Motion till riksdagen
2002/03:Sf231
av Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (s)

Sjukpenninggrundande inkomst


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelarna med att öppna för en mer schabloniserad beräkningsgrund vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i samband med kollektiva löneförändringar.

Motivering

Reglerna kring sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst (SGI) finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring, tredje kapitlet.

En grundläggande princip är att sjukpenningsförsäkringen ska ge ekonomiskt skydd när en person tvingas avstå från förvärvsarbete på grund av t.ex. sjukdom eller vård av barn. Storleken av fastställd SGI baseras på vad personen i fråga kan komma att förlora i inkomst vid frånvaro från arbetet. I princip utgörs SGI av den framtida inkomsten.

I 3 kap. 2 § ges regler kring beräkning av SGI och den kontroll försäkringskassan ska göra. I tredje stycket sägs: ”Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst.”

I 3 kap. 6 § stadgas att en person som gör anspråk på ersättning är skyldig att anmäla förändringar i inkomst eller andra omständigheter som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. I samma paragraf sägs vidare: ”Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen.”

Den här hanteringen är normalt tämligen komplikationsfri. RFV och försäkringskassorna har också gemensamt under åren 2001 och 2002 gjort ambitiösa ansträngningar för att förenkla hanteringen med inkomständringar vid försäkringskassorna. En situation som dock fortfarande tycks svår att komma till rätta med är hanteringen av SGI vid kollektiva löneförändringar i samband med en avtalsrörelse. Och det krångel det innebär för individen i den stora löntagargruppen att få rätt SGI. Idag skrivs mängder av enskilda intyg till försäkringskassorna för att bekräfta löneförändringar fastställda i kollektivavtal. Vi anser att lagen borde medge att den hanteringen ersätts av något slags schabloniserad uppräkning av SGI kopplad till den avtalsenliga löneförändringen. Det skulle kunna vara ett sätt att avbyråkratisera hanteringen mellan försäkringskassor, arbetsgivare, fackliga organisationer och löntagare.

Stockholm den 15 oktober 2002

Britt-Marie Lindkvist (s)

Christina Nenes (s)