Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om EU:s strukturfonder.
Många kommuner idag balanserar sina utvecklingsplaner via EU:s strukturplaner. Dessa utvecklingsprojekt behöver för att godkännas medfinansieras med så kallad svensk finansiering. I Sverige har vi en regel som gör det omöjligt att använda EU-medel som likvida medel. Pengarna betalas utan undantag ut i efterskott mot specificerad redovisning. Sveriges kommuner är ofta medfinansiärer vid beviljande av strukturfondsprojekt. Det kan gälla utveckling av småföretagsprojekt men också utvecklingsprojekt av annat slag.
För en kommun kan denna medfinansiering innebära en stor likviditetsförsämring. En kommun med tillväxt kanske inte påverkas så mycket av att i förskott betala ut dessa pengar, men för en liten kommun är detta ekonomiskt ansträngande. Men det är samtidigt i dessa kommuner som projekten behövs bäst. Behoven är alltså stora men förutsättningarna från kommunens sida är begränsade. Det leder i sin tur till att goda projekt inte kan förverkligas. Vi utgår från att regeringen följer frågan och vidtar de åtgärder som visar sig behöva göras.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) |
Göran Norlander (s) |