Småföretagen måste få enklare regler, lägre skatter och en infrastruktur som gör att alla företag får lika villkor att transportera och kommunicera. Företagandet är vår livsnerv. Får vi inte tillväxt har vi ingen välfärd att fördela. Det måste till en politik som främjar tillväxten. I den här motionen föreslår jag en rad åtgärder för att stärka småföretagsamheten i Kalmar län.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lika villkor för företagsamhet i Kalmar län.
Livskraftiga företag är grunden för vår välfärd. Det är företagandet som skapar resurser för våra gemensamma åtaganden och för att människor ska kunna finna jobb. Tillväxtfrämjande åtgärder som uppmuntrar både kvinnor och män att både starta och utveckla företag är nödvändiga, liksom att utveckla sin kreativitet som anställd.
Kalmar län har traditioner på företagsområdet. Kalmar län behöver fler företag och fler företagare. Kalmar län har goda förutsättningar att bli det främsta företagarlänet i landet. Småföretagen sysselsätter mer än halva länsbefolkningen redan i dag. Färsk statistik visar att över hälften har sin sysselsättning i företag med mindre än 20 anställda. Samma företagsgrupp utgör 98 procent av länets företag med undantag av jordbruksföretagen.
Företagandet är nyckeln till en god regional utveckling. Det är endast ökad sysselsättning som ger underlag för boende och service i de bygder som idag drabbas av befolkningsminskning. Småföretagsamheten är en av de viktigaste resurserna i samhället. Den är särskilt viktig i län typ Kalmar län där regionalpolitiken spelar en avgörande roll för utvecklingen.
Även om småföretagen är klart dominerande i Kalmar län behåller inte länet greppet om småföretagen. Andelen egenföretag och småföretag med under 20 anställda är klart mindre i länet än i riket som helhet. Så är också fallet med andelen anställda i dessa två typer av företag. Om Kalmar län skulle haft samma andel småföretag med under 20 anställda som riket skulle det finnas ytterligare närmare 700 småföretag etablerade i Kalmar län. Det finns stora möjligheter att öka andelen småföretag. En satsning på småföretag i länet ger ökade förutsättningar för fler sysselsättningstillfällen och ökad tillväxt.
Antalet nystartade företag har minskat i både länet och riket det senaste året. Dock är andelen nystartade i Kalmar län mindre än i riket som helhet. Kalmar län behöver inte enbart ett ökat antal enmans- och småföretag med mindre än 20 anställda och fler sysselsatta i dessa företag för att komma i nivå med riksgenomsnittet. Länet behöver dessutom öka nyföretagandet radikalt. Med den utgångspunkten föreslås i denna motion åtgärder för en offensiv satsning för att nå målsättningen minst 3 000 nya företag och 10 000 nya jobb i småföretagen i Kalmar län under tjugohundratalets första decennium.
Huvudinriktningen för en politik för fler företag och företagare måste vara att skapa goda villkor för företagandet genom låga skatter och minskat krångel. Företagaren måste stå i centrum för att åstadkomma ett bättre företagsklimat. Hårt arbetande, riskvilliga företagare måste kunna generera pengar i företagen. Det öppnar möjligheter för nya investeringar. Samhället måste visa förståelse för och uppmuntra entreprenörskapets drivkrafter. Mångfald och individualism är viktigt för att antalet företag ska bli fler.
För att ge förutsättningar för ett ökat nyföretagande och tillväxt i befintliga företag behöver arbetskraftskostnaderna sänkas. Det bör ske genom sänkta arbetsgivaravgifter framförallt riktade mot de små företagen. Förmögenhetsskatten bör fasas ut genom att sambeskattningen slopas i ett första steg. För fåmansbolagen bör reglerna förenklas och skatterna sänkas.
Småföretagens regeldjungel är fortfarande lika stor och komplicerad. Regelbördan kostar företagen och samhället stora förluster i form av rena kostnader och förlorade jobb. Enligt uträkningar av nationalekonomer i Sverige och inom OECD uppgår kostnaderna till 30 000 kr per anställd och år. Uppgifter häromdagen säger att endast 5 procent av de regler som tillkommit den här mandatperioden har värderats ur tillväxts- och företagssynpunkt.
Entreprenörer och företagare är människor som ska kunna känna social trygghet som andra. Så är det inte. Blir du som småföretagare bestulen på ditt lager får du betala moms på det tjuven tagit. Är du gift med en företagare får du, även om du jobbar t.ex. inom vården, inte arbetslöshetsersättning på samma villkor som alla andra bara därför att du är gift med en företagare. Föräldraersättningen är 70 procent lägre för företagare än för alla andra. Liknande regler gäller också i sjukförsäkringen och a-kassan. Det finns en rad regler som måste bort och lagar som måste ändras.
Småföretagens tillgång på riskvilligt kapital måste förbättras. Incitamentet att få ut största möjliga avkastning i förhållande till satsat kapital och risktagande är en tillväxtskapande drivkraft. Riskkapitalet bör därför i första hand vara privatägt. Det är grunden för att en effektiv kapitalformering ska komma tillstånd. Riskkapitalet bör hanteras så nära individen som möjligt.
Alla ska ha möjlighet att själva ta fram startkapital som en grundplåt för det egna företaget, och eget risktagande bör premieras. Avgörandet om man ska starta företag ska ligga hos företagaren. Möjligheter bör därför övervägas att införa ett starta-eget-sparande (allemanssparande för att starta eget), där löntagare skattefritt kan spara för att ha en grundplåt till det egna företaget.
Några exempel på modeller som kan prövas för att bredda tillgången på riskkapital för redan befintliga företag är: förbättrade regler för periodisering av vinst och beskattning av ägarkapital, stimulerande av regionala entreprenörsfonder, möjlighet för placering av en del av pensionsavsättningarna i regionala pensionsfonder inom ramen för premiepensionsvalet, införande av personligt riskkapitalavdrag och införande av mikrolån för att underlätta lån till de minsta företagen.
Uppfinningar och idéutveckling måste prioriteras högre. Angelägna åtgärder här är att patentlagen ändras för att skapa bättre villkor för uppfinnare och innovatörer. Det immaterialrättsliga skyddet bör stärkas, en differentiering av de olika patentkostnaderna som tar hänsyn till företagens storlek och resurser införas och en enklare form av patent som är mindre kostsamt men effektivt – ett särskilt bruksmönsterskydd – införas i lagstiftningen i linje med vad som gäller inom de flesta andra EU-länder.
En sund och fri konkurrens ska råda på marknaden. Den allmänna näringsverksamheten som sker i kommunal eller annan regi bör förbehållas småföretagen. Kommunerna bör upphandla sina tjänster i större utsträckning för att effektivisera verksamheten och ge småföretagen möjlighet att utvecklas.
Lagen om offentlig upphandling bör förändras för att bättre anpassas till lokal verksamhet för småföretag. Stor frihet utan åsidosättande av konkurrenskravet bör finnas för att främja lokal upphandling och sysselsättning. Sverige bör i EU verka för större frihet vid lokal upphandling. Den möjlighet till undantag från lagen för upphandling under det så kallade tröskelvärdet 200 000 ecu som finns enligt EU:s regler bör utnyttjas av Sverige.
Det bör finnas en möjlighet för den upphandlande enheten att ta sådana hänsyn utan att det ska strida mot lagstiftningen. Den svenska regeringen bör därför verka för att stor hänsyn kan tas till miljön vid offentlig upphandling. Klara och entydiga miljökrav skall kunna ställas i en upphandlingsoffert. En sådan utveckling främjar i sig en lokal produktion med närhet mellan producent och förbrukare, där t.ex. många och långa miljöskadliga transporter undviks.
Det svenska utbildningsväsendet har alltför ensidigt varit inriktat på att utbilda löntagare. Företagande måste i framtiden i väsentligt större utsträckning ses som ett realistiskt alternativ, något som också utvecklingen mot allt fler entreprenörer och projektanställda pekar på. Hela skolan måste präglas av ett förhållningssätt som innebär att man stimulerar entreprenörskap. Utbildningen bör ha ett brett angreppssätt som innebär att man stimulerar nytänkande och kreativitet, egenskaper som behövs i många sammanhang.
Utbildning i entreprenörskap bör införas som ett obligatoriskt ämne i grundskolans kursplaner. Ungdomsföretagande som praktisk verksamhet måste utvecklas och stimuleras i både grundskolan och på gymnasienivå. Ett ökat utbyte mellan privata företag och skola bör stimuleras bl.a. genom att eleverna inom alla program under utbildningen bör beredas möjlighet till kontakter med företag. Lärlingsutbildningen måste vidareutvecklas. En satsning på Högskolans i Kalmar utbildningar för att öka företagande och internationell handel bör göras.
För att skapa lika villkor för företagsamheten i Kalmar län bör följande åtgärder övervägas:
Alla som vill ska få starta företag i Kalmar län, F-skattesedelkrånglet bör tas bort.
Färre och enklare regler för företagandet.
En förbättrad infrastruktur för företagen i länet.
Främja tillväxten och minska sårbarheten i ekonomin genom återhållsamhet med offentliga utgifter som därmed fordrar ett lägre skatteuttag.
Sänka skatterna på företagandet. Arbetsgivaravgifterna ska sänkas i en första etapp med 8 procentenheter upp till en lönesumma motsvarande 300 000 kr för ensamföretag och med två miljoner för övriga företag.
Avveckla förmögenhetsskatterna successivt. Börja med sambeskattningen.
Länets lantbruk ska kunna konkurrera på lika villkor med kollegorna i EU. Hela skatteryggsäcken måste bort.
Särskilda insatser ska göras för att öka andelen kvinnliga företagare.
Entreprenörskap införs på skolschemat i länets skolor.
Förbättra riskkapitalförsörjningen för småföretag.
Öka företagarens sociala trygghet genom att jämställa företagare med andra inom socialförsäkringssystemen, dvs. att företagare omfattas av sjukförsäkring, föräldraförsäkring och a-kassa.
Kvittningsrätt vid deklaration mellan inkomst av tjänst och näringsverksamhet under uppbyggnadstiden av ett företag bör finns kvar och förlängas i tid.
Näringslivet och skolan, tillsammans, bör skapa utrymme för en mera praktisk yrkesinriktad utbildningsväg, lärlingsutbildning.
Underlätta generationsskiften i småföretag genom bl.a. en sänkt arvsskatt.
Förbättra kommunikationerna – farbara vägar och bredband till alla.
Heltäckning av mobiltelefonnätet i länet.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Agne Hansson (c) |