För att även fortsättningsvis kunna ha en väl utbyggd välfärd behövs en politik för tillväxt – för att det ska finnas resurser till bra skola, vård och omsorg. Tillväxten skapas bäst underifrån, i de många företagen som finns och utvecklas i hela landet. Då ökar också det lokala och regionala självbestämmandet. Detta synsätt är vitt skilt från regeringens som menar att tillväxt kan kommenderas fram med ökad central styrning eller att politik endast handlar om att fördela resurser och inte om att se till att det finns mer att dela ut. Sverige behöver en ny politisk inriktning för tillväxt och företagande.
Villkoren för företag, och då främst för småföretag, måste förbättras. Det ska vara attraktivt att starta och driva företag i Sverige. Samtliga myndigheter bör ges uppdraget att kraftsamla kring attityder och insatser som stimulerar och underlättar företagandet i hela landet. Genom många små företag i hela landet skapas en stabil och hållbar tillväxt. De kommande åren vill vi ge förutsättningar för 300 000 nya jobb i Sverige. Ett sänkt skattetryck bidrar till att göra det lönsamt att arbeta och gör att fler människor kan leva på sin lön.
Sverige ska ha ett av världens bästa företagsklimat. Ökad tillgång till riskkapital och minskade kostnader för att anställa mer personal gör att fler företag kan expandera. Enklare regler ger företagaren mer tid att utveckla sin affärsidé i stället för att syssla med byråkrati. Idéer ska kunna kommersialiseras och utvecklas i Sverige. För att fler ska våga ta språnget att starta en egen verksamhet måste samhället se till att det finns ett skyddsnät som ger trygghet.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Världens bästa näringslivsklimat 6
5 Människan bakom företaget 7
5.1 Entreprenörskap 7
5.2 Nya former av företagande 8
5.3 Försäkringssystem för lika villkor 8
5.4 Entreprenörer och uppfinnare 9
6 Utbildning 11
7 Bättre ekonomiska villkor 11
7.1 Sjuklöneansvar 12
7.2 Skatter 12
7.3 Ökad rättssäkerhet inom skatteområdet 13
7.4 Riskkapital 14
8 Kvinnors företagande 15
8.1 Attityder 16
8.2 Resurscentra och rådgivning 16
8.3 Offentlig sektor 17
9 Enklare regler 18
9.1 Regelförenklingsarbetet 18
9.2 Solnedgångsprincip 19
9.3 Miljöbalkens effekter 19
10 Rättstrygghet 20
11 Miljödriven tillväxt 20
12 Företagsflytt 21
13 Social ekonomi 21
13.1 Olika former av företag 22
13.2 Lokalt engagemang 22
13.3 Öppenhet för alternativ 22
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet skall vara att nyföretagandet skall öka med 20 % fram till år 2006.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att erhålla F-skattsedel.1
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i syfte att införa självanställning som företagsform.2
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar i socialförsäkringarna att samma regler gäller för företagare som för anställda i fråga om kvalifikation och ersättningsregler i sjukförsäkring och föräldraförsäkring.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att make eller maka till företagare skall få ta del av arbetslöshetsersättning på lika villkor som andra.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att småföretagare skall ha tillträde till a-kassan om företaget är vilande.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka incitamenten för forskare, universitet och högskolor att kommersialisera forskningsresultat.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera införandet av vinstandelssystem för anställda inom företag.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda en differentierad modell för arbetsgivarens sjuklöneansvar.3
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om en förändring av beskattningen på fåmansbolag.1
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring av skattelagstiftningen att inbetalning av skattetillägg skall göras först då en tvist är avgjord.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrade möjligheter att anlita allmän experthjälp vid skattemål.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vilket datum företagaren skall anses ha uppfyllt sin skyldighet att betala in skatt, arbetsgivaravgifter och moms.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att införa schablonbeskattning för vissa typer av kontanttjänster.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett skattefritt starta-eget-sparande.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bredda tillgången till riskkapital utanför bankerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet skall vara att 50 % av nystartade företag skall startas av kvinnor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka forskningen om kvinnors företagande.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillföra resurser så att modellen med kvinnliga affärsrådgivare, resurscentrum för kvinnor och kvinnolån kan permanentas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den modell med kvinnliga affärsrådgivare, resurscentrum för kvinnor och särskilda kvinnolån, som visat sig lyckosam, bör tjäna som modell för att stötta invandrare och ungdomar som önskar starta företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för företagande inom den offentliga sektorns verksamheter.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattemässigt jämställa offentliga och privata aktörer i offentlig verksamhet.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet för regelförenklingsarbetet skall vara att antalet regler skall minska med 25 % fram till år 2006.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett av uppdragen för regelförenklingsarbetet skall vara att undersöka reglerna kring företagande ur ett genusperspektiv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att genomföra Småföretagsdelegationens förslag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en solnedgångsprincip innebärande att regler som inte använts på fem år automatiskt upphör att gälla.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kravet på att myndigheter skall ha samma svarstid som företagare.7
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av momsreglerna vid stöld eller förskingring.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en strategi för att främja export av svensk miljöteknik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ansvarsfördelningen vad gäller personal vid företagsnedläggning.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheten att inrätta ytterligare associationsformer för att stödja företagsformer som varken är kooperativ eller ideella föreningar men som ändå har ett socialt, samhälls- eller allmännyttigt ändamål.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den sociala ekonomin även skall kunna appliceras på mindre enheter inom skolor, sjukhus och vårdinrättningar.
1 Yrkandena 2, 8, 10–15 och 28 hänvisade till SkU.
2 Yrkandena 3, 7 och 31 hänvisade till LU.
3 Yrkandena 4 och 9 hänvisade till SfU.
4 Yrkandena 5, 6 och 30 hänvisade till AU.
5 Yrkande 18 hänvisat till UbU.
6 Yrkandena 21 och 22 hänvisade till FiU.
7 Yrkande 27 hänvisat till KU.
Det räcker inte med att vara bäst i Sverige. Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett välfärdsland i världstopp. Då måste vi börja med det som är grunden för välfärden – många fler företag som ger nya jobb, tillväxt och ökade skatteintäkter. Utmaningen är stor – det handlar om att åstadkomma ett företagsklimat i världsklass och en samhällsanda där entreprenörer tillåts bli framgångsrika och belönas för att de bidrar till allas vår gemensamma välfärd.
Sveriges ca 500 000 företag ger arbete åt många människor och utgör grunden för ekonomin. De ger resurser till skola, vård, omsorg och andra gemensamma angelägenheter. Samhällets uppgift är att skapa en företagsam miljö där entreprenörer vågar och kan kommersialisera sina idéer. Där människors idéer och kreativitet får möjlighet att växa både i det egna företaget och som anställd.
Växtkraft kommer bäst underifrån, från små och medelstora företag. Den socialdemokratiska näringspolitiken har lett till en företagsstruktur där man värnar de stora företagen men där de mindre har svårt att växa. System och regler har utformats efter de stora företagen utan hänsyn till de mindre. Ofta finns lite förståelse för enmansföretagaren som till exempel är personal-, ekonomi-, produktions- och marknadsföringsavdelning i en person samtidigt som denne ska ha tid att vidareutveckla sin affärsidé.
Företagarfrågorna har det senaste året kommit att förknippas med storföretagens bonusprogram och redovisningsfifflet i amerikanska företag. Flera företagsledare har blivit granskade för sina förmåner och för tveksamma försök att undkomma skatt. Stora respekterade företag som bland annat Enron och Andersen Consulting har blivit avslöjade med att ha brutit mot redovisningregler och för att sedan försöka undanröja bevis. Revisorernas vanligtvis så undanskymda roll har diskuterats livligt. I Sverige har regeringen tillsatt en etisk kommission för att försöka återupprätta allmänhetens förtroende för näringslivet. Det är viktigt med en debatt även i Sverige för att förebygga händelser som skulle kunna leda till minskat förtroende för näringslivet. Investerare, oavsett om man är småsparare eller portföljförvaltare för en fond, ska kunna lita på informationen från företag för att kunna göra en affärsmässig bedömning av olika verksamheter. Fokus får inte flyttas alltför mycket från den stora och nödvändiga uppgift som finns på hemmaplan – att skapa ett bra företagsklimat.
Landets regering har varit betydligt mer intresserad av att dra politiska poänger, samtala med näringslivets toppar och tillsätta kommissioner än att diskutera villkoren för dem som en gång beskrevs som ”vår tids hjältar” – småföretagarna. Vi vill diskutera förutsättningarna för de många seriösa och hårt arbetande småföretagarna – diskussionen om orimliga ersättningar till verkställande direktörer gäller trots allt bara några få storföretag. För de flesta företagare handlar det i början om man överhuvudtaget kan ta ut någon lön för sitt arbete.
Centerpartiet vill skapa 300 000 nya jobb i småföretag eller hos nya entreprenörer. Det är inget enkelt åtagande men långt ifrån omöjligt. För att detta ska bli möjligt vill Centerpartiet genomföra ett antal reformer som lägger grunden till ett företagsamt samhälle.
Den traditionella synen att man ska utbilda sig för att sedan bli anställd av ett stort företag är på väg att förändras. Bland unga är attityden till att starta eget alltmer positiv. I en undersökning säger 60 procent av de unga att de kan tänka sig att starta ett eget företag. Det är viktigt att företagsamhet på ett naturligt sätt redan från grundskolenivån inlemmas i utbildningen och präglar skolans olika läroämnen för att uppmuntra entreprenörskap och egna idéer. Genom projektet ”Ung företagsamhet” ges gymnasieelever möjlighet att pröva på att starta eget företag. Detta är en bra introduktion i att driva förtag för alla studieinriktningar, även inom de mer praktiskt inriktade programmen. Ett utökat utbyte mellan privata företag och skola bör också stimuleras. Exempelvis skulle ett ökat samarbete mellan naturbruksnäringarna och naturbruksgymnasierna säkra kompetensen inom dessa områden.
I Sverige finns många människor med nya idéer och lösningar. Enligt det europeiska patentkontoret (EPO) är svenskarna bland de uppfinningsrikaste om man räknar antalet patent i förhållande till folkmängden.
Nya idéer och patent skulle kunna leda till att fler företag startas men så är inte fallet i Sverige. Detta tyder på att man någonstans på vägen stöter på hinder och problem eller att man inte tycker att det är värt att försöka realisera sitt patent i en produkt. För att skapa ett företagsamt land är det nödvändigt att ta bort eventuella hinder men också att sprida attityder om att det är positivt med entreprenörskap. Det offentliga ska ha som uppgift att så långt som möjligt underlätta för och hjälpa människor som har eller som vill starta företag. Framförallt för små företag kan det underlätta mycket ifall servicen från myndigheter och verk är bra. Myndigheterna ska uppträda som en lots för företagen.
Antalet nystartade företag i Sverige är på den lägsta nivån sedan början på 1990-talet. Det är nu viktigt att det finns ett tydligt mål för arbetet med att skapa förutsättningar för fler företagare. Målet för företagspolitiken bör vara att antalet nystartade företag ska öka med 20 procent fram till år 2006. Detta bör ges regeringen till känna.
Stora förbättringar vad gäller möjligheterna att erhålla en F-skattsedel har gjorts. Trots detta måste ansträngningarna öka för att göra det lättare att få F-skattsedel. Idag är det alldeles för många ansökningar som blir avslagna. Exempelvis är det svårt för personer som vill starta företag inom vård- och omsorgssektorn att få F-skattsedel. Detta på grund av reglerna för näringsverksamhet. Kriterier för en näringsverksamhet är att det ska bedrivas i vinstsyfte, yrkesmässigt och självständigt. Eftersom det i stort sett endast finns två uppdragsgivare för små företag inom vårdsektorn – landsting och/eller kommun – så uppfylls inte självständighetskriteriet.
Med enklare regler för att få F-skattsedel kan också administrationen effektiviseras så att handläggningstiderna kortas. Sverige ligger långt efter Kanada där det går att registrera ett företag på 20 minuter.
I ett företagsamt samhälle är alla potentiella företagare. F-skattsedel bör erhållas vid födseln för att sedan, vid 18 års ålder, kunna aktiveras av de personer som vill starta ett eget företag. Den får sedan endast återkallas på sakliga grunder. Vad som ovan anförts om förbättrade möjligheter att få F-skattsedel bör ges regeringen till känna.
Nya typer av företag växer fram. Verksamheten inom dessa företag kan till stor del härledas till att verka inom den så kallade tjänstesektorn, som under en rad år har utgjort huvuddelen av de nya företag som startas. De vanligaste typerna av tjänsteföretag som startas finns idag inom området utbildning, vård och omsorg. Samtidigt startas helt nya verksamheter. Denna utveckling av nya företag kommer med stor sannolikhet att bli vanligare i framtiden, vilket ställer nya krav på hur regler och strukturer i samhället ska utformas. Detta gäller inte minst de regler som styr formerna för bolagsverksamhet.
En alternativ form av företagande som skulle kunna förenkla för företagaren är singelföretagande med självanställning. Denna företagsform skulle kunna vara ett komplement till existerande företagsformer och anställning. Det finns anledning att utreda möjligheter till denna nya företagsform. Denna företagsform skull gynna den del av befolkningen som bedriver verksamheter av flera slag. Genom att göra det möjligt att i den vanliga deklarationen redovisa vilka intäkter man fått av sin näringsverksamhet och betala in nödvändiga skatter och avgifter, alternativt genom att schablonmässigt betala in sina avgifter, kan denna företagsform utvecklas. För att självanställning ska fungera fullt ut krävs dock att det görs en utredning av problemen kring hur själva företagandet kan lösas i praktiken. Det handlar t ex om momsregistrering, försäkringsavtal och namnregistrering. Regeringen bör snarast återkomma med förslag för att införa företagsformen självanställning. Detta bör ges regeringen till känna.
Alltför länge har småföretagare diskriminerats i skattelagstiftningen och trygghetssystemen. Passivt ägande av aktier har gynnats framför att med eget arbete få företag att växa. Målsättningen måste vara att företagare ska kunna tjäna pengar på eget arbete, i stället för att ensidigt gynna kapitalstarka aktieägare.
Att driva ett företag innebär ett stort ansvar för de anställda, sig själv och sin familj, men även gentemot andra företag. För att kunna ta detta ansvar måste företagaren ha möjlighet att känna trygghet i sin vardag, såväl i medgång som i motgång. Det ska vara möjligt att misslyckas och att komma tillbaka igen. Idag ges inte företagaren samma villkor till trygghet som de anställda har.
Egenföretagaren har fasta kostnader vid sjukdom eller föräldraledighet. Samtidigt som företaget tillfälligt är stängt, med bortfall av inkomster, riskeras även ett mer långsiktigt inkomstbortfall genom att kunderna söker sig till andra företag. Detta är särskilt känsligt för de företag som verkar inom tjänstesektorn där lager inte kan byggas upp som buffert och det är svårt att få tag på vikarierande personal. Egenföretagare missgynnas av reglerna för den tillfälliga föräldrapenningen, vilket innebär att egenföretagare får lägre ersättning än anställda, när han eller hon är hemma och tar hand om sjuka barn. Detta gör det svårare för människor med barn att starta företag. Inför samma villkor för företagare som för anställda vad gäller sjukpenning, föräldraförsäkring och ersättning vid arbetslöshet. Socialförsäkringarna bör utredas så att samma regler gäller för företagare som för anställda ifråga om kvalifikation och ersättningsregler i sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Detta bör ges regeringen till känna.
Anhöriga med jobb utanför företaget ska kunna ha tillträde till a-kassa utan att företaget läggs i malpåse. Idag sammankopplas makar inom exempelvis fåmansföretag, vilket leder till att make eller maka inte får del av arbetslöshetsersättning om den andra parten driver företag. Det är inte självklart att den andra parten i ett äktenskap per automatik är anställd i den andra partens företag. Vad som ovan anförts om att make/maka till företagare ska få ta del av arbetslöshetsersättning på lika villkor som andra bör ges regeringen till känna.
Småföretagare bör ha tillträde till a-kassan om företaget är vilande. Detta bör ges regeringen till känna.
För vissa företag kan det vara svårt att få sin verksamhet försäkrad. Beroende på skadefrekvensen sätts avgiften för försäkringen, och i vissa fall anser helt enkelt försäkringsbranschen att risken är för hög för att ens erbjuda sina tjänster. Därtill är det sällan som inbrott och liknande förbrytelser klaras upp av polisen, och många gånger utreds de inte ens. Det är viktigt att polisen kan erbjuda enskilda näringsidkare ett bra skydd. När väl en liga grips statuerar det ett exempel samtidigt som det leder till att det sedan begås färre antalet brott eftersom det ofta är samma personer som begår många av överträdelserna.
Goda idéer kan och bör utvecklas. Detta är särskilt viktigt i ökande konkurrens. Den svenska forskningen står sig kvalitetsmässigt mycket bra i internationell jämförelse, även om betydande strukturella problem kan identifieras. En alltför stor andel av FoU-satsningarna domineras av stora internationaliserade industrikoncerner och den statligt finansierade högskoleforskningen. Detta leder till att okonventionell forskning och utveckling kan ha svårt att finna finansiering.
Medvetna statliga och privata insatser i kombination med lokalt ansvar och inflytande är avgörande för en god regional utveckling. Det gäller att stimulera innovationer och nyföretagande i samverkan mellan högskolor och det omgivande samhället. Lokala och regionala aktörer, som högskolor, kommuner och lokalt näringsliv, bör stimuleras att i än högre grad samverka kring lokal utveckling. Regionala fonder och bolag i samverkan med universitet, högskolor och näringsliv har visat sig framgångsrika både i Sverige och USA.
Det behövs förbättrade möjligheter till delägarskap för dem som är inblandade i kommersialiseringen av forskningsresultat. Detta innebär även att forskare inom universitet och högskolor i högre grad måste vara beredda att avstå delar av rättigheterna till sina forskningsresultat till universitetet eller högskolan där forskningen bedrivits, om forskaren själv inte har intresse av att kommersialisera sina forskningsresultat. På detta sätt ökar incitamenten för såväl forskare som universitet och högskolor att kommersialisera forskningsresultaten. Vad som ovan anförts om att öka incitamenten för forskare, universitet och högskolor att kommersialisera forskningsreslutat bör ges regeringen till känna.
Många av de anställda i dagens stora företag bär på idéer om framtidens stora företag. Det gäller att locka fram dessa och att de inte kvävs eller bromsas av de strukturer som finns djupt rotade i samhället. Det finns företag idag som stimulerar sina anställda till att utveckla sina idéer och i vissa fall även hjälper dem att starta egna företag som kan fungera som underleverantörer till de stora.
Möjligheterna att införa ett vinstandelssystem för att stimulera utveckling i företagen bör utredas närmare. Genom att skattebefria företagens insättning i vinstandelssystemet och enbart beskatta utbetalningen av vinsten hos de anställda, kan kapital frigöras för att fler anställda skall kunna komma att starta egna företag. Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige har stor kunskap när det gäller uppfinnare och patent. Vi har stolta uppfinnartraditioner som vi måste förvalta väl. Idag finns det cirka 50 000 innovatörer i Sverige varav 3 000 är medlemmar i uppfinnarföreningar.
Om Sverige ska fortsätta att vara ett uppfinnarland med goda möjligheter för våra innovatörer behövs det flera förbättringar. Vi kan inte fortsätta att binda in kreativiteten i byråkrati, stelbenthet och kostnader som den enskilde uppfinnaren ej mäktar över, då kommer många goda idéer inte fram. Patentsökningstiden överstiger idag i många fall livscykeln för produkten i fråga. Svenska innovationer måste ges bättre möjligheter att stanna kvar i landet.
Det är oerhört svårt idag att hitta kapital just till det första skedet, för att kunna bilda bolaget, söka patent, ta fram en prototyp, anlita jurister, revisor och inte minst någon som, när man har kommit i gång, sköter ekonomi och administration. Det behövs nya möjligheter för den enskilde uppfinnaren att hitta såddkapital.
Grunden för ett livslångt lärande och kompetensutveckling läggs redan i grundskolan. Detta är en förutsättning för att fler ungdomar skall söka sig vidare till gymnasieutbildning och senare i livet en eventuell högre utbildning. Inom gymnasieutbildningen måste möjligheterna till en lärlingsutbildning förbättras. Detta har stor betydelse för mindre kommuner som har svårigheter att rekrytera elever till industriella program eller göra investeringar i maskiner till dessa utbildningar. I förlängningen riskerar detta att urholka möjligheterna för företag i mindre kommuner att rekrytera arbetskraft till sin verksamhet. En lärlingsutbildning skulle även kunna vara ett alternativ inom vissa hantverksyrken som idag håller på att försvinna. Regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar möjligheterna till lärlingsutbildning inom gymnasieskolan. Detta skriver vi mer om i vår utbildningsmotion.
Den kvalificerade yrkesutbildningen kommer att få en större betydelse i framtidens utbildningssystem. Att ha möjlighet att komplettera sin tidigare utbildning på gymnasiet med en yrkesutbildning kommer att ge fler möjlighet att bygga upp en högre kompetens inom olika yrkesområden. Detta kommer att få en stor betydelse i takt med att den viktigaste produktionsfaktorn kommer att vara kunskap och kompetens.
Ett av Centerpartiets främsta mål är att göra det lättare att starta och driva företag. Vi vill ge människor möjlighet att utveckla sina företag i stället för att kämpa med byråkrati, orättvisor och hindrande skatter. Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Detta gäller inte minst skatten på arbete. Genom sänkta arbetsgivaravgifter blir fler idéer lönsamma och fler företag klarar de första åren när det ekonomiskt är som tyngst.
I en globaliserad ekonomi förändras villkoren för företagande. Den ökade konkurrensen över landsgränserna ökar också vikten av att regelverk och vissa skatter harmoniseras med omvärlden. Detta är särskilt tydligt för de svenska jordbrukarna där Sverige trots en gemensam jordbrukspolitik inom EU inte har harmoniserat skatterna på området. Detta leder till en orättvis konkurrenssituation för de svenska jordbrukarna. Dagens lönsamhet i jordbruket är helt otillräcklig, sett utifrån investeringsbehov men även i förhållande till en rimlig ersättning till brukarnas eget arbete och eget kapital. Därför vill Centerpartiet ta bort den så kallade ”ryggsäcken” av skatter som tynger det svenska jordbruket. Det handlar om att stärka konkurrenskraften för att skapa utrymme för nödvändiga framtidsinvesteringar i produktionskapacitet, produktutveckling och marknadsföring. Vi återkommer med förslag i vår motion om jordbrukspolitik.
För snart två år sedan föreslog utredaren Jan Ryd att antalet sjukdagar som företagaren ska betala utökas till 60 dagar. I gengäld skulle arbetsgivaravgiften sänkas marginellt. Centerpartiet har tagit avstånd från förslaget eftersom det skulle kunna drabba små företag väldigt hårt. I stället vill vi införa en ny, differentierad modell där arbetsgivarens ansvar grundas på antalet anställda. Ett företag med fem anställda ska alltså ansvara för fem sjuklönedagar för varje anställd under ett år. Det ska kunna öka sitt ansvar genom att ta på sig ett större ansvar än vad antalet anställda motiverar, om det så önskar. De sociala avgifterna (sjukförsäkringsavgiften) ska bestämmas med utgångspunkt från det ansvar företaget bär. Sedemera har även Jan Ryd ställt sig positiv till en liknande modell.
Principer för arbetsgivaransvaret:
Antalet sjuklönedagar anpassas efter antalet anställda i verksamheten.
Arbetsgivaren tillåts öka men inte minska sitt sjuklöneansvar.
De sociala avgifterna bestäms med hänsyn till omfattningen av sjuklöneansvaret.
Modellen medger dessutom att arbetsgivaren får ta på sig ett större ansvar om han så önskar, för att på så sätt få ner de sociala avgifterna. För nystartade företag ska gälla att det år då företaget startas ska det inte bära något ansvar för sjuklön. Ett skäl att ändra sjuklönen är att detta ger arbetsgivarna ekonomiska motiv för att minska sjukfrånvaron. Frånvaron är större hos arbetsgivare med många anställda än hos arbetsgivare med få. Om en förlängning av sjuklöneansvaret ska påverka sjukfrånvaron, ska den ske hos större arbetsgivare då det är där som frånvaron är högst.
Vad som ovan anförts om att utreda en differentierad modell för arbetsgivarens sjuklöneansvar bör ges regeringen till känna.
Den globala ekonomin ställer krav på en högre grad av konkurrensneutralitet i de skatter och regelverk som omger företagande. Skattetrycket bör sänkas i nivå med det i andra jämförbara välfärdsländer, och inom vissa områden behöver harmoniseringen gå snabbare fram.
För många småföretagare är det svårt att växa på grund av att det är dyrt och riskabelt att anställa. Detta måste förändras för att behålla den svenska konkurrenskraften. En sänkning av personalkostnaden för företag skulle troligen leda till att fler skulle våga anställa. I vår skattemotion föreslås att företagens lönekostnader sänks genom att den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utökas stegvis, både vad gäller nivå och den lönesumma nedsättningen beräknas på. Framförallt riktar sig denna åtgärd till småföretag men genom att alla företag får del av nedsättningen minskar risken för tröskeleffekter.
Ett av skälen till att många företag köps upp av större koncerner eller helt enkelt läggs ned är att kostnaden för att föra över företaget till barnen är så stor. I många fall gör skattelagstiftningen att enda lösningen är att sälja företaget. Ska företag kunna växa av egen kraft måste det också vara möjligt att driva dem under lång tid. Förändra därför gåvoskatten så att företag kan överlåtas inom familjen för att kommande generationer ska ha ekonomiska förutsättningar att driva företaget vidare. Dessutom bör man kunna få uppskov med reavinstbeskattning i fåmansföretag när vinster återinvesteras i det egna företaget. Arbetande kapital i företagen ska hållas intakt vid generationsskiften genom uppskjuten arvs- och gåvoskatt, vilken endast tas ut då företag avyttras. I ett första steg bör sambeskattningen avskaffas, sedan avvecklas hela förmögenhetsskatten. Även detta återkommer vi till i vår skattemotion.
Under en lång tid har de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag varit föremål för diskussion. Reglerna styr hur stor del av ett överskott som ska beskattas som tjänste- respektive kapitalinkomst. Att reglerna är av stor vikt beror i grunden på den skillnad i skattesats som finns mellan tjänste- och kapitalskatten. Företagarnas Riksorganisation har presenterat en normallönemodell som bygger på att en schablonmässig inkomstbeskattning görs av den aktive ägaren i ett fåmansbolag. Utdelning från företaget utöver detta beskattas som inkomst av kapital. Oavsett modell bör de så kallade 3:12-reglerna avskaffas och en ny form av beskattning av fåmansbolag utformas. Vad som ovan anförts om att avskaffa 3:12-reglerna och införa en ny modell för beskattning av fåmansbolag bör ges regeringen till känna.
Småföretagarna upplever skattesystemet som krångligt och svårt att överblicka. Dessutom anser upp till hälften av småföretagarna att de inte blir likabehandlade och att det är svårt att få rättelse när man blivit felaktigt behandlad av en myndighet. Småföretagare som anstränger sig att göra rätt för sig, som betalar skatt och följer reglerna, ska mötas av god service och en tillmötesgående attityd från myndigheterna.
I dagens administrativa sanktionssystem med skattetillägg och sanktionsavgifter fungerar skattemyndigheten som beslutande instans. Då skattemyndigheten hittar oriktiga uppgifter påförs skattetillägg på företagaren förutom upptaxeringen och detta utan att skattemyndigheten behöver visa på något som helst uppsåt hos företagaren. Detta är helt orimligt. Istället bör lagen ändras så att myndigheten ska tvingas visa att företagaren visat oaktsamhet eller haft uppsåt att lämna felaktiga uppgifter för att man ska kunna utdöma ett skattetillägg och upptaxering.
Om en företagare idag vill överklaga ett beslut om skattetillägg från skattemyndigheten till domstol, tvingas företagaren ändå betala in tillägget och den upptaxerade summan innan den rättsliga prövningen ägt rum. Också detta förhållande strider mot ett rimligt rättsmedvetande. Centerpartiet anser att ett eventuellt skattetillägg och upptaxering inte ska behöva betalas in förrän dom avkunnats i sista rättsinstans i de fall en företagare väljer att överklaga ett beslut från skattemyndigheten. Skattelagstiftningen bör förändras så att inbetalning av skattetillägg ska göras först då en tvist är avgjord. Detta bör ges regeringen till känna.
Systemet med överklagande till läns-, kammar- och Regeringsrätten är i dagsläget så krävande att ta sig igenom att den företagare som finner sig felaktigt behandlad tvingas avstå ett överklagande på grund av resursbrist vad gäller tid och pengar för att driva skattemål. Detta ökar ytterligare känslan av rättsosäkerhet hos småföretagaren.
En småföretagare har sällan möjlighet att själv driva sitt skattemål utan måste anlita skattejurister. Som ersättningslagen fungerar idag får man inte full ersättning av det allmänna för den experthjälp man behöver. Det gör att bara företag med god ekonomi har råd att driva skattemål på ett acceptabelt sätt, vilket gör att småföretagen återigen upplever olikhet inför lagen. Möjligheterna att anlita allmän experthjälp vid skattemål bör förbättras. Detta bör ges regeringen till känna.
I det nya systemet med skattekonto har förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på skattemyndighetens konto, och inte som tidigare den dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med eventuella förseningar i postgången samt helg- och klämdagar med mera. Detta är orimligt och skapar en osäkerhet för företagaren. Detta bör förändras så att betalningen anses ha kommit skattemyndigheten tillhanda den dag inbetalning sker. Detta bör ges regeringen till känna.
Möjligheterna att införa en schablonbeskattning av vissa typer av kontanttjänster, t.ex. inom frisör- och restaurangnäringen, bör utredas närmare. Fördelarna med schablonbeskattning av denna typ av verksamhet är flera. Dels minskar den administrativa belastningen för många mindre företag, dels kan en schablonbeskattning även bidra till att minska den stora andelen svarta tjänster som idag finns i samhället. Vad som ovan anförts om att utreda möjligheterna att införa en schablonbeskattning av vissa typer av kontanttjänster bör ges regeringen till känna.
Egenföretagare ska heller inte behöva betala in skatt för inkomster som inte finns. Detta kan idag vara fallet genom systemet med automatisk uppräkning av föregående års skatteinbetalningar. För småföretag och egenföretagare är detta ett stort problem då även mindre summor kan ha betydelse för företagens resultat.
Möjligheterna att få tag kapital för att utveckla sitt företag är ett problem för många småföretagare. Samtidigt som det är svårt att hitta externa finansiärer så innebär dagens företagsbeskattning att det är svårt att bygga upp ett eget kapital. Det har presenterats flera olika modeller för att förbättra tillgången på riskkapital, och sannolikt behövs det olika system för att en sund företagsutveckling ska komma till stånd.
Centerpartiet anser att alla ska ha möjlighet att själva ta fram startkapital som en grundplåt för det egna företaget och att eget risktagande ska premieras. Avgörandet om man ska starta företag ska ligga hos företagaren. Ett starta-eget-sparande (allemanssparande för att starta eget) bör inrättas, där löntagare skattefritt kan spara för att ha en grundplåt till det egna företaget. Detta bör ges regeringen till känna.
Några exempel på modeller som kan prövas för att bredda tillgången på riskkapital för redan befintliga företag är; förbättrade regler för periodisering av vinst och beskattning av ägarkapital, stimulerande av regionala entreprenörsfonder, möjlighet för placering av en del av pensionsavsättningarna i regionala pensionsfonder inom ramen för premiepensionsvalet, införande av personligt riskkapitalavdrag och införande av mikrolån för att underlätta lån till de minsta företagen. Mikrolånen ska ha ett jämställdhetsperspektiv, d v s hälften ska gå till kvinnliga företagare och hälften till manliga.
Vad som ovan anförts om att införa modeller för breddad tillgång på riskkapital bör ges regeringen till känna.
Många kvinnor kan tänka sig att starta eget. De lockas av friheten och självständigheten. Trots detta är det relativt få som förverkligar sin dröm. Om fler startar eget så är det positivt för hela samhället, och därför ska samhället se till att det inte finns hinder som fäller krokben för dem som har en affärsidé. För att främja företagande och då specifikt kvinnligt företagande behövs en rad åtgärder. Idag är det så att på grund av regelverk och utformning får kvinnor bara 10 procent av samhällets stöd till företag.
I Sverige startas få företag av kvinnor och få av de befintliga företagen styrs av kvinnor. Under 1990-talet har visserligen kvinnors andel av nyföretagandet ökat från 19 procent år 1990 till 26 procent år 2001. I jämförelser med övriga EU-länder så placerar sig dock Sverige på näst sista plats vad gäller andel kvinnliga företagare, endast Danmark är sämre. Speciellt anmärkningsvärt är detta då andelen kvinnor som arbetar ligger på en jämförelsevis mycket hög nivå. I USA och Kanada utgör andelen kvinnliga företagare nästan 40 procent. Trots ett framgångsrikt arbete med jämställdhet i Sverige i övrigt så har den förda näringslivspolitiken lett till att kvinnors företagande diskriminerats. Målet måste vara att 50 procent av de nya företagen ska startas av kvinnor. Detta bör ges regeringen till känna.
Kvinnomaktsutredningen slog hål på myten om Sverige som ett jämställt land. Sverige är förvisso ett av de mest jämställda länderna i världen men det beror snarare på att övriga länder är så dåliga på jämställdhet än att vi är så bra. Könsroller och förväntningar på hur en man/kvinna ska uppföra sig kan leda till att människor inte vågar leva ut sin drömmar. Detta får också konsekvenser för om man är beredd att starta företag eller inte. Forskning visar att företagande som begrepp är starkt kopplat till manlighet – kanske till och med starkare manligt präglat än vad ledarskapsfunktionen är. Det visar sig också att kopplingen till traditionella könsroller är stark. Även om de kvinnor som startar företag inte följer könsrollerna så är de tvungna att förhålla sig till dem. Den könssegregerade arbetsmarknaden avspeglar sig också i ett könssegregerat företagande.
För att klara framtidens välfärd är det viktigt att främja innovationer, entreprenörskap och företagande för alla grupper i samhället. Attityd- och värderingsundersökningar visar att trygghet är viktigt för kvinnor relativt sett. Att vara egenföretagare är riskfyllt och ska så vara. Utformningen av försäkringssystemen missgynnar dock företagare. Detta är inte rimligt utan företagare ska ha samma villkor för trygghet som anställda.
Trots många hinder för kvinnor att driva företag så finns det genom århundradena tusentals kvinnor som med stor framgång drivit affärsrörelser. Ebba Brahe var bruksparton på 1600-talet, Maria Sofia De la Gardie grundlade flera manufakturer och Anna Whitlock startade en privat flickskola. Västerbottenosten uppfanns av Ulrika Eleonora Lindström och det första företaget som tillverkade polkagrisar startades av Amalia Eriksson. De kvinnliga företagarnas historia är dock till stor del okänd.
Kvinnors företagande är osynliggjort och det finns lite forskning på området. En sådan enkel sak som statistik om företagsstocken uppdelat på kön har inte funnits. Att underlätta för kvinnors företagande är viktigt ur tillväxtsynpunkt och för att öka kvinnors självbestämmande. En ökning och ett synliggörande av kvinnliga företagare kommer även att innebära att synen förändras på vem som kan vara företagare och vad en företagare är. Det behövs mer forskning om entreprenörskap och småföretag rent generellt men även mer specifikt om kvinnors företag och kvinnliga företagare. Vad som ovan anförts om ökad forskning om kvinnors företagande bör ges regeringen till känna.
För vissa grupper, såsom kvinnor, invandrare och ungdomar, d v s en majoritet av befolkningen, kan det vara extra svårt att få tillgång till riskkapital. Bland många kvinnor nämns detta som det enskilt största hindret. Centerpartiet var med och införde särskilda lån för kvinnor i början av 1990-talet. I kombination med införandet av resurscentra och särskild affärsrådgivning för kvinnliga företagare har det lett till att fler kvinnor startat företag. I början av 1990-talet startades 19 procent av företagen av kvinnor och sedan modellen infördes har den andelen ökat till dagens 29 procent. De särskilda rådgivarna har nu avvecklats och satsningen på resurscentra drivs idag på regional och ideell basis. Modellen med lån till kvinnliga företagare, kvinnliga resurscentra och särskilda affärsrådgivare för kvinnor bör återinföras nationellt och permanentas. Detta bör ges regeringen till känna.
Även invandrare och ungdomar kan möta problem när de vill starta eget. Därför bör liknande modeller med speciella lån, resurscentra samt affärsrådgivare införas även för invandrare och ungdomar. Detta bör ges regeringen till känna.
I de sektorer där flest kvinnor är yrkesverksamma tillåts inte alltid företag. Inom hälso- och sjukvården finns det dubbelt så många kvinnliga företagare som manliga. Och det finns många fler som jobbar inom dessa sektorer som är positiva till att starta eget företag. Från politiskt håll ses dock inte kvinnors företagande inom dessa sektorer med blida ögon. Den tydligaste manifestationen av regeringens motstånd till privata alternativ är stopplagen som förbjuder att akutsjukhus läggs ut på entreprenad.
Generellt sett arbetar kvinnor i huvudsak inom offentlig sektor och därmed i icke konkurrensutsatta verksamheter. Ett sätt att tillvarata dessa, i många fall högt kvalificerade erfarenheter, vore att öka de privata inslagen i hälso- och sjukvårdssektorn. Det viktigaste för vårdtagare är tillgänglighet och god service, vilket en mångfald av aktörer bättre kan svara upp mot. Goda exempel finns på kvinnor som gått från att vara kommun- eller landstingsanställda till att bli egna företagare inom vård och omsorg.
Enligt organisationen Svenskt Näringsliv är anledningen till att fler kvinnor nu startar företag delvis beroende på att fler kommuner lägger ut vård och omsorg på entreprenad. Genom att dela upp upphandlingar skulle fler små entreprenörer kunna delta i konkurrensutsättning av offentlig verksamhet. Förbättrade möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingen stärker också lokala entreprenörers möjligheter att konkurrera. En utmaningsrätt för anställda i offentlig sektor som vill ta över driften av den egna enheten bör också införas. Om en sådan utmaning är mer effektiv än den nuvarande driften, bör den som regel beviljas. Utöver detta bör det inom förskola råda etableringsfrihet inom barnomsorgen. Vad som ovan anförts om att underlätta för företagande inom den offentliga sektorns verksamheter bör ges regeringen till känna.
Sänkta arbetsgivaravgifter enbart i offentlig sektor missgynnar entreprenörer, som betalar vanlig arbetsgivaravgift. De gällande upphandlingsreglerna gynnar stora företag framför små entreprenörer och bidrar till den märkliga bild som målas upp av entreprenörer i t.ex. vården. Vi vill ta vara på den drivkraft som ligger i att offentlig verksamhet kan knoppas av till anställda som vill ta över och driva verksamheten i egen regi. Entreprenörer inom den offentliga sektorn ska behandlas lika som verksamheter som drivs av landsting eller kommuner. Arbetsgivaravgiften ska vara densamma för offentliga och privata arbetsgivare. Privata och offentliga aktörer ska omfattas av samma momsregler. Vad som ovan anförts om att skattemässigt jämställa offentliga och privata aktörer i offentlig verksamhet bör ges regeringen till känna.
Regelinflationen måste upphöra! Vissa av reglerna kommer från riksdagsbeslut men många av reglerna kan härledas till myndighetsförordnanden. Det är viktigt att noggranna konsekvensanalyser görs innan man fattar beslut om regler som berör företagare. Människor startar företag för att förverkliga en idé, inte för att de främst är intresserade av blanketter och formulär. Krånglet är särskilt dyrt för småföretagare och kostnaden uppgår för de minsta företagen till 30 000 kronor per anställd. 75 myndigheter samlar in 73 miljoner blanketter varje år från landets företag.
I Nederländerna har parlamentet beslutat att företagens kostnader för att hantera regelverket ska minska med 25 procent på en permanent bas. De första 10 procenten togs under den förra fyraårsperioden. På många håll i våra konkurrentländer pågår ett aktivt arbete för att minska företagens regelbörda.
Den av regeringen tillsatta Simplexenheten har hittills enbart kunnat koncentrera sig på att göra konsekvensanalyser av de nya regler som föreslås av regeringen. Inte en enda regel sedan tidigare har tagits bort. I budgeten medges att arbetet under de drygt ett och ett halvt året som det pågått endast har resulterat i att ett tjugotal förslag dragits tillbaka eller ändrats. En majoritet av landets företagare upplever att det har blivit fler och besvärligare regler som berör företagandet. Arbetet med att förenkla reglerna måste kompletteras med konkreta mål. Den kommande mandatperioden bör målet vara att antalet regler och blanketter för småföretag ska minska med 25 procent. Detta bör ges regeringen till känna.
De till synes könsneutrala regler som gäller för företagande bör utredas ur ett genusperspektiv. Detta bör ges till Simplexenheten som ett explicit tillägg. Vad som ovan anförts om att utreda regler för företag ur ett genusperspektiv bör ges regeringen till känna.
Regeringen tillkallade hösten 1996 Småföretagsdelegationen för att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt i mindre företag. Småföretagsdelegationen lade fortlöpande fram förslag om förenklade regler. Av de 80-talet förslag som delegationen lade fram återstår fortfarande två tredjedelar att genomföra. Småföretagsdelegationens förslag bör nu genomföras. Detta bör ges regeringen till känna.
Att företagare har en rättssäkerhet gentemot myndigheter borde vara självklart. Ett snårigt regelverk leder till att rättssäkerheten minskar istället för att öka. Ett tilltrasslat regelverk leder till en växande administration och risken för missförstånd ökar. I förlängningen är detta kontraproduktivt och öppnar för olika tolkningar av regelverkets faktiska innebörd hos olika myndighetspersoner. Detta urholkar legitimiteten för reglerna. Utöver de nya regler som varje år tillkommer så finns det också en mängd sedan tidigare som inte alltid används. En solnedgångsprincip bör införas, där regler som inte utnyttjats på fem år automatiskt upphör att gälla om de inte förlängs genom ett aktivt beslut. Detta bör ges regeringen till känna.
Tiden då företagare sköter sin administration förläggs allt mer till kvällar och helger då myndigheter som kan svara på frågor har stängt. Samtidigt har myndigheterna i form av just sin myndighetsutövning möjlighet att begära in uppgifter med krav om svar inom 10 dagar, något som gör att företagarens situation blir än mer ansträngd. Detta upplevs även som ett starkt irritationsmoment då företagaren själv kan få vänta i månader för att få svar på sina frågor av myndigheten.
Genom att ställa samma krav på myndigheterna som myndigheterna ställer på företagaren kan ett bättre företagsklimat åstadkommas. Detta innebär att om företagaren är skyldig att lämna uppgifter inom 10 dagar till myndigheten, skall myndigheten vara skyldig att svara på frågor från företagaren inom samma tid. Vad som ovan anförts om kravet på att myndigheter ska ha samma svarstid som företagare bör ges regeringen till känna.
Intentionerna med den miljöbalk som trädde i kraft 1999 är de bästa. Lagstiftningen främjar en hållbar utveckling för att tillförsäkra en god och hälsosam miljö även i framtiden. Miljöbalkens utformning har dock lett till problem för företagen. Det tillkom mängder med nya regler och krav på tillstånd, något som lett till att småföretagare får böta för marginella försummelser, som för sent inlämnade ansökningar, medan Banverket kan förgifta hela Hallandsås utan att någon hålls ansvarig.
En utredning har tillsatts för att följa upp miljöbalkens effekter och för att se över eventuella reformbehov. Det är viktigt att utredningen ser över hur miljölagstiftningen kan skärpas men också att effekterna för småföretag beaktas. Centerpartiet anser att miljöbalken ska förändras så att
onödiga regleringar för småföretags verksamhet tas bort,
tillsyns- och sanktionsavgifter för övriga regler anpassas efter företagens storlek och
dubbelbestraffningen genom sanktionsavgifter följda av domstolsprocess avvecklas – en process ska avgöras vid ett tillfälle, antingen genom en avgift eller i domstol.
Att kunna lita på att man får hjälp när man behöver är viktigt för alla i hela landet, likaså rätten till lika behandling inför lagen. Detta måste ses som en av statens viktigaste åtaganden gentemot sina medborgare. Under senare år har allt fler företagare tappat förtroendet för det svenska rättssystemet, framför allt beroende på att de upplever att polisen inte har tillräckliga resurser för att finnas till hands när den behövs. Detta är särskilt kostsamt för företagare.
Många företagare har svårt att teckna försäkringar för sina företag som täcker kostnader för inbrott, brand eller annan skadegörelse. Detta leder till att det dels kan vara ekonomiskt omöjligt att försäkra sitt företag, dels att det överhuvudtaget inte är möjligt att teckna en försäkring. Härigenom begränsas företagarens trygghet på ett oacceptabelt sätt och den fysiska och psykiska belastningen ökar för den enskilde företagaren. På många orter i Sverige har det gått så långt att företagarna själva patrullerar på nätterna för att bevaka sina och andra företagares verksamhetslokaler. Denna situation är inte acceptabel i Sverige år 2002. Samhället måste uppfylla sina åtaganden i form av att polis och brandkår finns närvarande i landets samtliga kommuner under dygnets alla timmar.
Blir butiksägaren rånad på pengar eller utsatt för snatterier eller inbrott, måste ägaren enligt nuvarande regler betala skatt på det värde han/hon blivit bestulen på. Det gäller såväl egenavgift som moms på de stulna pengarna. Om butiksägaren däremot underlåter att avslöja rånet, slipper denne att betala skatt på det bestulna. Butiksägaren kommer också lindrigare undan skattemässigt om till exempel en anställd förskingrar pengar från butiksägaren.
Att tvingas betala skatt för pengar som företagaren inte har haft möjlighet att nyttja i sin rörelse är inte acceptabelt. Med nuvarande regler blir det mera lönsamt för företagare att inte inrapportera värdet av de varor eller de pengar som försvunnit vid brott. Detta ger fel signaler till såväl företagaren som till brottsförövaren och bör således ändras. En översyn av dagens momsregler bör göras för att lindra effekterna för den enskilde företagaren. Detta bör ges regeringen till känna.
Ett miljöanpassat näringsliv är en viktig förutsättning för att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Den miljödrivna utvecklingen inrymmer en enorm potential både för miljön och den ekonomiska tillväxten. Denna potential måste tas tillvara.
Svenska miljöteknikföretag har genom bland annat miljölagstiftning och kundkrav haft ett försprång gentemot sina utländska konkurrenter. Detta försprång är numera i stort sett inhämtat av många andra länder. Sverige är idag nettoimportör av renodlad miljöteknik. Den historiska chansen att vara först och därmed kunna exploatera en ny marknad har gått förlorad. Nu måste det skapas möjligheter för svenska miljöteknikföretag att i framtiden kunna konkurrera internationellt.
Regeringen har i sin budget avsatt medel för att främja export av svensk miljöteknik. Det är glädjande att regeringen nu hörsammar och föreslår krav som Centerpartiet drivit. Utöver detta behövs det en strategi och ett samarbete med de svenska miljöteknikföretagen. Genom att stimulera nätverksbildning mellan små och stora miljödrivna företag, myndigheter, högskolor och universitet, bransch- och miljöorganisationer kan nätverk utvecklas och kompetenser kompletteras vilket i sin tur ger möjligheter att agera på såväl hemma- som utlandsmarknaden. Vad som ovan anförts om strategi för att främja export av svensk miljöteknik bör ges regeringen till känna.
De senaste åren har andelen av de största svenska företag som flyttat sitt huvudkontor utanför landet ökat från 6 procent 1990 till 30 procent år 2000. Även vad gäller övriga delar av företag har många flyttat sin verksamhet till andra länder. Detta är oroande. Jämfört med andra länder är företagens ansvar vid flytt relativt begränsat i Sverige. Det är viktigt att Sverige skapar ett sådant företagsklimat att fler företag vill flytta verksamhet till Sverige och så att befintliga verksamheter stannar kvar.
I flera fall när verksamhet har lagts ned på en ort har det funnits intresserade köpare. Detta är positivt eftersom nedläggningar i många fall kan påverka en hel bygd väldigt negativt. Det ger också de anställda en chans att ta över verksamheten och driva den vidare. Företag kan dock vägra att sälja verksamheten för att inte riskera att få ovälkommen konkurrens på marknaden. I exempelvis Frankrike förhindras att företag vägrar sälja genom att det finns ett system med statlig förköpsrätt.
I jämförelse med andra europeiska länder är det lätt att lägga ned företag i Sverige. I Kontinentaleuropa krävs omfattande kontroller och förhandlingar med myndigheter innan en nedläggning godkänns. Exempelvis kan en nedläggning stoppas ifall argumentet om dålig lönsamhet inte anses hålla. I många länder är varseltiden kortare och i stället inriktar man sig mer på att företagen ska upprätta sociala planer, ofta i form av utbildning och omskolning. Personalansvaret vid varsel hanteras mycket olika av olika företag. Ofta är även kommunen och i vissa fall staten aktörer för att lindra de lokala effekterna av en nedläggning. Ansvarsfördelningen vad gäller personal bör ses över vid företagsnedläggning. Detta bör ges regeringen till känna.
Den lokala makten och det lokala engagemanget är en viktig del för att öka människors självbestämmande. Vid sidan av privat och offentlig sektor har den sociala ekonomin på senare år växt sig allt starkare när människor valt att frivilligt sluta sig samman. Allt vanligare är att människor organiserat sig för att överta verksamheter från den offentliga sektorn – det kan handla om att starta friskolor, äldreomsorg eller annan entreprenad där kommun, landsting, region eller stat är huvudman. De närmare 4 000 lokala utvecklingsgrupperna som finns i hela landet är också en viktigt del för att öka människors livskvalitet i sin närmiljö. Genom den sociala ekonomin ökar människors möjlighet till delaktighet, välfärden förbättras och medborgardemokratin stärks.
Frivillig självorganisering har också en stark tradition i det svenska samhället. Tidigare har den setts inom exempelvis lantbrukskooperationen som startades utifrån medlemmarnas egenintresse eller vägföreningar, folkbibliotek, studieförbund och folkhögskolor som har sin grund i allmänintresset. Det är föreningar, i form av konsument-, producent- och bostadskooperativ, som startats i liten skala för att sedan växa sig allt starkare och bidra till en ökad livskvalitet för dess medlemmar och det allmänna.
För att den sociala ekonomin ska kunna fortsätta att växa är det viktigt att det finns möjlighet att utveckla dessa organisationer. Det finns anledning att se över möjligheten att inrätta ytterligare associationsformer för att stödja företagsformer som varken är kooperativ eller ideella föreningar men som ändå har ett socialt, samhälls- eller allmännyttigt ändamål. Vad som ovan anförts om att utreda nya associationsformer bör ges regeringen till känna.
Tyvärr har den sociala ekonomin snarare motarbetats än underlättats på senare år. Ett orört kommunalt självstyre är nämligen en viktig del för att den ska kunna växa. De av regeringen föreslagna inskränkningarna av det kommunala självstyret har försvårat för den sociala ekonomin att utvecklas i allmänhet och har slagit mot enskilda organisationer i synnerhet – tvingande stopplagar sätter stopp för vissa verksamheter, maxtaxereformen urholkar föräldrakooperativs ekonomi etc. Tvärtemot denna trend borde fler verksamheter öppnas för att drivas av organisationer inom den sociala sfären. Den sociala ekonomin ska även kunna appliceras på mindre enheter, som komplement till hela verksamheter, inom skolor, sjukhus och vårdinrättningar för att främja en utveckling av verksamheter som annars kan riskera att avvecklas.
Istället för att regeringen inför stopplagar som även sätter stopp för verksamheter inom den sociala ekonomin borde en större öppenhet finnas inför de möjligheter som den sociala ekonomin föder. Lokala kooperativ i olika former kan till exempel vara bra komplement till offentlig drift. Den sociala ekonomin skall även kunna appliceras på mindre enheter, som komplement till hela verksamheter, inom skolor, sjukhus och vårdinrättningar för att främja en utveckling av verksamheter som annars kan riskera att avvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.
Många aktörer inom den sociala ekonomin är förhållandevis små med begränsade resurser. Detta ställer ofta till problem i samband med att lokal upphandlingar genomförs. Det faktum att lokala upphandlingar ofta är omfattande och berör hela verksamhetsområden leder till att den sociala ekonomins möjligheter att delta i dessa upphandlingar blir begränsade. Genom att möjliggöra för kommuner och landsting att i större utsträckning än idag kunna dela upp större upphandlingar i mindre delar kan förutsättningarna för den sociala ekonomins aktörer att delta förbättras.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Maud Olofsson (c) |
|
|
Agne Hansson (c) |
Åsa Torstensson (c) |
|
Kenneth Johansson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Lena Ek (c) |
Eskil Erlandsson (c) |
|
Sofia Larsen (c) |