Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en fortsatt utbyggnad av naturgasförsörjningen norr om Gislaveds kommun.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om naturgasens förutsättningar i Sverige.
Med utgångspunkt från Skåne har det svenska naturgasnätet den senaste 15 åren successivt byggts ut längst den svenska västkusten. I västra Småland har naturgasnätet nått till Gislaveds kommun och där, liksom i övriga Gnosjöbygden, har övergången till naturgas varit tydlig bland kommunens alla mindre industriföretag.
I de kommuner där industrin har fått möjlighet att efterfråga naturgas har dess ökade andel av energiförsörjningen främst skett på bekostnad av kol, olja och gasol. Resultatet har blivit minskade utsläpp av de flesta miljö- och hälsopåverkande ämnen. Eftersom naturgas inte medför några utsläpp av sot, stoft eller tungmetaller har den även bidragit till att förbättra arbetsmiljön hos de industriföretag som gått över till naturgas.
Tillgång till naturgas är också positiv för företagsklimatet. Många tillverkningsprocesser inom industrin kräver stora mängder energi. Vissa tillverkningsprocesser kräver dessutom att bränslet är gasformigt. Därför kan utbudet på den lokala energimarknaden vara av stor betydelse vid investerings- och etableringsbeslut.
För många av Sveriges industriföretag är tyska företag deras främsta konkurrenter, men även deras viktigaste handelspartners. De gäller inte minst för alla de mindre industriföretag som är verksamma i den industritäta västra Smålandsregionen. I Tyskland spelar naturgasen en stor roll i energiförsörjningen. Under de senaste 20 åren har naturgasen blivit en betydande energikälla för den tyska industrin. Den höga verkningsgraden vid användning av naturgas möjliggör betydande energieffektiviseringar och är därför en viktig konkurrensfördel för tyska industriföretag. I såväl Tyskland som andra EU-länder bidrar naturgas också till stora miljövinster i takt med att den ersätter kol och olja.
Ett smalt utbud på energimarknaden leder generellt sett till högre priser. Industriföretagen som ligger i småländska kommuner norr om Gislaved kan i längden inte ha sämre försörjningssituation på energiområden än sina konkurrenter i t ex Gislaved och Tyskland. Därför är det för företagsklimatets skull hög tid att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av naturgasnätet så att även företagen i småländska kommuner norr om Gislaved får tillgång till naturgasens positiva effekter.
En utbyggnad av naturgasnätet kan också leda till nyinvesteringar i svensk kraftvärmeproduktion, vilket ökar utbudet på elmarknaden. Det resulterar i lägre priser på el, till gagn för företag och hushåll.
Forskningsprojektet Nordleden, som bidrivits på Chalmers tekniska högskola, visar att det finns lönsamhet för fjärrvärmen att öka sina marknadsandelar i Norden de kommande decennierna. En stark drivkraft för expansionen av fjärrvärmen är den resurseffektiva kraftvärmen. Naturgas ger möjlighet till högre elutbyte i ett kraftvärmeverk jämfört med alternativen. Detta medför att kraftvärme baserad på naturgas kan ersätta mer kolkraft i det internationella elsystemet, vilket leder till avsevärt minskade utsläpp av koldioxid.
En förutsättning för att naturgasen ska kunna trycka tillbaka kolkraften är en fortsatt utbyggnad av naturgasnätet. Det kräver i sin tur ett energiskattesystem som inte gynnar utländsk kolkraft och energislag med dåliga miljöegenskaper framför inhemsk elproduktion.
I Europa integreras energimarknaderna i allt snabbare takt. EU inför successivt en fri naturgasmarknad, konkurrens och gränslös handel i Europas allt bättre utbyggda naturgasnät. Denna utveckling driver på övergången från olja till naturgas. Men Sverige står delvis utanför. Naturgasnätet sträcker sig i dag från Spanien till sydvästra Sverige, men sedan är det stopp. De mellansvenska industriregionerna är i stort ensamma i EU om att sakna kontakt med Europas naturgasförsörjning.
En fortsatt utbyggnad av naturgasnätet norr om Gislaved är angelägen både för miljön och näringslivsklimatet. För att underlätta en utbyggnad måste staten sända tydliga signaler om att inställningen till naturgas är positiv. Däremot skall staten inte detaljreglera energisystemet, utan statens roll är att skapa ett stabilt skattesystem och långsiktiga hållbara spelregler som underlättar för olika aktörer att göra de investeringar som skapar mångfald på energimarknaden.
|
Stockholm den 10 oktober 2002 |
|
|
Bengt-Anders Johansson (m) |