Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att öka tillväxten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anför som ökade insatser för att förstärka integrationen över Öresund, i första hand mellan Skåne och Själland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs gällande behov av regionala särlösningar och ett flexiblare regelverk utan att för den delen skapa rättsotrygghet.1
1Yrkande 1 hänvisat till KU.
Från att ha varit det rikaste landet i Norden har Sverige blivit omkört av samtliga våra nordiska grannländer. Samtidigt som Sverige låg fyra på välståndslistan 1970, låg grannlandet Danmark på sjätteplats. Under de följande trettio åren förlorade Sverige mark tillväxtmässigt, vilket innebar att landet sakta men säkert halkade ned på listan. 2001 låg Sverige på sjuttonde plats. Vårt södra grannland befann sig dock fortfarande på ungefär samma placering som 1970.
Mellan 1970 och 2001 har dansk BNP/capita vuxit med cirka tolv procent mer än den svenska. Tolv procent kanske inte låter så imponerande, men om man undersöker vad tillväxten betyder i reda pengar blir siffrorna genast mer talande. 1970 var svensk BNP/capita cirka 149 000 kronor, samtidigt som dansk BNP/capita var cirka 98 000 kronor, mätt i 2001 års prisnivå. Svensken hade med andra ord i genomsnitt en årsinkomst som var nästan 50 000 kronor högre än vad dansken hade. 2001 är förhållandena helt omvända. Svensk BNP/capita är nu 246 000 kronor, samtidigt som dansk BNP capita är 312 000 kronor. Detta innebär med andra ord att svenskens årsinkomst är cirka 65 000 kronor lägre än danskens.
Danmark och Sverige är två länder som liknar varandra i mångt och mycket. Båda länderna har en stor offentlig sektor och ett högt skattetryck. På ett viktigt politiskt område skiljer sig emellertid Danmark från Sverige. Arbetsmarknadslagstiftningen är betydligt mindre reglerad i Danmark. Till skillnad från Sverige saknas till exempel ett generellt anställningsskydd. Detta i kombination med den omfattande omstruktureringen av den makroekonomiska politiken i början av 1980-talet har lett till att man i Danmark har en högre sysselsättningsgrad inom privat sektor samt att näringslivets investeringar utgör en större andel av BNP.
Som en följd har den danska produktiviteten vuxit med över 30 procent mer än den svenska under 30-årsperioden. Samtidigt har den svenska kronan försvagats rejält gentemot den danska kronan. 1970 betalade man ca 70 svenska öre för en dansk krona; i dagsläget betalar man lite drygt 1,20 kronor.
Riksdagen borde ta initiativ till en utredning där möjligheten till regionala särlösningar undersöks och där man formar ett flexiblare regelverk utan att för den skull skapa rättsotrygghet, detta för att underlätta det ökade mått av integritet man säger sig vilja uppnå. Sådana lösningar finns redan på många håll i Europa, t.ex i Tyskland, Schweiz, norra Italien och Nederländerna.
Danmark och Sverige är en annan sådan naturlig region där liknande gränslösningar skulle vara lämpliga. För att uppnå denna önskade samverkan mellan grannländer och samtidigt göra det både enkelt och praktiskt för folk som bor och arbetar nära ett annat land, krävs dessa regionala särlösningar.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |
Margareta Pålsson (m) |