Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kärnkraften och Barsebäck 2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av effektskatten.1
1Yrkande 2 hänvisat till SkU.
”Om den andra reaktorn i Barsebäck stängs nästa år finns det risk för att elen inte räcker till vid kallt väder.” Så var rubriken på det nyhetstelegram som förmedlades den 3 oktober 2002. Rubriken har sitt ursprung i den rapport som Svenska kraftnät presenterat för regeringen. I rapporten säger man bl a: ”Konsekvensen av att stänga Barsebäck 2 under år 2003 kan bli att elmarknaden inte klarar att balansera tillgång och efterfrågan om vintern blir en så kallad tioårsvinter.”
Svenska kraftnät konstaterar vidare att elförbrukningen ökar stadigt, samtidigt som möjligheterna att importera el då den behövs som bäst minskar. Andra länder får nämligen också större svårigheter att klara elförsörjningen vid toppar i förbrukningen. ”Sammantaget ger detta att den svenska effektbalansen under de närmaste åren kommer att vara oförändrad eller något försvagad”, skriver Svenska kraftnät i sin rapport. Och verket skriver vidare att om det blir en kraftigare köldperiod blir det nog nödvändigt att koppla bort elförbrukare. Att i ett sådant läge stänga Barsebäck nästa år minskar marginalerna ytterligare. En normal vinter klaras även utan Barsebäck 2 men inte en kallare.
Bakgrunden till denna prekära situation är stängningen av den första reaktorn i Barsebäck den 30 november 1999. Den andra reaktorn skulle enligt 1997 års energipolitiska beslut ställas av före den 1 juli 2001. För stängning av den andra reaktorn ställdes dock villkoret att bortfallet av elproduktionen skulle kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el. Målet var vidare att öka elproduktionen från förnybara energikällor.
I skrivelse 2000/01:15 redovisade regeringen sin bedömning att riksdagens villkor för en stängning av den andra reaktorn före den 1 juli 2001 inte var uppfyllda. Enligt villkoren får en stängning inte medföra påtagligt negativa effekter i fråga om elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen eller miljön och klimatet. Regeringen bedömde dock samtidigt att en stängning kan genomföras senast före utgången av 2003 efter det att erforderliga åtgärder fått genomslag. Enligt gällande beslut är det riksdagen som även fortsättningsvis prövar om nämnda villkor är tillgodosedda. En förnyad prövning genomförs för närvarande och regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2003. Av rapporten från Svenska kraftnät att döma så kan det redan sägas att villkoren för en stängning av Barsebäck 2 inte är uppfyllda vad gäller effektbalansen.
De kommande konsultrapporterna kommer med största sannolikhet att visa att villkoren inte heller i övrigt är uppfyllda. Energiomställningen har inte på långt när kunnat genomföras i den takt som 1997 års energiöverenskommelse förutsatte.
Regeringens nuvarande bedömning är alltså att Barsebäck 2 kan stängas senast vid utgången av 2003. Vi menar att fakta talar för att den både kan och bör stängas långt senare.
Det vi hoppas på är att regeringen inser realiteterna och dessutom lyfter blicken utanför landets gränser. I USA ökar energianvändningen oavbrutet och det finns långtgående planer på att bygga ut kärnkraften. Inom OECD-länderna finns det planer på att bygga ut ca 20 reaktorer fram till år 2020. Den finska riksdagen gav i maj i år grönt ljus till ett femte kärnkraftverk i Finland. Om planerna genomförs kan den nya reaktorn stå klar 2009. Uppenbarligen har vi en annan debatt kring energiproduktion och kärnkraft i omvärlden än den vi har här.
Regeringen borde noga följa det arbete som IVA genomför i sitt projekt Energiframsyn som arbetar med utgångspunkten att betrakta det svenska energisystemet ur framför allt ett europeiskt men även ur ett globalt helhetsperspektiv. IVA menar vidare att många utredningar och studier har genomförts om det svenska energisystemet men ännu har energiområdet inte setts som en helhet i ljuset av pågående avregleringar och klimatfrågan.
Regeringen har uppenbarligen inte hängt med i utvecklingen utan intar en mycket defensiv position som leder till avveckling av väl fungerande elproduktion. En elproduktion som vårt land är i stort behov av inte minst med tanke på att elkonsumtionen drastiskt ökat det senaste året. Sverige har också en världsunik skatt som försvårar fortsatt drift av och utveckling för de befintliga kärnkraftverken. Det handlar om den så kallade effektskatten på kärnkraft. Det behövs en översyn av effektskatten för att fastställa hur den kan avvecklas för att säkerställa en fortsatt säker och miljövänlig elproduktion.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Yvonne Andersson (kd) |
Anna Lindgren (m) |