Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuella introduktionsprogram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tolkservice.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sfi-undervisning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sex- och samlevnadsutbildning införs i sfi-undervisningen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersätta 16 kap. 9 § brottsbalken om olaga diskriminering i näringslivet med en civilrättslig lag och rätt till rättshjälp.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slå ihop lagarna om olika former av diskriminering till en gemensam antidiskrimineringslag baserad på mänskliga rättigheter.3
Riksdagen beslutar om att tvister om diskriminering på arbetsmarknaden avgörs i allmänna domstolar, i stället för i Arbetsdomstolen.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbeta med antidiskrimineringsklausuler i all offentlig upphandling.5
Riksdagen beslutar att införa antidiskrimineringsvillkor i utskänkningstillstånd, vilket innebär att restauranger riskerar sina tillstånd för alkoholförsäljning om de diskriminerar.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd och uppmuntran i bildandet av lokala antidiskrimineringsbyråer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att prioritera arbetet för norm- och beteendeförändringar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att öka andelen personer med utländsk bakgrund i de beslutande, verkställande och dömande organen.3
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan lagändring att alla som är folkbokförda i Sverige får rösträtt i såväl kommunval, landstingsval, folkomröstningar som i riksdagsval.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera ett ökat valdeltagande.3
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av grundlagens 10-årskrav på svenskt medborgarskap vid tillsättning av ministrar.3
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av kravet om svenskt medborgarskap vid tillsättningar.3
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av 5-årskravet för beviljandet av svenskt medborgarskap till 3 år för alla kategorier.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan lagändring att barn som föds i Sverige ges rätt till svenskt medborgarskap, utan krav om tidsvillkor.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan lagändring att alla som står till arbetsmarknadens förfogande har rätt till anslutning till a-kassan.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att stämma arbetsgivare som har blivit dömda för diskriminering och låta dem förlora sina offentliga kontrakt.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsgivare med mer än tio anställda skall ha mångfaldsplaner, där såväl rekryteringspolicy som strategier mot diskriminering ingår som två viktiga komplement.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vid likvärdiga meriter skall en person ur en underrepresenterad grupp anställas.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att utländska examina behandlas rättvist av arbetsmarknaden.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att arbetsförmedlingarna ökar sin kompetens om det mångkulturella samhället.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flerspråkighet och kunskap om fler kulturer skall ses som en merit vid anställningar.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om presstöd och s.k. invandrartidningar.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tvåspråkiga medier.3
1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till UbU.
2 Yrkande 5 hänvisat till JuU.
3 Yrkandena 6, 12–16, 26 och 27 hänvisade till KU.
4 Yrkandena 7, 19, 21–25 hänvisade till AU.
5 Yrkandena 8 och 20 hänvisade till FiU.
6 Yrkande 9 hänvisat till SoU.
Vårt samhälle står inför flera stora utmaningar. En av dessa utmaningar är att bygga ett samhälle som garanterar respekt för alla människors lika värde och rätt till utveckling i ett mångkulturellt samhälle. Vår utgångspunkt är att den kulturella mångfalden är en tillgång som berikar och utvecklar vårt samhälle.
Grundvalen för Miljöpartiets politik är alla människors lika värde, respekten för och bejakandet av olikhet samt erkännandet av minoriteters rätt att forma sin framtid. Dessa grundvalar ska inte enbart uttryckas i ord, utan även konkretiseras i handling. Vi tror att människan är aktiv, kreativ och vill och kan ta ansvar. Vi vill ge människorna makt att välja sin egen livsstil inom ramen för mänskliga rättigheter. Samtidigt vill vi ge dem reella möjligheter att kunna förändra samhället och förverkliga sina livsdrömmar. Vi vill arbeta för mindre av etnocentrism och mer av erkännande för vår omvärld, mindre av förmynderi och mer av egenmakt och mindre av centralstyrning och mer av tillit till lokala och medborgerliga initiativ. Vi eftersträvar ett samhälle där människorna är delaktiga i samhällsgemenskapen och tillsammans formar ett hållbart samhälle, såväl demokratiskt som socialt och ekologiskt. Vi ser det mångkulturella samhället som berikande. Solidaritet och erkännandet och bejakandet av olikhet är utgångspunkten för vår politik.
För att komma det mångkulturella samhället närmare och underlätta för människorna att förverkliga sina livschanser krävs det förändringar av såväl synsätt som strukturer. Det som behövs är bland annat att såväl stat, kommuner och näringslivet som den ideella sektorn förändras i grunden så att människors lika värde är utgångspunkten, samtidigt som pluralism bejakas. Samtidigt som vi anser att arbetet för norm- och attitydförändringar är viktigt menar vi att arbetet för ändrat beteende är grundläggande. Både som enskilda samhällsmedborgare och som makthavare måste vi betona respekten för och bejaka andra kulturer.
En annan nödvändig förändring är att vi måste föra en solidarisk ekonomisk politik som tillgodoser de grundläggande behoven som vi som medborgare har; en politik som ger alla medborgare goda förutsättningar att utvecklas och känna ansvar. En gemensamt finansierad och demokratiskt styrd välfärd är nödvändig, dock inte tillräcklig, för att åstadkomma det mångkulturella samhället och allas rätt till egenart.
Integrationen är en process, och den tar mycket lång tid. Den är dessutom en mycket jordnära och praktisk process som kräver en del grundläggande direkta byggstenar. Det måste finnas arbete, bostäder, tillgång till sjukvård och ett fungerande socialförsäkringssystem. Detta gäller för såväl svenskars som invandrares integration i samhället.
Språket är också en grundbyggsten. Språk lär man sig i relation med andra människor, och därför är det viktigt att ha ett arbete och arbetskamrater. Vi lär av varandra. Vi behöver alla integreras i ett mångkulturellt samhälle.
Integration eller brist på integration börjar redan första dagen i det nya landet. Synpunkten att det är ingen idé eller t.o.m. felaktigt att börja integrationsarbetet innan man vet om personen får stanna i Sverige eller ej, får absolut inte finnas hos någon. Även om man efter en tid blir utvisad, är det bättre att ha fått hjälp till integrering medan man väntat.
Introduktionen handlar bland annat om bostad, information om rättigheter och skyldigheter, svenskundervisning och försörjning.
Individuella introduktionsprogram måste upprättas genast med varje nyanländ person. Släpp in människor som har flyktingerfarenhet och erfarenhet att genomgå introduktionsprogram i den övergripande planeringen. Varför inte göra om hela introduktionsprogrammet som en demokratiskolning? Det kan bli praktisk träning i demokrati för både nyanlända och etablerade. Det bör vara en dialog istället för att bara prata om informationsinsatser som oftast är envägskommunikation och som ger mycket lite resultat när det gäller förändring av attityder.
Tolkservicen är tyvärr mycket eftersatt. Dels saknas tillsyn och kvalitetskontroll, dels sparar ofta kommuner, landsting och stat pengar kortsiktigt på att inte anlita auktoriserade tolkar.
Regeringen måste se till att auktoriserad tolkservice med god kvalitet alltid skall finnas.
Det behövs också kvalificerade översättare (av t.ex. intyg och andra dokument). Viktigt att tydliggöra till berörda instanser är att tolk inte är samma sak som översättare.
Tolk och översättare måste finnas för den nyanlände för att förhindra missförstånd, som kan förstöra liv. Att använda familjemedlemmar, särskilt barn, som tolk kan medföra risk för familjekonflikter etc.
Att kunna förstå och uttrycka sig är A och O för att kunna tillvarata sina rättigheter och veta om sina skyldigheter i ett samhälle. Kan man inte språket släpps man inte heller in i landets samhällsgemenskap. Därför måste språkundervisningen vara ett högprioriterat område.
För att lära sig det svenska språket krävs det en bättre svenskundervisning. En översyn har skett, men fortfarande saknas exempelvis möjligheten att förena studierna med arbetspraktik. Att snabbt kunna komma ut i samhället och få tala det nya språket är en snabb väg in i det nya samhället. Miljöpartiet ser att en kraftigt förbättrad och mer individualiserad sfi-undervisning som kombineras med praktik är en viktig del för att förbättra språkkunskaperna för dem som kommer nya till Sverige.
Centralt i de allra flest människors liv är behovet av nära relationer, och i mångt och mycket utgör sexualitet en viktig del av detta. Hur vi ser på kvinnor och män och relationen mellan könen är sammankopplat med synen på sexualitet. Även om man inte sympatiserar med alla värderingar i det samhälle man lever i är behovet av en enighet kring individens rätt att besluta om sin egen sexualitet och kärleksliv viktigt i det svenska samhället – ett samhälle som rymmer olika religioner, kulturer, traditioner och värderingar kring sexualitet och kärlek.
Miljöpartiet anser därför att det i sfi-undervisningen ska ingå undervisning om sexualitet och samlevnad inklusive jämställdhet.
Alla människor har rätt att på lika villkor delta i samhällsgemenskapen. Så är inte fallet idag. Diskriminering på grund av kön, religion, etnicitet, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder förekommer ofta i vårt samhälle. Det kan handla om att människor nekas anställning, bostadskontrakt, inträde på restaurang, lån på banken, erhållande av någon statlig post eller deltagande i val på grund av sin bakgrund. Det är inte värdigt ett civiliserat samhälle grundat på demokrati och mänskliga rättigheter. Diskriminering utestänger många människor från samhällsgemenskapen och innebär dessutom ett slöseri med mänskliga resurser som kan vara med och utveckla förnyelse och mångfald i samhället.
Vi anser att diskrimineringen måste förebyggas och motverkas inom alla områden och på olika nivåer i samhället. Det är en mänsklig rättighet att slippa diskriminering på grund av ovidkommande faktorer. Det är väsentligt att detta sker genom en samordnad och samlad syn på diskrimineringsfrågorna till skillnad från dagens spretiga rättssystem med helt skilda lagar för olika diskriminerade grupper och skilda lagar för arbetslivet och utanför. Vi anser att dessa olika lagar ska samlas i en lag mot alla former av diskriminering – en antidiskrimineringslag baserad på mänskliga rättigheter, vilket vi redan har motionerat om. Jämställdhets- och mångfaldsplaner ska ingå som en naturlig del av lagen. I och med att detta utreds för närvarande inväntar vi utredningens förslag. Vi vill ersätta 16 § 9 i brottsbalken om olaga diskriminering i näringslivet med en civilrättslig lag. Olaga diskriminering i näringslivet ska ingå i den samlade antidiskrimineringslagen. På detta sätt får man en reell möjlighet att förhindra diskriminering. Symbollagar som dagens lag om olaga diskriminering är otillräckliga och kan ibland maskera behovet av effektiva åtgärder. Denna samlade lag ska kompletteras med en förstärkt rätt till rättshjälp.
De olika rättighetsombudsmännen (JämO, DO, HO, HomO) som finns idag gör ett viktigt arbete med att påtala när diskriminering av olika slag sker. Genom en samlad lagstiftning skulle rättighetsombudsmännen kunna arbeta mer tillsammans. Genom att stödja inrättandet av regionala kontor skulle arbetet mot diskriminering bli mer effektivt. Vi har länge drivit kravet att tydliga antidiskrimineringsklausuler skall införas i alla offentliga upphandlingar. I samband med höstförhandlingarna 2001 lyckades vi förmå regeringen att införa dessa klausuler. Sådana klausuler ska kunna leda till upphävande av avtal med diskriminerande företag och därmed kunna fungera som ett viktigt komplement till lagstiftningen mot diskriminering. Miljöpartiet anser att antidiskrimineringsklausuler bör vara obligatoriska vid offentlig upphandling.
Tvister angående diskriminering på arbetsmarknaden bör i framtiden avgöras i de allmänna domstolarna i stället för i Arbetsdomstolen. Vi vill stärka det lokala arbetet mot diskriminering genom att förorda ett aktivt stöd till lokala antidiskrimineringsbyråer.
Vi vill även stödja andra lokala initiativ som syftar till att bekämpa diskrimineringen. Med detta menar vi exempelvis antidiskrimineringsvillkor i utskänkningstillstånd, vilket innebär att restauranger riskerar sina tillstånd för alkoholförsäljning om de diskriminerar.
För att förebygga och motverka dessa företeelser är det viktigt att vi ökar vår förmåga att se det egna livsmönstret som ett av många möjliga mänskliga alternativ. För det krävs att människor med utländsk bakgrund och befolkningen i övrigt får möjlighet att mötas på lika villkor och förmedla kunskap om varandra i ömsesidighet och samverkan. Genom insatser och förändringar inom samhällets olika sfärer, som inom skolan, arbetslivet och det politiska livet, kan positiva steg tas.
Vi vill även stödja inrättandet av ett självständigt nationellt antirasistiskt centrum som styrs av de ideella organisationerna (NGO:er) och som kan arbeta mot rasism, islamofobi, antisemitism och homofobi, fungera som rådgivare till lokala frivilliga organisationer som arbetar med dessa frågor, bedriva en självständig granskning, agera som en motpart till myndigheter och andra aktörer, samarbeta med olika internationella NGO:er om dessa frågor, ge stöd till dessa företeelsers offer samt sprida kunskap och information. Vi vill att samhället aktivt arbetar mot rasistiska och främlingsfientliga organisationer och deras aktiviteter.
Främlingsfientlighet, etnocentrism och rasism är företeelser som strider mot grundläggande mänskliga värden och delar mänskligheten i en bättre och en sämre del. Främlingsfientlighet visar rädsla och förakt för andra än den egna folkgruppen. Etnocentrismen utgår ifrån att den egna kulturen, de egna livsmönstren, värderingarna och normerna är universella och allmänmänskliga och att andra grupper måste anpassa sig till dessa. I grunden bygger etnocentrismen på nedvärdering av de andra.
Den biologiska rasismens grundantagande är att människosläktet kan indelas i flera raser, ett påstående som helt saknar grund. Ras finns det bara en, människan, däremot finns det olika etniska grupper. Den biologiska rasismens utgångspunkt är att den egna folkgruppen är överlägsen de andra. Den utgår ifrån att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper; att en del folk är mer värda än andra. Rasister anser sig ha rätt att kontrollera och förtrycka andra folkgrupper. Den nutida rasismen baserar sig dock allt mera på påstådda kulturella skillnader än på biologiska. Alla dessa fenomen är antidemokratiska och inhumana och måste därför förebyggas och motverkas. Det är viktigt att medborgarna tillsammans tar ett kraftfullt avstånd från sådana uttryck. Vi anser att kampen mot diskriminering, främlingsfientligheten, etnocentrismen och rasismen måste föras på flera plan. Viktigast är arbetet för att ändra den diskriminerande och rasistiska behandling som människor utsätts för. Det är den diskriminerande behandlingen som måste sättas i fokus. Detta i sin tur leder till attitydförändringar och en konkret normbildning som motverkar rasism och diskriminering.
Vi anser att ingen människa ska utsättas för hot, våld och trakasserier. Än mindre på grund av sitt etniska ursprung. Denna grundläggande rättighet måste fastställas. Alla människors lika värde ska garanteras av samhället på alla nivåer. Vi anser att alla former av rasistisk verksamhet, oavsett om det sker via användandet av symboler eller spridande av skriftligt material eller via nätet etc., ska betraktas som hets mot folkgrupp.
Miljöpartiet anser att det är viktigt av såväl demokratiska skäl som av rättvise- och kvalitetsskäl att även människor med utländsk bakgrund finns med i de beslutande organen i samhället. Därför vill vi att de politiska och beslutande församlingarna ska vara representativa för befolkningssammansättningen.
Det vilar ett stort ansvar på de politiska partierna och andra viktiga beslutande församlingar att förändra strukturerna och arbetsformerna så att även människor med utländsk bakgrund känner sig attraherade av politiskt arbete och känner att de har möjligheter att utöva makt.
För att få fler människor med utländsk bakgrund att engagera sig i politiken måste de politiska partierna, staten, landstingen, kommunerna och andra offentliga och centrala institutioner föra en politik som tar hänsyn även till dessa gruppers vardag och livsvillkor. Det är viktigt att dessa institutioner anstränger sig för att rekrytera personer med utländsk bakgrund till de representativa organen och andra viktiga positioner i samhället. Och för detta behövs även mångfaldsstrategier.
De olika riksförbund som representerar olika etniska grupper ser vi som viktiga aktörer som måste stödjas och betraktas som jämlika partner.
I en demokrati är rösträtten en av de grundläggande medborgerliga rättigheterna. Vi anser att där individen bor och verkar ska hon/han ha rätt att delta i val och därigenom påverka landets framtid.
Vi anser att varje person som är folkbokförd i Sverige ska ha rösträtt i såväl kommunval och landstingsval som kommunala folkomröstningar. Vi anser att det är fel att särbehandla människor. Att behandla utländska medborgare från länder utanför EU sämre än medborgare från länder i EU, vilket nuvarande lagstiftning gör, ser vi som diskriminering som måste avlägsnas. Vi anser även att utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige ska ha rösträtt även i riksdagsval.
Valdeltagande har en central roll i en demokrati eftersom det fungerar som en processor för omvandling av medborgarnas krav och önskemål till beslut och resultat. Valdeltagandet är även viktigt för det politiska systemets legitimitet. Därför vill vi se ett samhälle med högt valdeltagande. Sett ur denna aspekt är det bekymmersamt att konstatera det låga valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund. Orsakerna till det låga valdeltagandet bör främst sökas hos den förda politiken och hos de rådande strukturerna. Därför ska lösningen på det låga valdeltagandet sökas på en bredare plan i det svenska samhället.
Medborgarskapet har en grundläggande betydelse för människornas möjligheter att påverka och deras känsla av tillhörighet till samhället. Det är även viktigt för deras levnadsvillkor. Medborgarna skall behandlas lika och neutralt. Ingen medborgarkategori skall diskrimineras på grund av födelseort eller andra ovidkommande faktorer.
Därför kräver vi en ändring av grundlagens uppdelning av medborgarna. Exempelvis kan enligt nuvarande lag en svensk medborgare inte bli minister om hon/han inte dessutom varit svensk medborgare i minst 10 år. Vi menar att den regeln är diskriminerande och vill därför ta bort den. Vi anser att kravet på svenskt medborgarskap vid tillsättningar skall begränsas väsentligt och omfatta betydligt färre anställningar och tillsättningar. Exempelvis finns det inte hållbara skäl till att utestänga icke-svenska medborgare från att vara nämndemän i domstolar.
Vidare vill vi underlätta för de utländska medborgare som bor i Sverige att erhålla svenskt medborgarskap och vill därför ändra dagens krav på 5 års folkbokföring i Sverige till 3 år. Vi anser att alla barn som föds i Sverige ska ha rätt till svenskt medborgarskap utan något krav om tidsvillkor.
Miljöpartiet anser att samhället ska kunna erbjuda sina medlemmar, oavsett etnisk bakgrund, möjligheter att få ett arbete för att därigenom kunna försörja sig, få mer makt över sin framtid, förverkliga sina drömmar och påverka sin omgivning och samhället i övrigt. Utgångspunkten för politiken bör därför, bland annat, vara att skapa goda förutsättningar för allas deltagande i arbetslivet, att avlägsna de olika hinder som finns för allas deltagande och att göra andra nödvändiga insatser.
En av de grupper som drabbades hårdast av arbetslöshet under 1990-talet var människor med utländsk bakgrund. Men även under högkonjunktur diskrimineras personer med utländsk bakgrund. Det visar sig i lägre löner, sämre anställningsvillkor och i att många har arbeten de är överkvalificerade för. Även om vi idag ser vissa positiva signaler så är anställningsfrekvensen lägre bland personer med utländsk bakgrund än bland andra. Tröskeln för att starta eget ska sänkas. Det ska inte heller vara svårare för personer med utländsk bakgrund att få lån än för andra. De ska kunna få både företagskunskap och andra viktiga råd. Dessutom föreslår vi att reglerna för inträde till a-kassan förändras. Alla som står till arbetsmarknadens förfogande ska ha rätt till anslutning till a-kassa.
För att komma åt den relativt höga arbetslösheten bland personer med utländsk bakgrund har ansvariga politiker regelbundet använt sig av satsningar på stora ”pysselsättningsprojekt” utan att djupare analysera var problemet egentligen ligger. Istället för att se diskrimineringen som en viktig orsak har den setts som en sidofråga. Sysselsättningen i sig har lyfts fram som nyckeln till integrationsarbete. Därmed ses ”invandraren” som problemet. Allt löses bara de har ett jobb – vilket som helst. Med detta tänkesätt skulle integrationsproblematiken finna en snabb lösning om alla personer med utländsk bakgrund får en sopkvast i handen och kallas för städare. Miljöpartiet anser däremot att ett effektivt motverkande av diskriminering är nyckeln till integration.
Det offentliga måste visa med kraft att de som är utsatta för diskriminering kan räkna med att de, om de skaffar den utbildning och kunskap som behövs, inte kommer att bli utsatta för diskriminering. De måste få tro på lika behandling i det svenska samhället, en tro som alltför många berövats.
Utan denna tro kommer alla ”pysselsättningsmiljarder” att fortsätta leda till endast begränsade resultat. Den nya lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet var ett steg i rätt riktning, men mer behövs. Detta kan ske inom ramen för den samlade lagen mot diskriminering som nämns i tidigare avsnitt.
Arbetsgivare som diskriminerar ska känna av att det kostar. Större skadestånd ska kunna utdömas. Mångfaldsplaner ska krävas av alla arbetsgivare med mer än 10 anställda. Företag dömda för diskriminering ska genom antidiskrimineringsklausuler få sina offentliga avtal upplösta. Det ska även anses som brott mot yrkesetiken och ska utesluta sådana företag från offentlig upphandling. Arbetsgivarna bör ha strategier, mångfaldsplaner och personalpolicy som utgår ifrån mångfalden. Vid likvärdiga meriter ska den som tillhör den underrepresenterade gruppen anställas. Arbetsmarknaden bör värdesätta dem med utländska examina och inte avfärda dem, vilket inte sällan sker idag.
Arbetsförmedlingarna bör öka sin kompetens om det mångkulturella samhället. Facket måste uppmärksamma den etniska förtryckets karaktär, utarbeta strategier för mångfald och prioritera kampen mot diskriminering.
Nyhetstidningen för invandrare, Sesam, som startade 1998 är begärd i konkurs av chefredaktören och ägaren. Anledningen till konkursen är det låga presstödet, som gör att tidningen inte klarar av en fortsatt utgivning. Sesams problem har varit en sviktande upplaga. Tidningen kommer ut en gång i veckan och har 8 000 prenumeranter. Men det är betydligt fler som läser tidningen, i skolor och på bibliotek. För några år sedan hade Sesam närmare 10 000 prenumeranter. Nu har upplagan minskat så mycket att också presstödet kommer att sänkas kraftigt. Därför kommer tidningen inte att kunna leva vidare.
I hanteringen av presstöd bör regeringen, utifrån ett demokratiperspektiv, säkerställa att s.k. invandrartidningar inte drabbas av neddraget presstöd.
Invandrare har generellt sätt inte samma möjligheter som infödda svenskar att uttrycka sina åsikter genom insändarsidorna eller e-brev i vanliga svenska medier. Därför handlar tvåspråkiga medier om en demokratisk rättighet. Att kunna delta, att kunna diskutera, att kunna göra sin röst hörd. Tvåspråkiga medier kan vara en väg ut ur isoleringen, framför allt för kvinnor. För dem men även för äldre och barn kan det vara ett effektivt studiemedel för språkinlärning.
Tvåspråkiga medier är också en bra informationskälla om Sverige för invandrare, men även tvärtom. Även etniska svenskar kan få hjälp att integreras med ett mångkulturellt Sverige. Detta är också en kommunikationsväg och bra informationskälla om invandrare för svenska myndigheter, företag och organisationer. Tvåspråkiga medier, framför allt tidningar, lockar fler läsare bland svenskspråkiga och invandrarspråkiga och blir då även mer intressanta för annonsörer.
Sverige har ett flertal tvåspråkiga tidningar men behovet växer. Tvåspråkiga medier är en grundsten i ett mångkulturellt samhälle. Därför bör regeringen se över hur detta bäst kan finansieras, administreras och distribueras. Tvåspråkiga medier är en långsiktig investering för Sverige eftersom barn växer upp med två språk och kommer således också att efterfråga nyheter etc med olika perspektiv.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Peter Eriksson (mp) |
|
|
Maria Wetterstrand (mp) |
Mona Jönsson (mp) |
|
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
Åsa Domeij (mp) |
|
Leif Björnlod (mp) |
Barbro Feltzing (mp) |
|
Gustav Fridolin (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
|
Ulf Holm (mp) |
Mikael Johansson (mp) |
|
Lotta N Hedström (mp) |
Claes Roxbergh (mp) |
|
Yvonne Ruwaida (mp) |
Ingegerd Saarinen (mp) |
|
Mikaela Valtersson (mp) |
Lars Ångström (mp) |