Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om naturgasens roll i energiförsörjningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om naturgasen som en viktig del i arbetet med minskad klimatpåverkan.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan mellan biogas och naturgas.
1Yrkande 2 hänvisat till MJU.
I över sjutton år har Syd- och Västsverige haft tillgång till naturgas. Det svenska stamnätet för naturgas sträcker sig från Malmö i syd till Göteborg i norr och har en kapacitet på 30 TWh/år. Genom lokala och regionala distributionsnät förses 26 kommuner längs syd- och västkusten med naturgas, bland annat Trelleborg, Helsingborg, Lund, Eslöv, Laholm och Halmstad. I de flesta av de naturgasanvändande kommunerna utgör naturgasen ungefär 20 procent av energiförbrukningen. Det är cirka två procent av Sveriges totala energitillförsel.
Den senaste utvecklingen av naturgassystemet är förbindelsen från Hylte kommun till Gislaved och Gnosjö, som beräknas vara helt färdig hösten 2002. I Gislaved och Gnosjö kommer naturgas att ersätta olja och gasol i tillverkningsindustrin. Dessutom kommer tankställen för fordonsgas att etableras i de båda kommunerna.
Undersökningar, som den av EU finansierade Nordic Gas Grid-studien, visar att det finns en marknad för såväl naturgas som andra alternativ i Mellansverige. Utifrån befintligt behov av kol och olja kan man tydligt se att det finns en stor potential för alternativ.
Naturgasen är ett energislag som har många användningsområden. Den är särskilt lämpad för användning inom industrin. Detta är det största enskilda användningsområdet. Omkring 40 procent av naturgasen i Sverige används av industrin i olika processer. Men naturgasen är också lämpad för kraftvärme och har även en ökande avsättning som fordonsbränsle.
Naturgasen har som regel inneburit en radikalt minskad miljöpåverkan, höjd verkningsgrad för användarna, möjlighet till förenklade industriprocesser, lägre drift- och underhållskostnader samt bättre reglerbarhet. Dessutom kompletterar naturgasen de förnybara energislagen, samtidigt som den ersätter andra, mindre lämpliga bränslen. Tillgången till naturgas har inte minskat användningen av biobränsle i de kommuner där naturgasnätet är utbyggt, utan även den användningen har fortsatt att öka parallellt.
För att vi i Sverige ska kunna bibehålla, men framför allt kunna utveckla förutsättningarna för tillväxt, krävs det ett brett utbud i den svenska energiförsörjningen. Dessutom bör detta ske utifrån ett regionalt perspektiv, där man ser till lokala behov och möjligheter för energitillförsel.
Det är inte realistiskt att tro att enbart förnybara energislag ska kunna tillgodose till exempel näringslivets behov under en överskådlig tid. Speciellt inte om den svenska kärnkraften avvecklas. Regionerna måste ta ett eget ansvar för den egna energiförsörjningen.
Naturgasen fungerar utmärkt som komplement till de existerande energislagen och bidrar till att anpassa de lokala behoven och dess förutsättningar till en effektiv energianvändning. Det gäller att utnyttja respektive bränsles egenskaper optimalt och skapa en sammantaget förbättrad miljösituation.
Naturgas har egenskaper som gör den särskilt intressant som bränsle i kraftvärmeverk. Västhamnsverket i Helsingborg har nyligen investerat i en ny typ av svensktillverkad gasturbin med mycket goda miljöegenskaper och hög effektivitet. Tack vare gasturbin har ägaren Öresundskraft fördubblat sin elproduktionskapacitet. Om denna kapacitet utnyttjas kan ineffektiv och smutsig kolkraft ersättas på den internationella elmarknaden.
En utbyggnad av naturgaseldad kraftvärme skulle totalt sett innebära minskade utsläpp och höjd effektivitet i energisystemet. Studier av det nordiska elsystemet visar att utnyttjande av naturgaseldad kraftvärme skulle leda till den mest kostnadseffektiva reduktionen av koldioxidutsläppen i enlighet med Kyotoprotokollet.
Hittills har energiskatterna gjort svensk kraftvärme olönsam jämfört med utländsk kolkondenskraft. Regeringen har föreslagit en tillfällig lösning på detta beskattningsproblem, vilket är välkommet. Men kraftvärmebeskattningen måste ges en gynnsam, permanent lösning som gör att vi får se fler goda exempel som Västhamnsverket i Helsingborg. Detta bör ses som en viktig del av svensk klimatpolitik.
Om inte villkoren för kraftvärme gör kraftvärmen konkurrenskraftig mot utländsk kolkraft kommer knappast några nyinvesteringar i effektiv kraftvärme till stånd. Att ge naturgaseldad kraftvärme goda konkurrensvillkor är ett viktigt steg för att uppnå de miljömål som satts upp i Sverige och Europa.
Tillgång till en utbyggd infrastruktur för naturgas kan underlätta en introduktion av biogas i stor skala. Idag finns exempel på att biogas distribueras i ledningsnät som är avsedda för naturgas. I Laholm finns goda erfarenheter från integration av biogas och naturgasnäten, som lett till ökad användning av biogas. Produktionen av biogas var dock till en början större än den lokala efterfrågan. Energi motsvarande ca 1 MWh gick därför till spillo varje år. Men genom att utnyttja det naturgasnät som redan fanns utbyggt i Laholm för distribution av biogas, kunde biogasen nå nya kunder.
Tack vare samverkan mellan ett väl utbyggt naturgasnät och en lokal produktion av biogas har nya och mycket intressanta möjligheter öppnats, som borde få efterföljare i hela Sverige. Biogasen är en ren energikälla – lika ren som naturgas. Dessutom slipper man helt utsläpp av koldioxid. Vid produktionen av biogas utnyttjas också avfall som det annars skulle vara kostsamt att ta hand om. Biogasanvändningen måste därför ges ökade möjligheter att utnyttja en utbyggnad av naturgasnätet. Det arbete som skett i Laholm med biogas är ett föredöme som bör få fler efterföljare.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Kenneth Lantz (kd) |
Lars Gustafsson (kd) |