Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om industriella utvecklingscentrum (IUC).
Sedan 1997 har ett flertal så kallade IUC-bolag (industriella utvecklingscentrum) i olika branscher som trä-, musik-, upplevelse-, verkstads- och elektronikindustri, etablerats runt om i landet. Många av egen kraft och på initiativ av regionens näringsliv, men inspirerade och uppmuntrade av det befintliga IUC-nätverket.
Det unika delägarskapet där det lokala/regionala näringslivet är majoritetsägare tillsammans med kommuner, fackliga organisationer m.fl. gör IUC-bolagen till en mötesplats för utveckling och tillväxt. De små och medelstora företagen har satsat såväl kapital som förtroende och detta gör dem benägna att se IUC-bolagen som sin egen utvecklingsresurs.
I rapporten ”Ett företagsammare Sverige för tillväxt och välfärd” anges IUC-konceptet som en av de lokalt initierade och regionalt förankrade strukturer att satsa på i byggandet av ett innovationssystem för utveckling av framtidsbranscher och ny teknik. Även ”Benett–Johnsson-gruppen” föreslår en satsning på och vidareutveckling av IUC-konceptet.
Insatsen har varit framgångsrik vad beträffar såväl kvalitet som kvantitet av produktutvecklingsuppdrag, avknoppningar med nyetableringar, sysselsättningstillfällen, regionalt samarbete för utveckling och nya marknadskontakter.
Det unika med UPA-uppdraget (uppsökande verksamhet för att identifiera produktidéer eller avknoppningar) är att det bedrivs på affärsmässiga villkor, inte som en traditionellt myndighetsorganiserad ”bidragsinsats”.
Uppdraget har som inget annat uppdrag tidigare visat på kvalitativa såväl som kvantitativa resultat, över förväntan och åtagande. Uppdraget är dessutom i sin karaktär nyskapande då det utgår från en tydlig beställar–leverantörsrelation mellan å ena sidan Näringsdepartementet å andra sidan de nationella IUC-nätverken.
IUC-konceptet, med de fristående regionala IUC-bolagen sammanvävda i nationella nätverk, har successivt utvecklats till en dynamisk plattform med stark regional bas, där fokus är inriktat på industriell och regional tillväxt genom strategiskt utvecklingsarbete i affärsmässiga utvecklingsprojekt inom områden relaterade till kompetens, produkter, processer och teknik.
Nätverksstrukturen ger varje enskilt IUC-bolag möjlighet att åta sig utvecklingsuppdrag där regional förankring och nationell spridning är en förutsättning för resultat. Det ger också unika möjligheter att hålla kostnader för överbyggnad för en nationell struktur på en mycket låg nivå. Man får helt enkelt mer näringspolitik för pengarna. Under 2001 och 2002 har arbetet med att utveckla formerna för nätverkandet tagit ytterligare steg vidare, bl a genom bildandet av det gemensamt ägda servicebolaget.
Under försöksverksamheten har konceptet visat sig vara så framgångsrikt att näringsliv, fack och kommuner i alltfler regioner vill utveckla denna form för samverkan för tillväxt.
Att utvidga IUC-nätverket med fler regionala IUC-bolag ger ökad kompetens och mer resurser gör det möjligt för fortsatt ökad tillväxt i hela Sverige.
Därför är det angeläget att försöksverksamheten avslutas och ett väl definierat och långsiktigt program tas fram för att nå målet om ett innovationsprogram i världsklass.
Förutom att öka antalet nya svenska produkter och företag ges stöd också till framväxten av en ny svensk struktur för praktisk småföretagspolitik. Något som Sverige har stort behov av. IUC-konceptet skulle kunna utgöra en god grund för en utveckling av en modern svensk företagarvänlig näringspolitik.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
Helena Zakariasén (s) |