Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om rymdverksamheten i Trollhättan.
Volvo Aero har sedan över 20 år tillbaks deltagit i det europeiska rymdsamarbetet. Genom att Sverige beslutade sig för att delta i det europeiska samarbetet inom ESA gavs denna möjlighet till deltagande i och utveckling av ett nytt teknikområde. Från början var verksamheten rent produktionsorienterad och en spin-off från den militära produktionen.
Fram till idag har rymdverksamheten utvecklats till att bli en högteknologisk spjutspets med verksamheter inom två områden, utloppsmunstycken och turbiner, och fungerar som leverantör till det europeiska Arianeprogrammet.
Idag sysselsätter denna verksamhet 130 personer hos företaget. Den högteknologiska kompetens som successivt byggts upp under åren har fått betydelse även utanför företaget. Omfattande samarbete finns idag med ett flertal universitet och högskolor inom landet. Fyrstadsregionen, dvs området kring Trollhättan, har gagnats genom rymdverksamhetens samarbete med ett antal mindre företag på orten.
Volvo Aeros rymdverksamhet är idag inriktad mot utveckling och produktion av utloppsmunstycken och turbiner till Ariane 5-programmet. Arianeprogrammet har under årens lopp utvecklats till att bära allt tyngre laster till omloppsbana och detta till alltmer pressade produktionspriser.
Riksdagen fattade för budgetår 2002 beslut om en reduktion av anslaget för rymdverksamhet om ca 50 miljoner kronor och för perioden fram till år 2005 med totalt 200 miljoner kronor. Denna reduktion har fått till konsekvens att det svenska deltagandet i Arianeprogrammet har ifrågasatts. Rymdstyrelsen har tagit upp frågan om det är möjligt att bedriva en balanserad rymdverksamhet på denna lägre anslagsnivå inkluderande en så pass omfattande verksamhet som Arianeprogrammet.
Diskussionen om ett eventuellt svenskt utträde ur Arianeprogrammet har resulterat i utländska reaktioner. Bl.a. har Sverige fått en skrivelse från den franske forskningsministern Schwartzenberg som kraftfullt uppmuntrar oss att fortsätta vårt engagemang och pekar på det nära och värdefulla samarbetet länderna emellan.
Arianeprogrammet lider, liksom flera andra branscher, av följderna av den 11 september och den kollapsade IT-branschen. Ekonomin i programmet är starkt beroende av antalet kommersiellt uppskjutna nyttolaster. Konsekvensen av detta är att man inom EU:s ministerråd under början av nästa år kommer att ta ställning till Arianes framtid. Ariane är ett flaggskepp för den europeiska rymdverksamheten, men mot bakgrund av nu rådande ekonomiska förutsättningar för tele/IT-branschen är det naturligt att man ser över programmets framtida möjligheter.
De medel som idag allokeras till Arianeprogrammet räcker enligt uppgifter från Rymdstyrelsen och Volvo Aero till att finansiera verksamheten fram till det förväntade ställningstagandet i ministerrådet. Den svenska verksamheten därefter är naturligtvis helt och hållet beroende av vilket beslut som ministerrådet fattar.
Om Arianeprogrammet skulle avbrytas kommer de svenska företag som arbetar inom programmet att behöva avveckla sin verksamhet. Detta skulle innebära att rymdverksamheten måste avbrytas. Effekten skulle bli i storleksordningen 100–120 personers övertaglighet inom Volvo Aeros rymdverksamhet.
Arianeprogrammet är en viktig del av det europeiska samarbetet, och dess fortlevnad berör viktiga områden inom den svenska högteknologiska verkstadsindustrin. Om Sverige ensidigt skulle ta ställning mot programmet kan det komma att påverka den viktiga spetskunskap som Sverige behöver för att hävda sig internationellt.
Möjligheter måste emellertid finnas att hantera de olika handlingsalternativ som kan komma fram ur de europeiska diskussionerna om programmets framtid. Det är viktigt att det skapas en handlingsfrihet så att Sverige kan hantera både en fortsättning och en avveckling av Arianeprogrammet.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Peter Jonsson (s) |