Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling.
Nanovetenskap och nanoteknik är i dag ett av de mest strategiska forskningsområdena med en stor industriell potential. Stora satsningar görs internationellt med USA och Japan i spetsen.
Nanovetenskap handlar om hur man med nanometerstora (1 nanometer=
1 miljarddels meter) byggstenar och strukturer kan bygga upp material och komponenter med helt nya och unika egenskaper. Vetenskapligt innebär det dels att förstå relationen mellan ett materials struktur och dess egenskaper, dels om att lära sig tillverka byggstenar och att sätta samman dessa till nya material, komponenter och funktioner. De framtida möjliga tillämpningsområdena är otaliga. Några exempel är nya hårda ytbeläggningar, ultralätta och starka material, högeffektiva katalysatorer med skräddarsydd reaktivitet, sensorer (känsliga för vissa specifika molekyler, temperaturförändringar eller elektromagnetisk strålning), elektronikkomponenter 100–1 000 gånger mindre än dagens, solceller med avsevärt ökad prestanda, mer effektiva och selektiva läkemedelsbärare som kan hitta till specifika celler.
Nanoteknikens potentiella tillämpningar återfinns i de flesta av dagens industribranscher. Dessutom finns en trolig stor potential för framväxten av nya branscher som bygger på tekniken. Materialteknik, IT och bioteknik är de områden som ligger närmast genombrott i industriell tillämpning.
Svensk forskning inom nanovetenskap/nanoteknologi ska ligga vid den internationella frontlinjen. Sex strategiska huvudområden bör särskilt stödjas:
Funktionella material
Nanoelektronik
Kvantfysik och kvantfenomen
Molekylär elektronik
Nanobiologi och nanomedicin
Nanoverktyg
En extra satsning för att stimulera forskning och utveckling inom området nanoteknik ger Sverige unika möjligheter att skapa resurser för fortsatt välfärd och bra redskap för ett bra liv.
|
Stockholm den 11 oktober 2002 |
|
|
Rigmor Stenmark (c) |