Motion till riksdagen
2002/03:Sf213
av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind (kd)

Studier vid deltidssjukskrivning


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjliggöra studier vid deltidssjukskrivning.

Studier på deltid som del av rehabilitering

I Sverige finns idag cirka 120 000 långtidssjukskrivna människor. För att dessa skall komma tillbaka till arbete krävs en rad lösningar. En viktig rehabiliteringsdel för många långtidssjukskrivna kan vara att börja studera på deltid. Här krockar emellertid systemen med varandra. Det får konsekvenser såväl för den student som insjuknar långvarigt som för den långtidssjukskrivna som ser en möjlig väg till rehabilitering tillbaka till arbetslivet genom studier. En samordning mellan sjukpenning och studiemedelsystem måste kunna ske till gagn för individen.

Reglerna om att skydda en tidigare sjukpenninggrundande inkomst (SGI) har utvecklats efter hand sedan lagen (1962:381) om allmän försäkring infördes. För närvarande består systemet av två principiellt olika lösningar. Den ena lösningen innebär att den försäkrade vid till exempel arbetslöshet – om han eller hon skulle insjukna under sådan tid – har rätt till sjukpenning baserad på sin tidigare SGI. Den andra lösningen innebär att en försäkrad som studerar och under denna tid uppbär till exempel studiestöd har rätt att få sin tidigare SGI ”vilande” under studietiden. Om han eller hon under studietiden skulle insjukna tillfälligt baseras sjukpenningen i sådana fall på eventuell arbetsinkomst under studietiden, så kallad studietids-SGI. Om personen på grund av ett längre sjukfall emellertid måste avbryta studierna aktiveras den ”vilande” SGI:n.

Reglerna om SGI-skyddad tid utgör således avsteg från den huvudregel som innebär att en försäkrad får behålla sin SGI även om han eller hon inte längre förvärvsarbetar. Denna SGI får dessutom anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. Till de grupper som omfattas av denna så kallade SGI-skyddade tid hör således bland annat de som uppbär studiestöd.

För studerande som uppbär studiestöd finns dessutom särskilda regler inom studiesystemets ram i samband med sjukdom. Reglerna som finns i studiestödslagen innebär att den studerande får behålla studiestödet under den tid han eller hon är sjuk och inte kan studera alls. En förutsättning är att sjukanmälan görs till och godkänns av försäkringskassan. Om sjukperioden varar längre tid än 30 dagar kan del av studieskulden som avser sjukperioden avskrivas i efterhand.

En student som drabbas av deltidssjukskrivning under längre tid har dock hamnat mellan stolarna. Vid en deltidssjukskrivning på exempelvis 50 procent minskar studiemedlet med motsvarande del, 50 procent. Försäkringskassan kan inte betala ut de resterande pengarna eftersom sjukpenningen är vilande under studietiden om man inte har några arbetsinkomster vid sidan av sina studier. Den deltidssjukskrivne betraktas alltså paradoxalt nog som deltidsarbetslös men är inte berättigad till a-kassa för den tid han/hon inte studerar då han/hon ju inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Möjlighet till studier på deltid vid sjukdom kan påskynda tillfrisknandet och korta rehabiliteringstiden, till gagn för den enskilda människan men också för samhället.

Det är av största vikt att de hinder som idag finns för att kombinera studier med deltidssjukskrivning snabbt undanröjs och att studiemedel kan erhållas också för deltidsstudier i kombination med sjukpenning.

Stockholm den 15 oktober 2002

Maria Larsson (kd)

Ragnwi Marcelind (kd)