Motion till riksdagen
2002/03:Sf270
av Annika Qarlsson m.fl. (c, m, fp, kd)

Uppbyggnadsskede i sjukförsäkringen


1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att ändra sjukförsäkringens regler om uppbyggnadsskede.

2 Motiv för vårt förslag

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma få för eget arbete. Detta kan ske genom arbete i en anställning eller genom arbete under andra former, exempelvis i en egen näringsverksamhet. Sjukförsäkringen skiljer på dessa två former – inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete – och har delvis olika bestämmelser för dem. Detta innebär också att den som driver sitt företag i ett aktiebolag räknas som anställd, och faller därmed under regler för inkomst av anställning, medan den som driver företaget i en enskild firma eller i ett handelsbolag betecknas som egenföretagare, och faller därmed under bestämmelserna för inkomst av annat förvärvsarbete. En konsekvens av detta är att den som startar ett företag kommer att hamna under delvis olika regler, beroende på om företagaren väljer att driva sitt företag i ett aktiebolag, å ena sidan, eller i en enskild firma eller i ett handelsbolag, å andra sidan.

En punkt där reglerna skiljer sig åt rör företagarens sjukpenning när han eller hon bygger upp verksamheten. Detta är normalt sett en period då företaget inte genererar några intäkter att räkna med och då företagaren inte kan ta ut någon större ersättning, utan tvingas låta medlen stå kvar i företaget för att konsolidera detta. Eftersom inkomsten är låg, ibland obefintligt får detta effekter på beräkning av ersättningen från sjukförsäkringen.

Den som driver verksamheten i aktiebolag räknas som anställd och behandlas på samma sätt som övriga anställda på så sätt att lönen från bolaget är grunden för beräkning av SGI, oavsett om bolaget håller på att byggas upp eller inte. Den som driver sitt företag i aktiebolag och blir sjuk för en längre tid riskerar alltså att stå med en mycket låg sjukpenning. För den som däremot driver sitt företag i enskild firma eller i handelsbolag, egenföretagare, är reglerna annorlunda. Sjukförsäkringen medger att man för dessa räknar med en högre SGI under det skede då företaget byggs upp. Hur länge ett sådant skede kan tillgodoräknas och på vilken nivå beror på försäkringskassans bedömning den grundar sig alltid på omständigheterna i det enskilda fallet.

Företagare med aktiebolag har alltså inte samma skydd som företagare med andra former när det gäller sjukpenning under verksamhetens uppbyggnadsskede. Det är dock inkonsekvent att reglerna i sjukförsäkringen behandlar olika företagsformer olika. Vilket val företagaren gör när det gäller formen för sin verksamhet bör bero på de olika bolagsformernas egenskaper, exempelvis ansvarsbegränsningen i ett aktiebolag. Det finns flera fall där företagare har valt att starta verksamhet i aktiebolagsform därför att detta har varit den lämpligaste formen, men som sedan har råkat ut för svårigheter därför att man på grund av dåliga inkomster saknat det skyddsnät som sjukförsäkringen normalt erbjuder.

Den lösning på problemet som vi förordar är att företagare som driver verksamhet i aktiebolag jämställs med egenföretagare när det gäller möjligheten att få tillgodoräkna sig det skydd som ligger i att SGI beräknas med beaktande av ett företags uppbyggnadssvårigheter. Detta skulle täppa till en lucka i det sociala skyddsnätet som har drabbat flera företagare. Likaså skulle en lösning efter vårt förslag underlätta nyföretagande. Slutligen skapar den neutralitet mellan olika företagsformer i sjukförsäkringen när det gäller uppbyggnadsproblem.

Den aktuella frågan har behandlats tidigare. Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen (IBIS) övervägde den och rekommenderade en lösning efter det mönster som vi nu förespråkar (se SOU 1997:85). Vidare har riksdagen behandlat flera motioner i ämnet (se 1997/98:SfU11). Trots att problemet alltså har utretts och förelagts kammaren har den inte lett till något lagstiftningsinitiativ från regeringen. Det är därför hög tid att den nu tar itu med problemet.

Stockholm den 20 oktober 2002

Annika Qarlsson (c)

Jeppe Johnsson (m)

Runar Patriksson (fp)

Holger Gustafsson (kd)

Sven Bergström (c)

Elizabeth Nyström (m)

Yvonne Ångström (fp)

Lars Lindén (kd)