Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det kommunala skatteutjämningssystemet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, organisationer och näringsliv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningar att rekrytera personal.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad vidareförädling av skog, trä och stål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningar för ökad sysselsättning inom turismbranschen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång på riskkapital.
Regionalpolitiken skall bidra till att skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela landet. Regionalpolitiken skall också bidra till att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att de bidrar till tillväxt och sysselsättning.
Trots en ihållande lågkonjunktur så går det fortfarande bra för Sverige. Riksdagens beslut i december 2001 angående den regionala utvecklingspolitiken innebär i vissa avseenden att nya grepp tas för att komma tillrätta med den obalans som finns inom och mellan olika regioner. Regionalpolitiken har kommit att omfatta flera områden som är av betydelse för näringslivets utveckling, som exempelvis närings-, arbetsmarknads-, utbildnings- och transportpolitiken.
Tillväxt och livskraft skapas på lokal och regional nivå, av människor i företag och i den service som kommunerna och landstinget svarar för. Regional utveckling måste därför vara förankrad i vardagen och kännetecknas av lokal och regional handlingsfrihet.
Jämfört med riksgenomsnittet har Dalarna en större del av sin befolkning i sådana verksamheter där sysselsättningen har gått tillbaka på 1990-talet, som t.ex. jordbruk, skogsbruk och tillverkningsindustri. Trots minskad sysselsättning är produktionen i dessa verksamhetsgrenar högre än tidigare och branscherna har fortfarande livskraft och förutsättningar att utvecklas.
I de växande delarna av den privata tjänstesektorn, som har svarat för den största tillväxten i landet, har Dalarna en mindre andel av de sysselsatta. Däremot har Dalarna en starkt ökande sysselsättning i turism- och besöksnäringarna. Sammantaget har Dalarna en näringsstruktur som genomgår omstruktureringar.
Dalarna har en minskande befolkning. Det sätter välfärden på hårda prov. När befolkningen minskar innebär det en smärtsam process för offentlig verksamhet, kommunerna och landstinget. Det kan aldrig accepteras att inte alla invånare i hela landet ska få grundläggande service oberoende av var man råkar bo. Utjämningssystemet mellan kommuner och landsting måste därför värnas och utvecklas utifrån målet om allas tillgång till offentlig service.
Tillgänglighet till service, offentlig och privat, varierar stort mellan olika delar av landet. Med grundläggande service menas t ex grundskola, dagligvaruhandel, driv-medelsförsörjning, post (inklusive betalningstjänster), läkemedel, sjukvård, barn- och äldreomsorg samt kommunikationer. Av uppenbara skäl upplevs dagligvaruhandeln i gles- och landsbygder ha en särställning då den ofta utgör basen för en rad andra servicefunktioner.
Framväxten av företag är förknippade med fungerande lokala och regionala nätverk. Där finns kännedom om arbetsmarknad, näringsliv och infrastruktur. Genom ökad samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, organisationer och näringsliv på lokal och regional nivå kan utvecklingsförutsättningarna stärkas.
Det finns goda exempel på lokala tillväxtmiljöer där lärande, tillgång till kompetens, företagsutveckling och IT-utbyggnad i samverkan skapat kluster som bidrar till ökad tillväxt.
En av regionalpolitikens uppgifter måste vara att stärka förutsättningarna för att skapa varaktiga arbetstillfällen utifrån småskaliga företagsidéer under lokala förutsättningar och lokala villkor. Det bör ske genom ökad samverkan som gör grundläggande service tillgänglig för alla, oavsett var man bor och bedriver näringsverksamhet.
Fungerande arbetsmarknadsregioner stärker förutsättningar för tillväxt. Det handlar om att utveckla samarbetet mellan kommuner som utgör ett naturligt arbetsmarknadsområde och på så sätt bredda den lokala arbetsmarknaden.
Det måste bli lättare för båda i en familj att få jobb. Lokala väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner med god servicenivå är viktiga förutsättningar för både mäns och kvinnors arbetsmarknad. Men det ställer krav på bättre möjligheter till arbetspendling genom utveckling av infrastruktur och kollektivtrafik.
Kvalificerad arbetskraft saknas i många mindre lokala arbetsmarknader i Dalarna. I grunden är det bra för ett samhälle att dess ungdomar ser sig omkring i världen genom att flytta till utbildning eller arbete. Det som är allvarligt är att alldeles för få av dessa ungdomar återvänder till sin hembygd senare i livet. Det kommer att bli allt svårare för den grupp av unga människor som finns kvar att räcka till för att möta det ökade behovet av arbetskraft, främst i sektorer med stora pensionsavgångar.
Det finns redan i dag svårigheter i Dalarna att rekrytera nyckelpersoner inom vården, skolan och industrin. I takt med att de gamla blir alltfler och behovet av välfärdstjänster regelmässigt ökar med stigande ålder är det angeläget att med kraft förbättra förutsättningarna för att rekrytera personal.
Dalarna är ett skogslän. Det finns stora arealer som består av skog med bra kvalitet och god tillväxt. Förädlingsgraden av det virke som tas ut från länets skogar borde kunna öka. Genom ökade forsknings- och utvecklingsinsatser är en högre vidareförädlingsgrad möjlig att uppnå.
I större utsträckning kan skogen användas som en resurs för att öka utnyttjandet av bioenergi och bidra till ökad sysselsättning, ökade inkomster och ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Träbranschen kan utvecklas genom satsning på bl.a. strukturell förnyelse, kompetens- och produktutveckling. Vid offentlig upphandling borde det vara en självklarhet att alltid begära in alternativa offerter där man räknar med trä som byggmaterial.
Dalarna är också ett län med stålproduktion. Det mesta av det som produceras inom stålindustrin lämnar länet med alltför låg vidareförädling. Därför måste en ökad satsning på utvecklingsinsatser i samarbete mellan industrin och högskolan komma till stånd. Ökad vidareförädling stärker basindustrin och bidrar till ökad sysselsättning.
I Dalarna finns goda förutsättningar att utveckla turismen. För det behövs att besöksnäringen blir än mer konkurrenskraftig både på den svenska hemmamarknaden och när det gäller att få fler utländska besökare till länet. Lönsamheten för de enskilda företagen inom besöksnäringen kan öka genom produktutveckling och förstärkt marknadsföring, där helhetsprodukten skall vara miljöanpassad. Ekologisk turism växer för närvarande kraftigt.
Turismen kan bidra till ökad sysselsättning inom företag verksamma inom besöksnäringen. Men för att möjliggöra en sådan utveckling krävs också förbättrad infrastruktur i såväl vägar, järnvägar som flyg.
Undersökningar visar att bristen på riskkapital är ett stort hinder för tillväxt i många av Dalarnas små företag. Det finns affärsidéer som inte förverkligas men som med bättre tillgång till riskkapital kan leda till mer företagande och fler arbetstillfällen. Det finns många förklaringar till detta. Riskkapitalbolag investerar sällan i tidiga skeden. Många av länets tillväxtföretag är dessutom små, vilket betyder att behovet av riskkapital relativt sett är litet. I en avvägning där riskkapitalbolagens arbets- och uppföljningsinsats ställs mot det måttliga engagemanget riskerar därför många av Dalarnas tillväxtföretag att bli utan riskkapital.
Det som sällan uppmärksammas i det här sammanhanget är sambandet mellan företagarnas nätverk och den finansiella infrastrukturen, det vill säga bankväsendet, finansieringsinstitut, kreditföretag och finansiella marknadsplatser. Det är en viktig infrastruktur som, om den fungerar, också kan stärka de lokala nätverken. En väl fungerande finansiell infrastruktur är en förutsättning för att en marknadsekonomi ska fungera. Små företag har svårt att utvecklas om det inte finns tillgång till krediter i den fysiska och mentala närheten. En trend är att banker och andra kreditinstitut centraliserar sina verksamheter. Insikten och kunskapen om de lokala företagens behov och förutsättningar försämras med avståndet. Det för med sig att bristen på lokalt riskvilligt kapital bromsar en fortsatt regional tillväxt.
Vi anser därför att om kreditgivningen ska fungera måste regionala utvecklingsresurser skapas som komplement till i dag befintlig regelstyrd kreditgivning.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Per Erik Granström (s) |
|
|
Barbro Hietala Nordlund (s) |
Kurt Kvarnström (s) |
|
Anneli Särnblad Stoors (s) |
Hans Unander (s) |