Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till naturgas i Mellansverige.
Energiförsörjningen i Sverige blir alltmer pressad. En ny rapport från Svenska Kraftnät om effektbalansen visar att Sverige redan i dag riskerar effektbrist i elsystemet. Det räcker med en kyla som statistiskt sett inträffar vart tionde år för att problem skall uppstå. Den årliga ökning av elanvändningen i Norden i kombination med de nästan obefintliga investeringarna i ny elproduktion gör att problemet förvärras. Effektbrist med höga pristoppar eller ransonering av el skulle allvarligt skada bland annat produktionen i landet.
Statens Energimyndighet har i rapporten ”Marginal elproduktion och CO2-utsläpp i Sverige” (2002) visat att Sverige kommer att använda kolkraft från ineffektiva kondenskraftverk som marginell elförsörjning under det kommande decenniet. Detta är allvarligt från miljösynpunkt och bör tas som ännu ett skäl för att bygga ny elproduktion och öka utbudet på energimarknaden.
De höga svenska koldioxidskatterna skapar i dag problem på energimarknaden. Hittills har de öppnat för skattebefriad elimport och hållit tillbaka användningen av svensk kraftvärme. Men de orsakar också en allvarlig konkurrens om skogsråvara för trä- och massaindustrin. På grund av den förda energiskattepolitiken har redan flera nedläggningar skett inom träskiveindustrin. Massabruken ser med oro på sin råvaruförsörjning sedan det i medierna rapporterats att energiföretag börjat köpa upp rundvirke för förbränning. Det visar att Sverige behöver ett bättre utbud på bränslemarknaden.
Sydvästra Sverige har i dag en konkurrensfördel genom att ha tillgång till naturgas på energimarknaden. Nyligen har en utbyggnad av naturgasnätet till Gnosjö inletts. Det innebär att även småindustrin i västra Småland ges denna fördel.
Mellansverige saknar i dag tillgång till naturgas. Ett sämre utbud leder generellt sett till högre priser och sämre villkor för konsumenten. På sikt kan detta bidra till en svagare industriell utveckling i Mellansverige jämfört med konkurrerande regioner.
För vissa typer av industriella processer spelar utbudet på den regionala energimarknaden en stor roll vid investerings- och etableringsbeslut. När det gäller produktion som kräver tillgång till gasformiga bränslen kan tillgången till ett utbyggt naturgasnät vara av avgörande betydelse för sådana beslut. Men även för annan industri har naturgasen fördelar som kan vara styrande vid viktiga beslut.
I Mellansverige finns stråk med tung industri genom bland annat Gävleborgs och Dalarnas län, där många företag har ett intresse av att naturgas blir tillgänglig. Vissa kommuner i detta område har ett mycket stort beroende av energiintensiv industri, t ex Hofors och Borlänge.
Företagen Stora Enso, Kvarnsveden och SSAB Tunnplåt har öppet visat sitt intresse för naturgas i produktionen. Tillsammans med det kommunägda företaget Borlänge Energi har de genomfört en studie som visar på klara miljö- och kostnadsfördelar med naturgasanvändning i kraftvärme och industriprocesser i Borlänge.
Naturgasens egenskaper gör den till ett attraktivt energislag inom flera olika sektorer. Den är enkel att hantera, den har hög verkningsgrad, den är lättreglerad, den är ren och den bidrar med mindre koldioxidutsläpp än kol och olja. Naturgasen transporteras i ledning och kräver inget trafikarbete. Den levereras till kunden samtidigt som den används och kräver därför ingen kapital- och utrymmeskrävande lagring hos kunderna.
I kraft- och värmeproduktion ger naturgas stora fördelar. I Mellansverige används fortfarande stora mängder kol och olja för el- och värmeproduktion. En konvertering till naturgas skulle ge en rad fördelar. I jämförelse med andra bränslen ger naturgas en hög verkningsgrad och ett högt utbyte av el vid kombinerad kraft- och värmeproduktion. Jämfört med exempelvis biobränslen blir elproduktionen nästan dubbelt så stor vid samma fjärrvärmeunderlag. Detta innebär att naturgas är likvärdig med biobränsle från koldioxidsynpunkt vid kombinerad kraft- och värmeproduktion. Ju högre elutbyte, desto större mängd kolkondenskraft kan ersättas på elmarknaden.
Även småhus och fastigheter kan med fördel värmas med naturgas. Naturgas kan också användas i exempelvis köksspisar. Genom att konvertera stadsgasnätet i Stockholm till naturgas skulle dagens stadsgasproduktion med naftaolja kunna ersättas, vilket skulle minska oljetransporterna genom skärgården.
Andra användningsbehov för naturgas i Mellansverige är fordonsgas samt användning inom växthusnäringen. I dag drivs samtliga stadsbussar i Malmö med naturgas. Kollektivtrafiken i mellansvenska städer skulle få förbättrade utvecklingsmöjligheter om det även där fanns tillgång till liknande fordonsgaslösningar. Förutom att gasdrivna fordon leder till lägre utsläpp jämfört med diesel, leder gasdrift också till lägre buller.
Ett utbyggt naturgasnät och en ökad användning av gasteknik leder vidare till nya, hållbara energilösningar. I första hand underlättar en naturgasinvestering en ökad användning av biogas. På sikt leder den också vidare till helt nya energilösningar, som vätgas och bränslecellsteknik.
I dag har dock ett nytt läge uppstått på energimarknaden. Sverige riskerar effektbrist i elsystemet. Vi är beroende av kolkraft på marginalen och vi har en skadlig konkurrens om träråvara mellan energisektorn och skogsindustri som vill förädla råvaran.
Dessa och flera andra skäl talar för att Sverige bör ompröva inställningen till naturgas. Energipolitiken bör formuleras så att utbyggnad av naturgasnät i Mellansverige välkomnas.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Patrik Norinder (m) |
Henrik Westman (m) |