Motion till riksdagen
2002/03:N316
av Håkan Juholt (s)

Statens ägarpolitik


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens ägarpolitik.

Motivering

Den miljö i vilken de statliga företagen verkar har dramatiskt förändrats under de senaste åren. Internationaliseringen har inneburit en hårdare konkurrens, inte minst från andra länder. Monopol har brutits ner eller helt försvunnit. Den tekniska utvecklingen har tagit nya språng. Avregleringar och bolagiseringar av statlig verksamhet har i många fall inneburit att samhällsintressen har fått vika undan för vinstintressen. På många sätt är detta en olycklig utveckling.

Målet med den statliga ägarpolitiken beskrivs bland annat i de årliga verksamhetsberättelserna. I inledningen av årsberättelsen för företag med statligt ägande år 2001 står följande:

”Statens ägarpolitik.

Mål: att skapa värde”

Det är en torftig målbeskrivning. Torftig och omodern. Det statliga ägandet ska användas för att styra utvecklingen på vissa marknader eller på områden där marknadslösningar inte räcker till och där medborgarna kommer i kläm. Det är synnerligen tveksamt att företag som exempelvis Posten och SJ har värdeskapande som ett av de främsta målen för sin verksamhet. Det riskerar att tränga undan de samhällsuppgifter som dessa företag rimligen måste ha. Statliga företag ska kunna användas för att ta tillvara arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiska intressen.

Statliga verksamheter ska generellt sett inte ha vinstmaximering och värdeskapande som övergripande mål för verksamheten. De senaste åren har vi sett hur politiker och andra förtroendevalda plockats ut ur dessa styrelser för att de ska göras mer professionella. Inget tyder på att medborgarna anser att resultatet i detta fall blivit det väntade.

Det finns starka skäl för att utveckla en mer aktiv statlig ägarpolitik. Ägarpolitiken ska drivas med inriktningen att verksamheterna ska vara effektiva och kundorienterade men framför allt ta tillvara medborgarnas intressen. Förändringar kräver en rejäl utvärdering av de förändringar som skett under senare år och hur de påverkat utvecklingen.

Frågor som bör ställas och analyseras är bland andra: Vilket är syftet med det statliga ägandet? Finns det anledning att ha ett statligt ägande på marknader där en fungerande och sund konkurrens redan föreligger och vilka krav ska staten som ägare ställa på dessa företag? Kan och ska det statliga ägandet användas för att även ta tillvara arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiska intressen – och på vilket sätt kan det ske? Är det möjligt att kombinera vinstintressen med ett större samhällsansvar och i vilka företag är detta möjligt? Kan rent företagsekonomiska mål kombineras med och balanseras av andra mål? Vilka åtgärder kan och bör staten som ägare vidta? Vilka statliga företag ska fortsätta drivas vidare i bolagsform och vilka är lämpliga att ha i myndighetsform?

Riksdagen bör besluta om att stödja en utvärdering i enlighet med vad som här beskrivits.

Stockholm den 11 oktober 2002

Håkan Juholt (s)