Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dubbelbeskattningen av svenskägda företag.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av arbete. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett snabbt medlemskap i EMU. 2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av förenkling och avreglering av särskilt mindre företags regelbörda.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den s.k. Östersjömiljarden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av förbättrade lokala förutsättningar för företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sambandet mellan de nationella och lokala förutsättningarna för företagande.
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till SkU.
2 Yrkande 3 hänvisat till FiU.
Sedan 1987 har över 5 300 civilingenjörer och civilekonomer lämnat Sverige för att jobba utomlands. Det är en nettosiffra, de som flyttat tillbaka är avräknade. Utflyttningen av högutbildade personer är en indikation på att villkoren för företagande, kunskap och jobb inte är tillräckligt goda i Sverige i dag. Många högutbildade erbjuds högre löner och lägre skatter om de flyttar utomlands. Socialdemokraterna vill inte sänka skatten på utbildning för svenskar, men däremot ges utländska experter som är villiga att jobba i Sverige skatterabatt. Detta visar att regeringen är medveten om att skatten spelar stor roll för möjligheten att rekrytera kunskap till och behålla kunskap i vårt land. Det är alltså i strid mot bättre vetande som Socialdemokraterna förnekar att skatten på arbete och kunskap måste sänkas rejält för alla. Få saker är mer negativa för ett land än när människor kommer fram till att de gör bäst i att bygga sig en framtid någon annanstans, eftersom förutsättningarna i hemlandet har för stora brister.
En annan indikation på bristerna i klimatet för företagande, kunskap och jobb är att ca 50 stora svenska företag hamnat utomlands de senaste tre åren – antingen genom flytt av huvudkontoren eller genom utländskt ägande. 60 000 jobb beräknas ha gått förlorade bara under 90-talet som en effekt av att svenska företag lämnade landet. När huvudkontor flyttar, så försvinner inte bara jobben där. Underleverantörer och företagens långsiktiga investeringar påverkas också, vilket påverkar hela ekonomin. Risken är att flytten av människor och företag kommer att fortsätta, inte minst på grund av näringsklimatets brister. Andelen utlandsägda företag som föredrar att verka i Sverige har fallit från 43 procent 1993 till bara 5 procent i dag.
Debatten om företagsflytten har hittills fokuserats på enskilda företags agerande, t.ex. hur EU-bidragen användes vid däckfabrikens flytt från Gislaved. Men det centrala är det politiska ansvaret för det svenska näringsklimatet. Socialdemokraterna försöker glömma sitt eget ansvar för näringsklimatets brister genom högljudd kritik av enskilda företag och företagsledare.
Vad ligger då bakom företagsflykten? Ja, enligt företagen själva är det sedan åratal välkända problem som Sveriges unikt höga skattetryck på företagande och arbete, en övertung regelbörda för företagen, snårig arbetsrätt, brister i skolan och att Sverige står utanför den gemensamma valutan som ligger bakom flytten. Alla dessa faktorer har regeringen haft makten att göra någonting åt – men avstått!
Är villkoren för företagande och jobb bättre i andra länder är det dit jobben flyttar.
Utländskt ägande av svenska företag är skattemässigt gynnat idag. Svenskt ägande av företag dubbelbeskattas, medan utländska ägare enkelbeskattas. Det är alltså billigare för utländska ägare att äga svenska företag än för svenskar. Skattesystemet driver ägandet ur landet.
Det fallande värdet på den svenska kronan har också gjort aktier i svenska företag billigare att köpa. I praktiken gör den svaga kronkursen att det varit rea på svenska företag för utländska ägare. Ett snabbt medlemskap i den gemensamma valutan är därmed nödvändig.
1975 fick en tysk mindre än två kronor för sin D-mark. De senaste åren har han fått närmare fem kronor per D-mark. Köp två svenska företag – betala för ett, alltså!
Eftersom Socialdemokraterna och vänstern varken vill ta bort dubbelbeskattningen av aktier, eller att Sverige snarast skall gå med i den gemensamma valutan, så bedriver man de facto en politik som driver på företagsflykten.
Beskattningen av arbete och kunskap är så hög att människor ges starka ekonomiska incitament att flytta utomlands. Hur detta tvingat fram särregler för utländska experter utvecklades ovan. Moderaterna har lagt konkreta förslag för att sänka skatten på arbete till rimligare nivåer.
Den övertunga regleringen av företagandet försvårar verksamhet och etableringar i Sverige. Ett vanligt företag kan ha 20 000 sidor regelverk att ta hänsyn till. Det beräknas att det kostar mellan 20 000 och 30 000 kronor per år och anställd för företagen att hantera dagens regelverk. Andra uppgifter talar om att kostnaden för snåriga regler motsvarar tre till fyra procent av BNP.
Att förenkla för företagandet är inte kostsamt, utan i huvudsak en attitydfråga. Likväl står regeringen passiv, vilket är en bidragande orsak till att nyföretagandet minskade med 16 procent förra året. En rad förslag om avreglering från olika arbetsgrupper har presenterats de senaste åren. Gemensamt är att regeringen i stort lämnat dem därhän.
Regeringen har t.o.m. använt skattepengar för att flytta jobb ur landet. Samhall lägger ut produktion i låglöneländer. Den statliga Östersjömiljarden används för att betala resor för svenska företagare till de baltiska länderna. Dessa marknadsförs av regeringen som billiga alternativ för arbetskraftsintensiv industri för de svenska företagarna. Detta betalas av svenska skattebetalare.
Sveriges framtid är måhända inte arbetsintensiv industri, men varför skall regeringen använda skattepengar för att skynda på företag att flytta utomlands? Den typen av företagsstöd snedvrider marknaden både i Sverige och Baltikum. Inga regionalpolitiska åtgärder kan kompensera ett bristfälligt lokalt näringsklimat. Framförallt de små företagens förutsättningar är eftersatta. De lokala företagsklimaten är beroende av att attityden till företagande är den rätta. Det gäller medarbetarnas attityder till företagets utveckling, det gäller politikers attityd till och förståelse för entreprenörskap, men det gäller också hela samhällets inställning till risktagande, vilket företagandet bygger på.
Lokalpolitiskt handlar det om att faktorer som kommunikationernas kvalitet, utbildningens inriktning och kvalitet, den lokala regelbördan, attityden från kommunernas sida vid kontakter med näringslivet, förekomsten av offentlig konkurrens med privata näringsidkare, kommunalskattens nivå och smidighet vid plan- och byggärenden tillsammans avgör kommunens näringsklimat. Beroende på hur kommunledningen hanterar dessa och liknande frågor blir förutsättningarna för företagande olika bra. Och beroende på hur bra förutsättningarna för företagande är blir jobben fler eller färre. Och beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas blir utflyttningen från kommunerna större eller mindre. Och beroende på befolkningsutvecklingen blir kommunens skatteintäkter större eller mindre. Allt hänger ihop. Kommunernas välfärd börjar i företagsklimatets kvalitet. Tyvärr diskuteras detta sällan. Svenskt Näringsliv har genom sina undersökningar visat hur väldigt varierande kvaliteten på kommunernas lokala företagsklimat är. Med ledning av dessa undersökningar borde förutsättningarna för det lokala företagandet stärkas. Aldrig så goda nationella förutsättningar kan stjälpas av bristande lokala villkor. Svaga nationella förutsättningar kan delvis, men bara delvis, kompenseras av goda lokala villkor. Däremot är det ett intresse för oss alla att kommunerna intresserar sig för att skapa bästa tänkbara förutsättningar för företagande.
Problemet är inte att ekonomin är internationaliserad. Problemet är att regeringen snedvrider förutsättningarna för jobb och företagande i Sverige och att företag tvingas flytta av annat än marknadsskäl.
Ge företagande, kunskap och jobb bättre skattevillkor. Säkra vår valutas värde genom medlemskap i den gemensamma valutan och sluta använda skattepengar för att driva på företagsflykten. Se sen över företagens regelbörda och förbättra skolan så läggs grunden för fler jobb i Sverige.
|
Stockholm den 7 oktober 2002 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |