Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn och justering av kvotnivåer och sanktionsavgifter inom certifikatsystemet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten av kompletterande stöd i form av t.ex. kreditgarantier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast utreda möjligheten att koppla avtrappning av miljöbonus till prisutveckling på certifikatmarknaden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undanröja byråkratiska hinder för vindkraftsetableringar.1
1Yrkande 4 hänvisad till BoU.
Riksdagen har tidigare i år fattat beslut om att införa ett system med gröna elcertifikat för att stödja förnybar elproduktion. Systemet ska helt ersätta nuvarande stöd till vindkraft, bioenergi och solenergi är det tänkt. Från början skulle gröna certifikat ha införts från årsskiftet, men nu har regeringen skjutit upp det eftersom utformningen av systemet inte är klar ännu.
Miljöpartiet har sagt att vi stöder principen med gröna certifikat under förutsättning att vissa ändringar görs i förslaget för att säkerställa långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar för investeringar i t ex vindkraft. Det finns en utbredd oro för att systemet kommer att leda till att vindkraftsutbyggnaden, tvärtemot förslagets intentioner, kommer av sig och att endast omställning av befintliga kraftverk kan genomföras inom de ekonomiska ramar certifikatsystemet ger. Denna oro i sig hindrar just nu investeringar. Flera vindkraftsföretag ligger idag lågt och avvaktar hur systemet kommer att fungera innan man vågar gå vidare med planerade projekt.
Den viktigaste faktorn för att, inom certifikatssystemets ramar, skapa de stabila ekonomiska förutsättningar som krävs för att locka investeringar är att se till att priset på certifikaten hamnar på en nivå som gör investeringar lönsamma. Det är mycket tveksamt om detta är fallet i det liggande förslaget. Regeringen bör därför omedelbart se över kvotnivåer och sanktionsavgifter och snarast möjligt genomföra de justeringar som krävs för att investeringar ska komma igång.
För att motverka osäkerhet i inledningsskedet bör även andra stödformer finnas med. På denna punkt har regeringen aviserat förslag, men de som hittills framkommit är både otillräckliga och outvecklade. Regeringen har således föreslagit en bibehållen miljöbonus som trappas av till noll under sju år. Problemet är bara, vilket Miljöpartiet tidigare påpekat, att nya investeringar görs med väsentligt längre tidshorisont än sju år och att en bibehållen miljöbonus under sju år således är helt verkningslös om syftet är att dämpa osäkerhet i ett inledningsskede. Ska en bibehållen miljöbonus ha någon effekt måste en eventuell avtrappning kopplas till prisutvecklingen på elmarknaden och certifikatmarknaden. Även andra möjligheter till kompletterande stöd, t ex genom kreditgarantier, bör skyndsamt utredas.
Ytterligare en viktig faktor är att se över och undanröja onödiga byråkratiska hinder som idag sätter käppar i hjulet för många planerade projekt. Om tillståndsprövningen för t ex vindkraft kan förenklas och ledtiderna därmed förkortas ger det bättre ekonomi och ökar därmed förutsättningarna för att utbyggnaden på lite sikt ska kunna hanteras helt och hållet inom ramen för det föreslagna certifikatsystemet.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Ingegerd Saarinen (mp) |
|
|
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
Claes Roxbergh (mp) |
|
Leif Björnlod (mp) |
Ulf Holm (mp) |