Centerpartiet värnar starkt om människors möjligheter att bo och verka på landsbygden. Svenskt jordbruk utgör en viktig motor för Sverige. Dels som livsmedelsproducent och viktig bas för efterföljande produktionsled, dels som viktig utförare av kultur- och miljötjänster. Jordbruket utgör en mycket viktig del av arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle, vilket måste nyttjas av samhället i större utsträckning.
Det svenska jordbruket är utsatt för hård internationell konkurrens, vilket har medfört att allt fler jordbruk läggs ner. Det är hög tid att ge svenska jordbruksföretag samma villkor som konkurrenterna! Detta kan framförallt göras genom att den s.k. ”ryggsäcken” lyfts bort. Förutom rimliga skattevillkor och enklare regler vill Centerpartiet främja forskning och utveckling för bl.a. småskaligt och ekologiskt framställda livsmedel, säkerställa en bra infrastruktur och satsa på exportfrämjande åtgärder. Särskild hänsyn måste tas till jordbruksområden med speciella förutsättningar, däribland Norrlandsjordbruk och skärgårdsjordbruk. Arbetet med att minska näringsläckaget från jordbruket måste intensifieras. Fånggrödor är ett sätt att bidra till denna minskning. Hästnäringen blir ett allt viktigare inslag på den svenska landsbygden. Detta måste visa sig i jordbrukspolitiken.
Ett högt prioriterat område är att säkerställa sunda och säkra livsmedel. Detta gäller inte minst importerade livsmedel. Vid kontroller har det visat sig att majoriteten av salmonellafallen i Sverige var smittade utomlands. Konsumentmakten måste stärkas. Det är viktigt att konsumenterna ges möjlighet till insyn i hur livsmedel produceras, vad de innehåller och att livsmedel är av hög kvalitet. Av kvalitetsskäl men även av etiska skäl måste djurtransporterna minimeras. Transportera kött, inte levande djur! Djurskyddet ska stärkas, och Centerpartiet har avsatt 10 miljoner kronor för att det befintliga arbetet med djurskydd hos Jordbruksverket ska förstärkas.
Centerpartiet ser fram emot att EU:s jordbrukspolitik reformeras. Sunda och säkra livsmedel, god miljö- och djuromsorg samt möjligheter för även mindre jordbruk att leva vidare måste vara grundläggande principer för den nya jordbruksreformen. I det förslag som kommissionen lagt fram finns en rad förslag som måste ändras, framförallt stödsystemen. EU:s gemensamma fiskepolitik och därmed fisket i Östersjön måste bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt i fråga om utnyttjandet av fiskeresurserna, annars har varken fiskbestånden eller fiskarna någon framtid. Sverige som land kan inte självt lösa dessa problem, det måste göras internationellt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jordbrukets betydelse för Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge svenskt lantbruk samma konkurrensvillkor som övriga EU-länder genom att ”ryggsäcken” lyfts av.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla regelverken för jordbruksföretagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna till att utforma beteskraven utifrån lokala förhållanden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en satsning på exportfrämjande åtgärder av småskaligt framställda livsmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över systemet med den nationella ersättningen till jordbruk i utsatta områden i syfte att låta hela ersättningsnivån komma de areella näringarna till del.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning som syftar till att ta fram förslag på hur konkurrenskraften för skärgårdsjordbruk kan förbättras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arealstöd och djurbidrag skall utbetalas senast den 30 november för stödåret.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s upphandlingsregler möjliggör att produktionsmetoder, t.ex. kring djur- och miljöomsorg, får beaktas vid offentlig upphandling.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konsumentorganisationernas roll måste stärkas och stödjas genom att de tilldelas delar av Konsumentverkets anslag.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konsumenter skall ges rätten till information om och konsekvent märkning av livsmedel beträffande produktionsland, produktionsmetoder, förekomsten av genmodifierade produkter, antibiotika, hormoner, bestrålning, färgämnen och andra tillsatser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett program för gårdsbaserad livsmedelsförädling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att satsa på lokala varumärken, där lokala mattraditioner samordnas med turismen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka resurserna till livsmedelstillsynen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett särskilt tillsynsprojekt för nötköttskontroll.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella inom EU måste höjas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsynen beträffande användningen av antibiotika och antibiotikaliknande medel, t.ex. koccidiostatika, bör ökas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av tillämpningen av djurskyddslagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpa EU:s djurskyddslagar efter svensk förebild.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpa EU:s transportdirektiv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa EU:s stöd och subventioner för transporter av levande djur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla regelverket för mobila slakterier och gårdsslakterier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla djurskyddstillsynen på kommunal nivå.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avslå propositionen om en djurskyddsmyndighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka djurskyddet genom att tilldela Jordbruksverket mer resurser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar av ersättningarna för produktionsbortfall vid epizootiutbrott.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn och ökning av forskning och utveckling inom jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bredda och öka forskningen om ekologiskt lantbruk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödet för odling av fånggrödor utvidgas till att helt och hållet omfatta jordbruksområden runt Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja det maximala beloppet för startstöd till samma nivå som EU-förordningen anger.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad tillgänglighet av vuxenutbildning inom lantbrukssektorn.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den sociala dimensionen i lantbruket och vikten av jordbrukspräster och kuratorer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka forskningen kring djurskyddsaspekterna beträffande pälsfarmar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att integrera hästen i jordbrukspolitiken samt skapa en mer sammanhållen hästpolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Centerpartiets syn på EU:s jordbruksreform.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU ställer lika villkor för medlemsländerna vad gäller mätmetoder, mättider och mätplatser för dioxin i fisk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillföra nationella budgetmedel för att mildra utfallet av det klena förhandlingsresultatet gällande landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen.
1 Yrkandena 2 och 9 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 10 hänvisat till NU.
3 Yrkande 31 hänvisat till UbU.
1 Jordbruket – en viktig motor för Sverige
Jordbruket är en viktig motor dels för den svenska landsbygden, dels för Sverige som land. Ett Sverige där hela landet, stad som land, kan leva kräver i grund och botten ett livskraftigt jordbruk. Det svenska jordbrukets utveckling och fortlevnad är en fråga som berör betydligt fler än de svenska bönderna. Vi är alla beroende av jordbrukets produkter för att få mat för dagen. Att värna det svenska jordbruket är viktigt av flera skäl. Dels som livsmedelsleverantör, dels som utförare av kultur- och miljötjänster. Sverige har idag en av världens främsta livsmedelssektorer, alltifrån hög kvalitet och säkerhet till god miljö- och djuromsorg. Det ska vi vara stolta över och se som en chans för svenskt jordbruk att utgöra en god förebild för andra länder, framför allt inom EU.
Sysselsättningen är en annan viktig faktor. Det är inte ovanligt med kommuner där mer än var fjärde person är sysselsatt inom livsmedelsindustri, jord- eller skogsbruk och andra näringar som är beroende av dessa. Dessa arbetstillfällen finns ofta på platser i landet som ligger utanför de s.k. tillväxtregionerna. Centerpartiet värnar starkt om fortsatta möjligheter för människor att bo och verka på landsbygden, där jordbruket utgör en viktig motor för både stad och land.
Svenskt jordbruk är, precis som skogsbruket, en oumbärlig del i omställningen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. För att främja den biologiska mångfalden är det av avgörande betydelse att t.ex. bevara det öppna landskapet. Det svenska jord- och skogsbruket utgör också en viktig länk i omställningen av energisystemet. Det finns stor potential för Sverige att, genom produktion och vidareförädling, utveckla nya marknader för bioråvaror. Jord- och skogsbruket kan rätt utnyttjat producera en del av framtidens energibehov. Därför är det av största vikt att använda denna sektor och se den som en viktig resurs i miljöarbetet. Jordbrukets betydelse för Sverige som helhet måste slås fast. En positiv inställning till jordbruket och de tjänster som levereras är ett måste. Vad som ovan anförs om jordbrukets betydelse för Sverige bör ges regeringen till känna.
5 Konkurrensvillkoren för svensk livsmedelsnäring
Sveriges lantbrukare är företagare! Som producenter på en europeisk marknad är det viktigt att de ges samma villkor som jordbrukare i övriga EU. Den höga kvalitets-, miljö- och djurskyddsstandarden som kännetecknar svenskt jordbruk kan och bör vara en konkurrensfördel både på den svenska och den europeiska marknaden, även om det leder till högre produktionskostnader. Det är därför av största vikt att pålagorna på det svenska jordbruket minskas till en nivå som är jämförbar med övriga EU-länders. Tyvärr är det nu så att den allt hårdare konkurrensen på den internationella marknaden beror på framförallt höga inhemska skatter. Det är sorgligt att Sveriges jordbrukspolitik håller på att straffa ut svenskt jordbruk och de människor som väljer att bo och verka på landsbygd och mindre orter.
För att stärka konkurrenskraften för jordbruket måste lika villkor gälla, vilket innebär att skatter och regelverk måste underlättas. Det är nödvändigt att Sveriges lantbrukare ges förutsättningar att fortsätta bedriva sina verksamheter och utveckla livskraftiga lantbruksföretag.
5.1 Lyft av ryggsäcken
Den börda som svenska lantbrukare bär i form av högre skatter och avgifter än konkurrenterna i grannländerna har länge varit en het fråga. Löften har utlovats om att den så kallade ”ryggsäcken”, som svenska bönder bär, skulle lyftas av. Dieselskatten, som är en tung sten i ryggsäcken, skulle snabbutredas – tyvärr har ingenting hänt ännu. Regeringen har medvetet skjutit på den frågan till efter valet. Frågan är om vi nu kan få ett svar och konkret handling i frågan?
Det har även talats vackert om att handelsgödselskatterna skulle återföras till näringen. Den politiska viljan för att ge svenskt lantbruk likvärdiga konkurrensvillkor såg ett tag ut att vara i majoritet i den svenska riksdagen. Regeringen väljer dock gång på gång att bortse från det orättvisa skattetryck som svenskt jordbruk har. Sänkta skatter på jordbrukets insatsmedel handlar om så enkla saker som samma villkor som i övriga EU-länder. Om någon i vår svenska riksdag tror att svenska bönder kör mer ”för nöjes skull” p.g.a. sänkta dieselskatter så är det en stor felbedömning. Jordbrukaren är som vilken annan företagare som helst. Det gäller att hushålla med resurserna och få plus och minus att gå ihop. Det finns utredningar som tydligt påvisar tydliga konkurrensnackdelar jämfört med andra länder, t.ex. Danmark och Finland. Lönsamheten i svenskt jordbruk är helt otillräcklig, sett utifrån investeringsbehov men även i förhållande till en rimlig ersättning till brukarnas eget arbete och eget kapital. För att ge svenskt lantbruk likvärdiga konkurrensvillkor, framtidstro och möjlighet att delta i omställningen mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste ryggsäcken lyftas av. Vad som anförs om att ge svenskt lantbruk samma konkurrensvillkor som övriga EU-länder genom att ”ryggsäcken” lyfts av bör ges regeringen till känna.
5.2 Dieselskatten
Dieselskatten har höjts i omgångar de senaste åren. För många jord- och skogsbrukare innebär dieselskattehöjningarna att svenska bönder ytterligare förlorar i konkurrenskraft i förhållande till sina kollegor i t.ex. Finland och Danmark. Det svenska jord- och skogsbruket måste behandlas på samma sätt som i övriga Europa där arbetsmaskinerna i dessa näringar av konkurrensskäl har kraftigt nedsatta dieselskatter. Centerpartiet har under en rad år lagt finansierade budgetförslag om hur detta skulle kunna genomföras. Tyvärr har dessa förslag inte vunnit riksdagens gehör, något som missgynnar viktiga svenska näringar, miljö och sysselsättning etc. Vår uppfattning är att jordbrukets särskattebörda måste lindras och sänkas till jämförbar EU-nivå. Vi återupprepar därför kravet på att dieselskatten ska sänkas för jord- och skogsbruksmaskiner. För yrkande i detta avseende hänvisas till Centerpartiets skattemotion.
5.3 Kväveskatten på handelsgödsel
En betydande del av ryggsäcken som svenska bönder bär är kväveskatt på handelsgödsel. Regeringen har utlovat och också reserverat medel för en återföring av denna skatt till näringen. Problemet med den modell som regeringen verkar vilja använda sig av är att det innebär en krånglig notifiering i EU. Hur utkomsten av denna ”Brysselprocedur” blir är osäkert. Den modell regeringen arbetar efter medför också en hel del administration.
Det absolut enklaste är att göra en ren skattesänkning, vilket inte innebär administration av det slag som regeringens modell ger upphov till, samt inte kräver samma procedur i EU. Centerpartiet förordar denna modell där kväveskatten om 180 öre/kg tas bort. Det brukar anföras att en ren skattesänkning eller slopande av kväveskatten innebär en förlorad miljöstyrning. I syfte att detta inte ska ske avsätter Centerpartiet budgetmedel för att förstärka arbetet med odling i balans. Förbättrat arbete med växtnäringsbalanser ska drivas med kraft. För yrkande beträffande slopande av kväveskatten på handelsgödsel hänvisas till Centerpartiets skattemotion.
5.4 El- och eldningsoljebeskattningen
När jordbrukets el- och eldningsoljebeskattning likställdes med industrins nivåer blev det tyvärr en halvmesyr. Genom underliga gränsdragningar ställdes småbrukarna utanför nedsättningen. Detta samtidigt som dessa småbrukare finns i redan svaga bygder. De som ställdes utanför nedsättningen motsvarar mellan 35 och 40 procent av jordbruksföretagen. Centerpartiet ansåg och anser fortfarande att den sista biten av likställandet till industrins nivåer ska genomföras. Ett sådant beslut skulle visa en viktig princip. Därför bör gränsen på 1 000 kr för att få ta del av nedsättningen av el- och eldningsoljebeskattningen slopas. För yrkande i detta avseende hänvisas till Centerpartiets skattemotion.
5.5 Enklare regler
Regeringen gav i september 2001 Jordbruksverket i uppdrag att genomföra en översyn av reglerna med syfte att förenkla dem för de företag som är aktiva inom Jordbruksverkets ansvarsområde. Denna utredning, som alltså är långt ifrån den första med liknande syfte, ska redovisa förslag på regelförenklingar som är statsfinansiellt neutrala. Reglerna ska således förenklas men bara förutsatt att staten inte drabbas av uteblivna inkomster. Detta är ett underligt synsätt och dessutom kortsiktigt. Förenklade regler kan förbättra möjligheterna för företagen att nå lönsamhet och på så sätt bidra med högre skatteinkomster för staten. Regler bör förenklas för de företag som är aktiva inom Jordbruksverkets ansvarsområde även om det kan innebära minskade direkta statliga inkomster. Vad som ovan anförs om att förenkla regelverken för jordbruksföretagen bör ges regeringen till känna.
Beteskraven för djur i mjölkproduktion är en viktig kvalitetsaspekt. Konsumenterna ska veta att de djur som använts i mjölkproduktionen har haft möjlighet att bete sig på ett naturligt sätt. Däremot gäller det att på olika sätt arbeta för att stödja de lantbrukare som bor så till att beteskraven kan vara svåra att följa, exempelvis genom att reglerna kan utformas efter de förutsättningar som råder i olika delar av landet. Centerpartiets uppfattning är att detta bör kunna ske inom ramen för kraven om betesdrift. Det bör således inte råda något motsatsförhållande mellan beteskraven och möjligheterna till utformning efter de lokala förhållandena. Vad som ovan anförs om möjligheterna till utformning av beteskraven utifrån lokala förhållanden bör ges regeringen till känna.
5.6 Exportfrämjande åtgärder
Svenskt lantbruk producerar varor av hög kvalitet. Då livsmedelsmarknaden blir alltmer internationaliserad är det viktigt att svenska lantbrukare och förädlingsföretag får möjlighet att vara med och konkurrera och få avsättning för sina produkter på andra marknader än den svenska. Olika exportfrämjande åtgärder med hjälp av statliga insatser är särskilt viktigt för de mindre producenterna som saknar de större företagens säljorganisationer, marknadsföringsmöjligheter och kapital. Exporten bör framförallt värna den småskaliga livsmedelsframställningen genom omfattande satsningar på forskning och utveckling samt på marknadsföring. En medveten satsning på exportfrämjande åtgärder för olika former av nischprodukter som har sitt ursprung i de areella näringarna skulle betyda mycket för företagsamheten och sysselsättningen främst på den svenska landsbygden och bör därför genomföras.
Ett exempel på en framgångsrik satsning som nu urholkas alltmer från regeringens sida är verksamheten Food From Sweden (FFS). Verksamheten startade upp i nuvarande form 1992 och har sedan dess erhållit ett statligt anslag på i genomsnitt ca 20 miljoner kronor per år. Anmärkningsvärt är att regeringen nu bedömer anslagsbehovet till
5 miljoner kronor för år 2003 respektive år 2004. I stort sett alla EU-länder har en statligt finansierad ”Food From”-organisation. Som en jämförelse kan nämnas att vårt grannland Norge i år har ett statligt exportfrämjande stöd på 270 miljoner norska kronor enbart för sin fiskexport. Sveriges exportsatsningar är minst sagt blygsamma. I syfte att stärka livsmedelsföretagen och livsmedelsproduktionen i Sverige måste stora exportfrämjande åtgärder vidtas. Vad som ovan anförs om en satsning på exportfrämjande åtgärder av småskaligt framställda livsmedel bör ges regeringen till känna.
5.7 Särskilt utsatta områden
Centerpartiet anser det är viktigt att särskilt utsatta jord- och skogsbruksområden samt skärgårdsmiljöer ges förutsättningar att utvecklas. Norrlandsjordbruket, den svenska skärgården och det sydsvenska höglandet är några exempel på jordbruksområden med speciella förutsättningar. Långa avstånd och ett utsatt klimat gör att förutsättningarna ser annorlunda ut än på andra håll i Sverige och EU, vilket medför merkostnader. Det är viktigt att särskild hänsyn tas till dessa områdens förutsättningar för att kunna utvecklas.
Inom ramen för de merkostnadsersättningar jordbruket i Norrland har sedan Sverige anslöt sig till EU finns tre delar, varav en är en nationell finansiering. Ersättning lämnas för att skapa bättre förutsättningar för jordbruk i norra Sverige. Den totala nationella ersättningen har under åren 19952000 klart understigit referensersättningsnivån (316,09 milj kr), som fastställdes i kommissionsbeslut 97/557/EG. År 2000 understeg den sammanlagda nationella ersättningen denna nivå med nästan 16 miljoner kronor. Motsvarande siffra år 1999 var 10 miljoner kronor. Detta tyder på att lönsamheten är fortsatt svag. En översyn av systemet med den nationella ersättningen till jordbruket i utsatta områden bör komma till stånd, i syfte att låta hela ersättningsnivån komma de areella näringarna till del. Detta bör ges regeringen till känna.
I framförallt norra Sverige är jord- och skogsbruk beroende av varandra. På många håll är de olika enheterna för små för att kunna upprätthålla lönsam verksamhet, medan dessa näringar i kombination med varandra kan skapa lönsamma företag. Om lönsamheten inom jordbruket inte kan upprätthållas får det konsekvenser för skogsbruket. Skogsbruket genererar inte bara arbetstillfällen utan står för en mycket stor del av Sveriges exportinkomster.
Sammantaget kan det kombinerade jord- och skogsbruket vara en motor i utvecklingen av näringslivet och skapa bättre förutsättningar för att leva och bo på landsbygden. Jord- och skogsbruket har också en avgörande betydelse sett ur ett miljöperspektiv, bl.a. för den biologiska mångfalden. För att det kombinerade jord- och skogsbruket ska ha en god utvecklingspotential krävs att samhällets politik strävar mot samma mål och att dessa näringar inte utsätts för en negativ särbehandling. Idag behövs det inga betydande insatser men däremot ett regelverk som skapar förutsättningar för utveckling och som också gör det möjligt att ta del av de samhällsinsatser och medel som redan finns idag. För att jord- och skogsbruket ska kunna vara en ännu starkare motor i näringslivet på den svenska landsbygden krävs det bl.a.
utjämning av transportkostnader,
att jordbruket i det fjällnära området stimuleras,
att nationellt anslagna medel till jordbruket används fullt ut och
att ersättningarna inom miljöersättningen Öppet odlingslandskap höjs.
Bristande lönsamhet drabbar fler jordbrukstyper bl.a. skärgårdsjordbruket, vilket är en viktig förutsättning för att få levande skärgårdar. Bristande lönsamhet försämrar möjligheterna till att bibehålla ett öppet landskap, biologisk mångfald och sysselsättning i skärgården. De specifika förutsättningar som jordbruket i skärgården har får inte leda till en utarmning av denna näringsgren. Vi anser att det är angeläget att speciellt se över situationen för skärgårdsjordbruket och komma med förslag som kan förbättra konkurrenskraften. Således bör en särskild utredning tillsättas så fort som möjligt i syfte att ge förslag på hur konkurrenskraften för skärgårdsjordbruket kan förbättras. Detta bör ges regeringen till känna.
5.8 Schackspelet med arealstöden och djurbidragen
Under senare år har utbetalningstidpunkten för arealstöden och djurbidragen ändrats nästan varje år. Ena året har stöden senarelagts, nästa år har de tidigarelagts. Detta förhållande innebär att mottagaren av stöden får en näst intill ohållbar situation i planeringsarbetet, i all synnerhet då stöden betalas ut kring årsskiftet. Vid denna tidpunkt har de flesta lantbruksföretagare nämligen årsbokslut. Centerpartiet anser att arealstöd och djurbidrag ska utbetalas senast den 30/11 för stödåret. Detta bör ges regeringen till känna.
6 Sunda och säkra livsmedel
Sunda och säkra livsmedel är mycket viktigt för människors hälsa och välbefinnande, inte minst för våra barn. Livsmedel framställda på ett etiskt och ekologiskt riktigt sätt är en livskvalitetfråga. Den ständigt pågående debatten kring livsmedelssäkerhet visar att ett förebyggande livsmedelsarbete måste prioriteras. I en tid då jordbruksnäringen internationaliseras kommer människor allt längre från produktionen, vilket medför att människor inte vet hur den mat de äter produceras. Banden mellan konsumenter och producenter måste stärkas så att förtroendet för livsmedelsproduktionen främjas. Mer om sunda och säkra livsmedels betydelse för hälsan finns att läsa i Centerpartiets hälsomotion.
6.1 Stärk konsumentmakten
Livsmedel skiljer sig från andra produkter genom sin tydliga koppling till djur, miljö, hälsa och livskvalitet. Det är därför viktigt att utbilda och informera konsumenterna och på så sätt stärka konsumentmakten. Konsumenter som gör aktiva val i livsmedelsbutiker, på arbetsplatser, i skolor etc. kan tillsammans påverka utvecklingen. De kommuner och landsting som vill servera lokalt producerad mat ska kunna göra det. När det gäller offentlig upphandling så är det viktigt att EU:s upphandlingsregler för livsmedel möjliggör att produktionsmetoder kring djur- och miljöomsorg får beaktas. Detta bör ges regeringen till känna.
Oroväckande rapporter påvisar att många elever avstår skollunchen, och i många fall även frukosten, något som påverkar studierna negativt. Inflytande och ökad förståelse och engagemang kring sunda matvanor måste prioriteras bland olika målgrupper. Valfriheten och konsumentmakten måste stärkas. Centerpartiet anser därför att konsumentorganisationer måste stärkas och stödjas genom att de tilldelas delar av Konsumentverkets anslag. Detta bör ges regeringen till känna.
För att främja valfriheten vill vi även att konsumenter ska ges rätten till information och konsekvent märkning av livsmedel beträffande produktionsland, produktionsmetoder, förekomsten av genmodifierade produkter, antibiotika, hormoner, bestrålning, färgämnen och andra tillsatser. Detta bör ges regeringen till känna.
6.2 Ekologiska och lokalproducerade livsmedel
Ekologiska och lokalproducerade livsmedel blir alltmer efterfrågade av konsumenter. Alltfler vill köpa mat från lokala producenter som de känner igen, och ha möjlighet att bidra till minskade transporter för djurens och miljöns skull. Denna trend sätter helt nya krav på regelverk och lagstiftning så att denna form av livsmedelsproduktion inte missgynnas. För att främja ekologiskt producerade livsmedel och främja målet om att 20 procent av den svenska åkerarealen ska brukas ekologiskt, måste forskningen inom detta område utökas. Ett yrkande om mer forskningsanslag för att främja ekologiskt producerade livsmedel finns under rubriken ”Breddad och ökad forskning om ekologiskt lantbruk” i denna motion.
Centerpartiet vill inrätta ett program för gårdsbaserad livsmedelsförädling i syfte att främja lokalproducerade livsmedel. Ett sådant program ska innefatta konsumentupplysning, samordnad och effektiv logistik till återförsäljare m.m. för att bl.a. minska belastningen på miljön. Vad som ovan anförs om att inrätta ett program för gårdsbaserad livsmedelsförädling bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet vill främja svensk livsmedelsproduktion på flera sätt. Bl.a. vill vi satsa på lokala varumärken – där lokala mattraditioner samordnas med turismen. Detta bör ges regeringen till känna.
6.3 Livsmedelssäkerhet
Livsmedelskontroll är mycket viktigt vad gäller dels kvalitetssäkring, dels konsumenternas förtroende för producenter och efterföljande led som hanterar de olika produkterna. I tider då livsmedelsmarknaden blir allt mer internationell är det viktigt att vi driver på för att andra länder ska sköta sin livsmedelskontroll på ett lika framgångsrikt sätt som i Sverige. Samtidigt har det på senare år blivit svårt för många kommuner att hinna med en tillfredsställande tillsyn, något som kan vara följden av att vi årligen importerar stora mängder livsmedel. Ansvaret för att t.ex. salmonellasmittade produkter inte når fram till konsumenterna ligger i sista hand på kommunernas livsmedelsinspektörer. Den kommunala livsmedelstillsynen behöver på många håll tilldelas mer resurser. Även Livsmedelsverket bör få mer resurser för att göra fler stickprovskontroller. Vi vill dock se att en fortsatt kommunal livsmedelstillsyn bedrivs. Det är viktigt för att främja kontakterna mellan tillsynsmyndighet och näringsidkare. Förslaget om att förstatliga livsmedelstillsynen skulle medföra att den så viktiga lokalkännedom skulle gå förlorad, samtidigt som administrationen av många skulle upplevas som krångligare. Resurserna till Livsmedelsverket och kommunernas livsmedelstillsyn bör utökas. Vad som ovan anförs om att utöka resurserna till livsmedelstillsynen bör ges regeringen till känna.
6.3.1 Salmonella – ett internationellt problem
Sverige har, internationellt sett, en mycket låg förekomst av salmonella. Mindre än 1 procent av alla djur och livsmedel är smittade. Det var också därför EU, inför Sveriges inträde i unionen, gick med på det svenska kravet på salmonellakontroll av exporten hit. Detta har gett Sverige rätt att kräva att kött av nöt, svin och fjäderfä skall vara salmonellaundersökt före införsel till Sverige.
I november förra året försvann kravet på obligatorisk egenkontroll av salmonella i köttberedningar införda från annat EU-land. Detta efter att EU-kommissionen påtalat för Livsmedelsverket att köttberedningar inte omfattas av de svenska salmonellagarantierna. Med köttberedningar avses exempelvis marinerad kyckling, kebab, malet kött med kryddor samt saltat och rimmat kött. I och med denna regeländring genomför nu Livmedelsverket en undersökning under år 2002 för att kartlägga förekomsten av salmonella i köttberedningar införda från andra EU-länder. Resultatet t.o.m. september i år visar att ca en tredjedel av de provtagna partierna är positiva för salmonella. År 2000 rapporterades 4 845 salmonellafall i Sverige, varav 85 procent av fallen var smittade utomlands. Det kan ställas mot att det i Tyskland är runt 100 000 om året. Det hjälper med andra ord inte att Sverige har höga ambitioner för att bekämpa salmonellasmitta. Det krävs att problemet åtgärdas vid källan, och det är därför av stor vikt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Detta bör ges regeringen till känna.
6.3.2 Nötköttskontroll
Ett särskilt tillsynsprojekt för nötköttskontroll bör inrättas hos Livsmedelsverket. Kontrollen mellan det enskilda djuret/djurgruppen och köttet i butiken måste förbättras. Detta är av intresse för konsumenter, producenter, handlare och myndigheter. Vad som ovan anförs om att inrätta ett särskilt tillsynsprojekt för nötköttskontroll bör ges regeringen till känna.
6.3.3 Antibiotika
Antibiotikaresistensen ökar dramatiskt i den västliga delen av världen. Än är läget bra i Sverige, d.v.s. en förhållandevis liten del av befolkningen är resistent mot antibiotika. För att detta goda läge ska bibehållas är det viktigt att tillsynen beträffande användningen av antibiotika och antibiotikaliknande medel, t.ex. koccidiostatika, bör ökas. Detta bör ges regeringen till känna.
6.3.4 Funktionella livsmedel
Livsmedel får allt oftare tillsatser som har funktioner som inte bara är knutna till livsmedlets ursprungliga funktion. Så kallade functional foods, livsmedel som anses ha förmåga att minska risken för sjukdomar, blir allt populärare. Funktionella livsmedel utgör en mycket intressant framtidssektor för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Idag har Sverige tillsammans med Japan en framskjuten ställning inom detta område. Fortfarande kvarstår dock många frågetecken. Exempelvis är definitioner och regelverk för dessa livsmedel inte alltid helt självklara och tydliga. Därutöver finns okända möjligheter inom området att kartlägga. För att Sverige ska inta en ledande position internationellt är det viktigt att främja samordning mellan olika forskningsinstanser, livsmedelsindustrin, jordbrukssektorn m.fl.
7 Djurskydd
Djurskyddeti Sverige och många andra länder har, med all rätt, flitigt debatterats de senaste åren. Konsumenter ska kunna känna sig trygga med vetskapen om att djur behandlas väl under hela sin livstid, från födsel till slakt. Djurskyddet är även viktigt för en god livsmedelskvalitet. Självklart ska djur behandlas väl och skyddas från lidande. Därför är det av stor betydelse att även i fortsättningen ständigt debattera djurskyddsfrågor för att, om så behövs, förbättra lagar och regler i Sverige och EU.
7.1 Djurskyddslagstiftningen och dess tillämpning
Människan har genom sin unika ställning ett särskilt ansvar för att djuren behandlas väl. Sverige har ett väl utvecklat djurskydd och en stark djurskyddslag. Den svenska djurskyddslagen ger ett starkare skydd för djuren än de flesta andra länders lagstiftning. Djurskyddslagstiftningen måste dock ständigt debatteras för att om så behövs förbättras. Att lagen inte alltid efterlevs är mycket olyckligt och ger upphov till lidande hos djuren samtidigt som seriösa lantbrukare med god djurhållning drabbas av eventuella förtroendekriser hos konsumenterna. I syfte att kartlägga hur djurskyddslagen fungerar i praktiken bör en utredning tillsättas. Detta är ett krav som Centerpartiet har yrkat på tidigare och vi ser positivt på att nu äntligen få gehör från regeringen. Den föreslagna utredningen gör det lättare att ta ställning till om djurskyddslagen behöver skärpas eller om det räcker med att se till att den efterlevs. Dock föreslår regeringen att denna uppgift ska genomföras av den föreslagna Djurskyddsmyndigheten, något som vi avfärdar med motivering under rubriken ”Djurskyddsmyndigheten”. Vad som ovan anförs om en översyn av tillämpningen av djurskyddslagen bör ges regeringen till känna.
De strängare svenska reglerna innebär kostnader för det svenska jordbruket, t.ex. för större utrymmen i djurstallar. Dessa kostnader är dock motiverade ur djurskyddssynpunkt. Då en god djuromsorg inte endast är en fråga för Sverige är det viktigt att arbeta för ett gott djurskydd även i andra länder. Detta är viktigt ur ett etiskt perspektiv samt ur konkurrenssynpunkt. Den absoluta ambitionen måste vara att skärpa EU:s djurskyddslagar efter svensk förebild. Detta bör ges regeringen till känna.
7.2 Djurtransporter
Intimt förknippat med djurskyddsfrågor är transporterna av levande djur. Människor upprörs, helt berättigat, när djur behandlas illa i form av långa, plågsamma och grymma djurtransporter. Vi anser att det är djupt beklagligt att EU:s transportdirektiv inte följs, speciellt som de regler som finns inte på något sätt är för långtgående. Snarare tvärtom. Centerpartiet kräver att Sverige är pådrivande för en skärpning av EU:s transportdirektiv så att djur inte lider skada vid transporter. Detta kan gälla allt ifrån transporttider till hur transporterna ska gå till. Utgångspunkten måste vara att transportera kött, inte levande djur. Vad som anförs om att skärpa EU:s transportdirektiv bör ges regeringen till känna.
Utöver att skärpa transportdirektiven måste EU:s stöd och subventioner till transporter av slaktdjur upphöra eftersom stödsystemet starkt bidrar till många och långa djurtransporter. Regeringen bör inom EU verka för att subventioner till transporter av levande djur upphör. Vad som anförs om att slopa EU:s stöd och subventioner för transporter av levande djur bör ges regeringen till känna.
7.3 Mobila slakterier och gårdsslakterier
Enligt Jordbruksverket ligger dödligheten under transport av grisar på ca 0,44 promille i Sverige. Det innebär att ca 1 400 av 3,2 miljoner grisar dör under själva transporten. Ungefär två tredjedelar av dödsfallen sker under själva transporten och en tredjedel sker i slakteristallet, efter transporten. Jämfört med övriga Europa ligger Sverige, trots dessa siffror, bra till i statistiken. Undantaget är Danmark som har lägre dödlighet vid gristransporterna. En av förklaringarna kan, enligt Jordbruksverket, vara att det är kortare transporter till slakterierna i Danmark. En annan förklaring kan vara att transportfordonen har genomgått tekniska förbättringar, samt att metoder för i- och urlastning har blivit bättre.
Av framförallt djuretiska skäl behöver Sverige snabbt se över djurtransporterna. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över långväga djurtransporter och möjligheterna att införa gårdsnära slakt, t.ex. genom mobila slakterier. Centerpartiet har sedan länge förespråkat mobila slakterier och närliggande gårdsslakterier och hoppas i och med denna utredning att regelverken ska förändras för att möjliggöra alternativ till de långa transporterna.
Den nuvarande svenska tillämpningen av EU:s regelverk vad gäller småskalig vidareförädling av livsmedel innebär avsevärda svårigheter för bl.a. mindre slakterier och andra livsmedelsförädlare. En positiv utveckling inom denna bransch förutsätter att regelverket omgående förenklas. Det finns många lantbrukare som gärna ser att möjligheten till slakt på gården via mobila slakterier eller närliggande gårdsslakterier blir verklighet. Det finns flera fördelar med mobila slakterier. De främsta fördelarna är att transporter av levande djur kan kortas och t.o.m. undvikas, vilket i sin tur minskar stressen för djuren. Regelverket måste förenklas och utformas så att dessa slaktformer underlättas. Vad som ovan anförs om att förenkla regelverket för mobila slakterier och gårdsslakterier bör ges regeringen till känna.
7.4 Behåll djurskyddstillsynen på kommunal nivå
Att flytta djurskyddstillsynen från kommunerna till den statliga länsstyrelsenivån eller till en central djurskyddsmyndighet vore olyckligt. Centerpartiet anser att denna centralisering vore en försämring av djurskyddstillsynen. Att flytta ansvaret från kommunerna skulle innebära att samordningen mellan den allmänna miljötillsynen och djurskyddstillsynen skulle brytas. Den så viktiga lokal- och personkännedomen skulle förloras samtidigt som byråkratin och kostnaderna skulle öka. Många gånger är det sociala problem som ligger till grund för brister i djuromsorg. Fullföljandet av det kommunala ansvaret för sociala problem skulle försämras med detta förslag genom att ytterligare en myndighetsnivå skulle blandas in. Djurskyddstillsynen ska finnas kvar hos kommunerna. Vad som ovan anförs om att bibehålla djurskyddstillsynen på kommunal nivå bör ges regeringen till känna.
7.5 Djurskyddsmyndigheten
Den föreslagna djurskyddsmyndigheten har ett gott syfte, d.v.s. att förstärka djurskyddet. Dock är den stora frågan och kritiken, av den utredning som föreslår den nya myndigheten, att alternativa lösningar inte på ett seriöst sätt har beaktats. Därför går det heller inte att avgöra om en ny myndighet är det bästa alternativet sett ur djurskyddssynpunkt. Det är högst anmärkningsvärt att Jordbruksverkets roll och utvecklingsmöjligheter inom djurskyddsområdet inte har utretts på ett seriöst sätt. Utredningens utgångspunkt har från början varit att Jordbruksverket inte klarar av en tillfredsställande tillsyn samt att verket misstänks för ”bristande objektivitet”. Det förefaller starkt som om det fanns ett beslut långt innan utredningen hade slutförts. Centerpartiet kräver ett bredare beslutsunderlag beträffande själva organisationen av djurskyddet. Jordbruksverket är, trots allt, regeringens nuvarande expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området. Verket har en viktig samordningsfunktion i hela livsmedelsproduktionen från jord till bord.
Centerpartiet anser att den utredning som har genomförts är starkt bristfällig eftersom Jordbruksverket som alternativ inte har beaktats på ett seriöst sätt. Med utgångspunkt i utredningen konstaterar regeringen att Jordbruksverket saknar möjligheter att utfärda föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas i landet. Regeringen vill tilldela en ny djurskyddsmyndighet sådana befogenheter. Sådana befogenheter skulle likväl kunna tilldelas Jordbruksverket. De brister som idag råder inom Jordbruksverkets ansvarsområde, som för övrigt verket också har uppmärksammat regeringen på, skulle likväl kunna åtgärdas förutsatt att tillräckliga resurser tilldelas. Centerpartiet har sedan tidigare motsatt sig förslaget om inrättande av en djurskyddsmyndighet och kommer därför att avslå kommande proposition i detta ärende. Vad som ovan anförs om att avslå propositionen om en djurskyddsmyndighet bör ges regeringen till känna.
Den föreslagna djurskyddsmyndigheten får konsekvenser av stora mått. En centralisering av djurtillsynen skulle innebära att samordningen mellan den allmänna miljö-, livsmedels- och djurskyddstillsynen skulle försämras. En ny myndighet riskerar dessutom ökad byråkrati och dubbelarbete mellan olika myndigheter och verk. Ytterligare kostnader blir påtagliga med ännu en myndighet. Regeringens anslag till den nya djurskyddsmyndigheten ser ut enligt följande: År 2002 anslås 28 miljoner kr. År 2003 och 2004 anslås 20 miljoner kr för respektive år. Mycket pengar, trots att detta inte garanterar ett ökat djurskydd. Stor del av dessa pengar går åt till att bygga upp och administrera ännu en myndighet. Dessa anslag eller t.o.m. mindre anslag skulle betyda oerhört mycket för Jordbruksverket och dess utvecklingspotential inom djurskyddsområdet. Exempelvis kan Jordbruksverket genom ökade resurser ge en tydligare roll åt de lokala djurskyddsinspektörerna. Vad som ovan anförs om att stärka djurskyddet, genom att tilldela Jordbruksverket mer resurser, bör ges regeringen till känna.
7.6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
Att bekämpa smittsamma djursjukdomar är viktigt ur flera synvinklar. Djuren ska inte lida. Det handlar även om ekonomiska aspekter och förtroendet för hela näringen. För vissa sjukdomar, bland annat gruppen TSE (transmissibel spongiform encefalopati) samt mul- och klövsjuka, är ersättningen för produktionsbortfall 100 procent.
År 1999 beslutade riksdagen om en ny epizootilag samt en särskild lag om zoonoser. Centerpartiet tillstyrkte denna lagstiftning. Vi var samtidigt kritiska till att ersättningen för produktionsbortfall vid epizootiutbrott reducerades till 50 procent. Regeringen meddelar i föreskrifter vilka särskilt allvarliga epizootiska sjukdomar som berättigar till full ersättning för produktionsbortfall. Minskningen av ersättningen för produktionsbortfall innebär en risk för att icke seriösa lantbrukare försöker dölja sjuklighet hos djur. Centerpartiet anser att det är mer korrekt att utforma ersättningsreglerna så att förebyggande arbete stimuleras.
Ersättningsnivåerna bör kopplas till om djurägaren har anslutit sig till ett kontrollprogram eller inte. Ersättning för produktionsbortfall bör utgå till 100 procent för besättningar som är anslutna till kontrollprogram och som drabbats av epizootiutbrott. Ersättning för produktionsbortfall bör utgå med 70 procent för besättningar som inte är anslutna till kontrollprogram. Detta skulle på ett tydligt sätt premiera förebyggande arbete och på så sätt vara bra ur allas synvinkel. Vad som ovan anförs om förändringar av ersättningarna för produktionsbortfall vid epizootiutbrott bör ges regeringen till känna.
8 Forskning och utveckling
Forskning och utveckling på livsmedelsområdet är viktigt för att ta fram nya produkter och hålla en hög säkerhet. Stora aktörer klarar naturligtvis av detta behov lättare än små aktörer med begränsade ekonomiska resurser. Ambitionen måste vara att Sverige skall vara världsledande inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Naturbruksgymnasierna har genomgått en positiv utveckling de senaste åren och spelar i allt högre grad en ledande roll vad gäller de gröna näringarnas framtid.
Sveriges möjligheter att på ett hållbart sätt utnyttja jorden och skogens resurser är beroende av en hög nivå på forskning och utveckling inom det området. Detta är ett ansvar för såväl näringen som för staten. Centerpartiet anser att staten måste öka anslagen till forskning och utveckling inom jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Syftet är att stärka näringens konkurrenskraft genom att bland annat förstärka vidareförädlingen.
Centerpartiet vill även betona vikten av att initiativ tas för att öka EU:s insatser och medfinansiering inom jordbruks- och livsmedelsforskningen. Vid en internationell jämförelse satsas små resurser på den tillämpade forskningen inom jordbruks- och livsmedelsnäringen i Sverige. Centerpartiet förordar en översyn av den tillämpade forskningen inom området för att göra det möjligt att bedöma vilka satsningar som bör genomföras.
Bioråvaror kommer att få en allt större betydelse, både inom livsmedelsproduktion, energiframställning och som industriråvara. Centerpartiet anser att det är av största betydelse att det satsas stora resurser på forskning och utveckling inom detta område för att utnyttja de goda förutsättningar för produktion och vidareförädling av bioråvaror som finns i Sverige. Ambitionen måste vara att Sverige skall vara världsledande inom området. Förutsättningarna är goda för många nya arbetstillfällen.
Sammanfattningsvis vill Centerpartiet främja forskning och utveckling genom bl.a. följande åtgärder:
Inrätta en fond för småskalig livsmedelsförädling.
Arbeta för en mångfald av forskningsinriktningar, t.ex. ekologiskt jordbruk, trädgårdsproduktion och nya grödor.
Stödja och utveckla naturbruksskolornas roll för de gröna näringarna.
Öka EU:s insatser inom jordbruks- och livsmedelsforskningen.
Utöka resurserna till forskningen för bioteknik.
Vad som ovan anförs om en översyn och ökning av forskning och utveckling inom jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin bör ges regeringen till känna.
8.1 Breddad och ökad forskning om ekologiskt lantbruk
Kunskaper om ekologiskt lantbruk är idag inte tillräckliga. Regeringen har planer om att 20 procent av åkerarealen ska brukas ekologiskt. Vi välkomnar den dagen då målet är uppfyllt, men tror inte att det är realistiskt med tanke på de blygsamma forskningsresurser som tilldelas SLU. 20-procentsmålet måste gå hand i hand med forskningen! Därför vill vi uppmärksamma regeringen på de alltmer krympande statliga anslagen till SLU, annars kommer regeringens ”satsning” att bli ett rejält fiasko. Vad som nu pågår vid SLU är att den långsiktiga forskningen om ekologiskt lantbruk mer eller mindre läggs ner.
Centerpartiet anser att det är viktigt med en mångfald av forskningsinriktningar på detta område. Förra året påtalade Centerpartiet vikten av att andra forskningsinstitutioner än de statliga som är verksamma inom området också får basanslag. Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet vid Rudolf Steinerhögskolan i Järna är ett sådant exempel. Vi menar att det finns starka skäl som talar för att nämnda forskningsinstitut får ett basanslag för sin forskning. Resurserna till forskning om ekologiskt jordbruk bör ökasför att möjliggöra detta. Vad som ovan anförs om att bredda och öka forskningen om ekologiskt lantbruk bör ges regeringen till känna.
8.2 Minska näringsläckaget från jordbruket
I EU-kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik föreslås en successiv nedskärning av direktstöden med 3 procent per år. Det är en bra inriktning under förutsättning att pengarna istället inriktas på miljöåtgärder och landsbygdsutveckling. En betydande del av dessa miljöåtgärder bör inriktas på att minska läckaget av närsalter från jordbruksmark. Inriktningen bör vara att stimulera användning av fånggrödor samt minska kvävegivorna genom rådgivning och ökad användning av växtnäringsbalanser.
Projektet Greppa Näringen kan tjäna som förebild. Greppa Näringen, som är den hittills största satsning som gjorts för att minska näringsläckage från jordbruket, är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands, Hallands, Kalmar, Skåne och Västra Götalands län, samt Jordbruksverket, LRF och ett stort antal företag i lantbruksbranschen. En viktig grund för projektet är de miljöstöd för odling av fånggrödor som kan sökas av jordbrukare i de nämnda länen. Detta stöd har blivit en succé då Miljömålskommitténs mål om att 35 000 hektar ska besås med fånggrödor år 2005 överträffades redan förra året då svenska lantbrukare odlade fånggrödor på 130 000 hektar.
Att odla fånggrödor är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd för att minska näringsläckaget från jordbruket utan att för den skull tappa i avkastning. Därför är det olyckligt att den svenska regeringen begränsat möjligheten att få ersättning för odling av fånggrödor till Blekinge, Gotlands, Hallands, Kalmar, Skåne och Västra Götalands län. Till saken hör också att EU:s miljökommissionär Margot Wallström hotat att dra regeringen inför EU-domstolen för att inte ha uppfyllt EU:s nitratdirektiv. I ett så kallat motiverat yttrande påpekar kommissionen att Sverige inte definierat jordbruksområden runt Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren, där jordbruket kan bidra till övergödning. Som ett led i att Sverige verkligen ska uppfylla EU:s nitratdirektiv bör stödet för odling av fånggrödor utvidgas så att jordbruksområdena runt Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren omfattas helt och hållet. Detta bör ges regeringen till känna.
9 Säkerställ framtidens lantbrukare
Att jordbruket upplevs som en framtidsnäring är naturligtvis viktigt för att yngre människor ska våga satsa på näringen. Detta understryker ytterligare behovet av att svenskt lantbruk ges villkor likvärdiga konkurrenternas. Regeringens dåliga behandling av svenskt jordbruk är således inte bara ett hot mot aktiva lantbrukare utan också mot framtida lantbrukare. Utan likvärdiga villkor kommer många att se sig om efter andra yrken.
I tider då alltfler små lantbruk läggs ned försvåras möjligheterna för unga människor som vill bli lantbrukare att kunna starta egen verksamhet. De som inte kan ta över en gård från någon i sin släkt kan ha svårt att finna finansiering för köp av de större enheter som nu växer fram. Denna utveckling är oroande om man ser till framtidens behov av yngre människor i lantbruksnäringen. Startstöd och andra liknande inslag har en viktig roll att fylla för att garantera återväxten. Det är viktigt att dessa funktioner inte urholkas. Det maximala beloppet för startstöd bör höjas till samma nivå som EU-förordningen anger. Detta bör ges regeringen till känna.
9.1 Kompetensutveckling för de areella näringarna
Under senare år har allt färre av de studerande vid naturbruksgymnasierna valt utbildningar med jordbruksinriktning. Detta kan i förlängningen leda till problem med nyrekrytering inom jordbruket och dessutom försvåra möjligheterna att anställa kompetent personal inom näringen. För att vända den negativa utvecklingen är det viktigt att inställningen till jordbruksföretagande förändras. Både näringen och samhället i övrigt har ett ansvar för att beskriva de framtidsmöjligheter som finns inom de biobaserade näringarna. I dag finns en tendens att alltför mycket fokuseras på de problem och svårigheter som näringen i dag belastas av.
En förutsättning för att fler skall satsa på ett jobb inom jordbruksnäringen är att det bedrivs en långsiktig jordbrukspolitik som syftar till att utveckla, inte avveckla, näringen. Många gånger gör människor i dag ett senare val av yrkesväg än vad man gjorde tidigare. Det kan innebära att man efter genomförd gymnasieutbildning kanske arbetar eller studerar vidare för att sedan upptäcka att det är inom lantbruket man vill förlägga sin yrkeskarriär. Många gånger kan då denna väg vara stängd då man sedan tidigare har en utbildning som förhindrar att man går ytterligare en utbildning. Det är därför, särskilt inom denna sektor, av stor betydelse att behovet av ett sent yrkesval med tillgång till yrkesinriktad grund- och vidareutbildning inom lantbrukssektorn garanteras, oberoende av individens tidigare val av gymnasieutbildning. Vad som ovan anförs om ökad tillgänglighet av vuxenutbildning inom lantbrukssektorn bör ges regeringen till känna.
9.2 Social dimension i lantbruket
Lantbruksyrket innebär både frihet och ofrihet. Denna paradox har sin naturliga förklaring. Samtidigt som djur måste skötas varje dag finns det också möjligheter att styra sin arbetstid, något som många upplever som en frihet. Att arbeta med djur och bruka jorden är något som många uppskattar och för många kan detta vara en drivkraft för att fortsätta med lantbruk trots bristande lönsamhet.
Att vara lantbrukare kan dock vara ett ensamt jobb. När allt fler lantbruk läggs ned förstärks denna ensamhet då färre lantbrukare finns i närområdet. Denna sociala dimension på nedläggningarna av svenska lantbruk är ofta bortglömd. Men den är lika fullt viktig. Sociala kontakter i arbetslivet uppmuntras i många yrken och är kanske allra viktigast för dem som har yrken med stor del ensamarbete. Olika former av social kontakt måste uppmuntras för att minska ensamheten hos lantbrukarna i arbetslivet. Mötesplatser måste skapas.
Under senare år har vi fått en debatt om utbrändhet och dess orsaker. För lantbrukets del kan stressen i samband med exempelvis vår- och höstbruk vara betydande. I kombination med ekonomisk press vid bristande lönsamhet och pressen att fylla i de otaliga blanketterna rätt för att inte mista de ersättningar man har rätt till, så kan detta leda till en oerhörd stress. Detta är en grogrund för utbrändhet. I de olyckliga fallen av vanvård av djur ligger ofta sociala problem i bakgrunden. För att förebygga samt uppmärksamma denna typ av problem måste åtgärder vidtas. Ett sätt är att uppmuntra och stödja arbetet med jordbrukspräster och kuratorer som känner till böndernas villkor. Vad som ovan anges om den sociala dimensionen i lantbruket och vikten av jordbrukspräster och kuratorer bör ges regeringen till känna.
9.3 Behåll pälsfarmarna
Pälsdjursuppfödning har sedan länge varit en omdiskuterad näring. Regeringen har skjutit upp obehagliga beslut till efter valet. Centerpartiet vill nu se att regeringen tydligt deklarerar sin ställning i denna fråga.
Det finns flera perspektiv, dels ett näringsperspektiv, dels ett djurskyddsperspektiv, när det gäller pälsfarmarnas vara eller ickevara. Även om vi i Sverige skulle göra det olagligt med pälsfarmar innebär inte det att efterfrågan av päls upphör i vårt land. Många länder, däribland våra grannländer, har pälsfarmar. Om svenska pälsfarmar ska förbjudas krävs att även dessa länder inför förbud. Det är även viktigt i sammanhanget att komma ihåg att pälsfarmning utgör en viktig näring i vilken familjer får sin inkomst, särskilt i glesbygden i vissa delar av landet.
Ett svenskt lagförbud mot pälsfarmar skulle med hög sannolikhet innebära att Sverige istället ökar importen av päls från andra länder eftersom det trots allt finns en efterfrågan. Då skulle vi få sämre kontroll över hur djuren har behandlats. Eftersom Sverige har en striktare djurskyddslag än många andra länder anser vi att det är bättre att kontrollera pälsfarmar med svenska lagar och tillsynskrav. Politiker kan via tillsynsmyndigheter se till att lagar efterlevs men det är ändå konsumenterna genom sitt handlande som avgör vad som ska respektive inte ska säljas på marknaden. Med andra ord, pälsindustrins vara eller icke vara måste i slutänden avgöras av oss konsumenter. Tillsvidare kan vi genom våra djurskyddsinspektörer se till att djuren behandlas enligt de lagkrav som gäller.
Centerpartiet förlitar sig till Jordbruksverkets expertis beträffande pälsfarmning. Jordbruksverkets rapport om minkhållning redovisar bl.a. att mink som hålls för pälsproduktion har stereotypa och onormala beteenden. Ett antal förbättringsförslag har lagts fram, t.ex. för att tillfredsställa minkens rörelse- och sysselsättningsbehov. Därutöver finns många andra forskarrön och experter som har delade meningar kring minkfarmar. Jordbruksverkets rapport framhåller dock att det behövs mer forskning för att se om minkens grundläggande behov är tillgodosett enligt djurskyddslagens fjärde paragraf. meningar kring detta. Vad som ovan anförs om att utöka forskningen kring djurskyddsaspekterna beträffande pälsfarmar bör ges regeringen till känna. Likaså anser vi att det behövs mer forskning eftersom det fortfarande råder många olika meningar kring detta. Vad som ovan anförs om att utöka forskningen kring djurskyddsaspekten beträffande pälsfarmar bör ges regeringen till känna.
9.4 Infrastruktur
En god infrastruktur är en grundförutsättning för företagande och boende i alla delar av landet. Jord- och skogsbruk är precis som alla andra företag beroende av en väl fungerande infrastruktur för sin fortlevnad. Dålig vägstandard hotar framkomligheten för transporter. Regeringen har föreslagit att många statliga vägar ska omvandlas till enskilda vägar. En sådan överföring kan bli förödande för berörda bygder, företag och människor. Ett väl fungerande nät av enskilda vägar är otroligt viktigt för fast- och fritidsboende, turister, företag och hela näringsgrenar. Jord- och skogsbruksnäringen, turistnäringen m.m. är på sina håll i landet mycket dominerande varför ett eftersatt underhåll av det enskilda vägnätet kan få mycket stora negativa regionala och sociala effekter. En vettigare förändring kunde vara att staten behåller ägandet men i ökad utsträckning köper skötselansvaret från närliggande enskilda vägsamfälligheter.
IT och utbyggnaden av 3 G får en allt viktigare roll för det svenska jord- och skogsbruket. Tillgång till snabb och säker kommunikation är oerhört viktigt. Samtidigt är det lätt att konstatera att regeringens IT-politik är ett fiasko. Alla delar av landet kommer inte att få bredband, och främst är det landsbygden som drabbas. Centerpartiet arbetar för att alla delar av landet ska få del av den nya tekniken. Centerpartiets krav om en digital allemansrätt är mycket viktigt för landets alla jord- och skogsbruksföretag. En förbättrad infrastruktur där lika villkor kan tillhandahållas i hela landet till bra vägar och digitala lösningar är avgörande för människor och företag i alla delar av landet. För yrkande beträffande infrastrukturens betydelse för bl.a. jord- och skogsbruket hänvisas till infrastrukturmotionen.
10 Integrera hästen i jordbrukspolitiken
Hästen blir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska landsbygden. Det är positivt att jordbrukets bas på olika sätt breddas. Likaså är det ökande antalet hästar positivt för det öppna landskapet och därmed för den biologiska mångfalden. Vi anser att detta bör visa sig i jordbrukspolitiken. Det är hög tid att betrakta den moderna hästnäringen som en betydande resurs när det gäller att utveckla jordbruket, landsbygden och miljön. Hästen är en motor för ekonomisk utveckling på landsbygden, vilket måste tydliggöras och erkännas.
Det är förvånande att regeringen inte tar den stora svenska hästnäringen på större allvar. Enbart trav-, galopp- och ridhästarna, cirka 225 000, är idag svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla och hästsporten är en växande folkrörelse. Sverige behöver en sammanhållen hästpolitik, inte minst då hästnäringen i hög grad också bidrar till att minska de regionala klyftorna i landet.
För att näringen och sporten ska kunna utvecklas krävs att de ekonomiska villkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras. Det handlar om att ge lika villkor för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i skattelagstiftningen och i de sociala trygghetssystemen. Vi behöver en översyn av totoskatten och ATG måste få bättre möjligheter att konkurrera på den internationella spelmarknaden i en öppen konkurrens. – Regeringen måste riva hindren för hästsporten!
En positiv utveckling för hästnäringen är inte bara en ekonomisk fråga, det är också en fråga om livskvalitet. Många människor har häst i hobby- och fritidssammanhang. Genom att människor, främst yngre kvinnor, får en bra möjlighet att utöva sin hobby kan landsbygden hållas levande. Detta är bra för alla landsbygdsföretag. Förbättringar för ridsporten måste också ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Av alla aktiva ungdomar inom ridsporten är unga tjejer klart dominerande. Jämfört med de resurser som samhället satsar på fotboll eller andra typiska pojksporter, drar tjejerna det kortaste strået. Vad som ovan anförs om att integrera hästen i jordbrukspolitiken och skapa en mer sammanhållen hästpolitik bör ges regeringen till känna.
11 EU:s jordbruksreform
EU:s nuvarande jordbruksprogram Agenda 2000 löper till och med 2006. Detta får dock inte hindra den viktiga diskussionen om hur framtidens svenska och europeiska jordbruk ska se ut. För en tid sedan lade EU-kommissionen fram ett förslag till en ny jordbrukspolitik. Förslaget kan komma att missgynna Sverige. EU:s bönder får idag omkring 230 miljarder kronor i direktstöd, som baseras på areal och antal djur. En femtedel, ca 45 miljarder kronor, av dessa jordbruksstöd vill nu kommissionen omfördela till bl.a. miljö- och djurskyddsåtgärder – områden som Sverige redan har kommit långt inom. Det är framförallt fattigare länder med små och mindre intensiva jordbruk som gynnas i förslaget. Detta kan komma att medföra att svenska bönder går miste om ca 1 miljard kronor av dagens direkta inkomststöd. Det finns en uppenbar risk att Sverige missgynnas, samtidigt som de EU-länder som inte har gjort sin läxa vinner på det nya reformförslaget.
Centerpartiet välkomnar EU-kommissionens vilja till förändring av den nu gällande jordbrukspolitiken. Centerpartiet har länge drivit frågan om behovet av en reform av EU:s jordbrukspolitik. Framförallt för att andra länder ska höja nivån på bl.a. miljö- och djurskyddsområdet. Samma villkor måste råda inom unionen, i annat fall blir resultatet en fortsatt snedvriden konkurrens. I detta ljus finns dock åtskilligt i kommissionens förslag som måste ändras. Sunda och säkra livsmedel, god miljö- och djuromsorg samt möjligheter för även mindre jordbruk att leva vidare måste vara grundläggande principer för den nya jordbruksreformen. EU:s kandidatländer måste få delta i denna process.
Med hänvisning till riksdagsbeslutet att tillsätta en parlamentarisk utredning beträffande EU:s jordbruksreform avstår vi från detaljyrkanden i detta avseende. För kännedom följer nedan en sammanfattning av Centerpartiets synpunkter på stödsystemen.
Kopplingen mellan produktion och direktstöd
Förslaget att avskaffa kopplingen mellan produktion och direktstöd medför framförallt två problem. Dels kommer jordägaren, om stöd utbetalas utan produktionskrav, ej att arrendera ut jorden, dels kommer förädlingsindustrin att påverkas negativt då ett utbud av råvaror ej kan säkerställas. Det här förslaget riskerar att resultera i en passiv förvaltning av jorden, vilket ger en negativ utveckling för jordbruket. Centerpartiet vill inte genomföra detta förslag. Det är viktigt att förslaget gynnar en aktiv produktion.
Stöd till miljö- och lantbruksutveckling
Förslaget att nedskärningar av direktstöden ska ske successivt, med 3 procent per år tills minskningen motsvarar 20 procent, är bra under förutsättning att pengarna istället inriktas på miljöåtgärder och lantbruksutveckling. Risken enligt förslaget är dock att dessa pengar fördelas på andra håll i Europa och att Sverige blir ännu mer en nettobetalare. De länder som är föregångare inom jordbruksområdet måste kunna ta del av fördelarna. Vi kan inte acceptera en allmän nedgång av stöden till förmån för de länder som inte har skött sig lika bra.
Stödet till jordbruket måste styras mer till miljö-, kulturmiljö- och landsbygdsprogram. Jordbruket måste, utöver produktionen, få betalt för de mertjänster det utför åt samhället, såsom bevarande av öppet landskap, bevarande av biologisk mångfald samt bevarande av kulturmiljöer. Detta klarar inte marknaden av. Viktigt i sammanhanget för att erhålla denna typ av stöd är att det finns ett aktivt jordbruksföretag i grunden.
Långsiktig minskning av direktstöd
Minskningen av direktstöden är bra men den måste ske mer långsiktigt. I annat fall riskerar många jordbruk och förädlingsföretag med stora investeringar att läggas ner.
Merkostnadsersättning till mindre gynnade områden
Även i fortsättningen behövs en merkostnadsersättning till mindre gynnade områden t.ex. det inre av Norrland och det småländska höglandet.
Global avreglering av stöd
En översyn och avreglering av jordbrukspolitiken ska inom de flesta områden göras parallellt med USA och andra WTO-partners, för att främja konkurrens på lika villkor. En avreglering av stöd måste ske globalt, i annat fall missgynnas europeiska bönder i konkurrensen.
Slopa transport- och tobaksstöd
Centerpartiet anser att transport- och tobaksstöd skall slopas. Centerpartiets motiveringar är följande:
Transportstöden; Transportera kött, inte levande djur. Åtgärder måste vidtas så att EU:s transportdirektiv följs samt att man stoppar EU:s stöd och subventioner till transporter av slaktdjur till tredje land.
Tobaksstöd; Livsmedelsproduktionen ska gynna en god hälsoutveckling. Då bör inte stöd lämnas för produktion av droger.
Vad som ovan anförs om Centerpartiets syn på EU:s jordbruksreform bör ges regeringen till känna.
12 EU:s fiskepolitik
Sverige har under flera år fört noggrann statistik över dioxinhalterna i Östersjöfisk. Dessa halter påvisar högre dioxinvärden än vad som tillåts inom EU. Sverige har fått beviljat ett tillfälligt undantag för dioxinvärden i fisk. Vid en kontrollstation 2004 ska dioxinhalten åter redovisas och 2006 ska nya EU-förhandlingar i dioxinfrågan behandlas. Vi anser av flera anledningar att det är rimligt med undantag för gränsvärden som Sverige har förhandlat sig till. Framförallt av den anledningen att mätresultaten för Sveriges dioxinhalter mycket väl kan påverkas av att vi har noggrannare och pålitligare mätmetoder än många andra länder. De länder som inte tillämpar lika noggranna och tillförlitliga mätmetoder kan alltså undgå EU:s restriktioner trots att de eventuellt kan ha ännu högre dioxinhalter i fisken än vad Sverige har. Naturligtvis tar vi dioxinhalterna i fisk på största allvar och därför måste EU:s fiskepolitik ses över. Åtgärder måste vidtas så att EU ställer samma villkor för medlemsländerna vad gäller mätmetoderna, mättiderna och mätplatserna för dioxin i fisk. Detta bör ges regeringen till känna.
12.1 Hotade fiskbestånd
Situationen för fisken, för fisket och för havsmiljön i Östersjön är allvarlig. Detta bekräftas förutom av havsmiljöforskare också av yrkesfiskare som utifrån den egna vardagen ser och drabbas av de förändringar som sker. Det är framförallt torsken och beståndet av torsk öster om Bornholm som är hotat i Östersjön. Sannolikt bär förändringar i miljön ett väl så stort ansvar för den kraftiga minskningen av torskbeståndet som fisket i sig. Övergödningen av Östersjön har exempelvis bidragit till att stora bottenområden är syrefattiga och i princip döda. Detta har även påverkat beståndet av torsk eftersom goda syreförhållanden är en förutsättning för torskens reproduktion. Oavsett hur ansvarsförhållandet ser ut mellan förändringar i havsmiljön och fisket är dagens fisketryck totalt sett för hårt. Den gemensamma fiskepolitiken och därmed fisket i Östersjön måste bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt i fråga om utnyttjandet av fiskeresurserna, annars har varken fiskbestånden eller fiskarna någon framtid. För yrkanden i detta avseende hänvisas till miljömotionen.
13 Landsbygdsförordningen
I och med beslutet om EU:s långtidsbudget för perioden 2000–2006 slogs regelverket för stöd till mindre gynnade områden, miljöersättningsprogrammen samt andra kompletterande åtgärder samman till en landsbygdsagenda i en särskild landsbygdsförordning. Landsbygdsagendan är, till skillnad från jordbrukspolitiken, ett till stora delar frivilligt och delfinansierat program. När dessa medel fördelades länderna emellan erhöll Sverige en mycket dålig tilldelning av EU-resurser. Sveriges tilldelning av EU-medel blev cirka 1,3 miljarder kr/år, d v s cirka 3,4 procent av den totala budgeten. För svensk del innebär det att vi förlorar cirka 0,5 miljarder kr/år i utebliven EU-finansiering. Länder jämförbara med Sverige har erhållit ett väsentligt bättre utfall, till exempel Finland 2,5 miljarder kr/år och Österrike 3,7 miljarder kr/år. Med hänsyn till att beslutet om fördelning är kopplat till en sjuårsbudget blir de ackumulerade effekterna avsevärda om inte särskilda åtgärder vidtas. Konsekvenserna blir att ambitionen i det svenska miljöprogrammet för jordbruket dras ned, vilket innebär minskade möjligheter att hålla landskapet öppet och därmed bevara den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Det innebär vidare att konkurrensförhållandet för svenska bönder och den svenska landsbygden försämras ytterligare.
Det är naturligtvis lätt att i efterhand peka på en rad orsaker till varför den svenska regeringen inte förmådde att nå framgång i dessa för svensk landsbygd så viktiga förhandlingar. Centerpartiet har i tidigare motioner redogjort för orsakerna till varför vi denna gång avstår från detta. Konstateras kan dock att skadan som drabbar svensk landsbygd med säkerhet varit än större om inte Centerpartiet på ett resolut och handfast sätt bidragit till att medel tillfördes miljöstödsprogrammen under den förra perioden.
Centerpartiet påpekade tidigt de negativa effekterna av det klena svenska förhandlingsresultatet. Vi har hela tiden menat att det finns all anledning att försöka reparera det dåliga svenska utfallet. Då behovet fortfarande finns avser vi att försöka verka konstruktivt för att mildra effekterna av det dåliga utfallet för svensk del. För att mildra utfallet av det klena förhandlingsresultatet gällande landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen bör nationella budgetmedel tillföras. Centerpartiet har därför avsatt 230 miljoner kronor på anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Detta anslag bör användas till följande:
Återskapande av våtmarker, 20 miljoner kronor.
Utsatta LFA-områden (Less Favoured Areas) som Norrland, skärgården och Sydsvenska höglandet bör tilldelas 30 miljoner per delområde, totalt 90 miljoner kronor för att stärka dessa områdens konkurrenskraft.
Integrera hästpolitiken i jordbrukspolitiken, 60 miljoner kronor bör tilldelas detta för att näringen och sporten ska ges det stöd som behövs för att kunna utvecklas och samordnas bättre.
Startstöd till landsbygdsföretagare. Ökat anslag om 60 miljoner kronor (ca 3 miljoner kr/län) skulle göra en bra insats för ökat företagande på landsbygden.
Vad som ovan anförs om att tillföra nationella budgetmedel för att mildra utfallet av det klena förhandlingsresultatet gällande landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen bör ges regeringen till känna.
2000 klart understigit referensersättningsnivån (316,09 milj kr), som fastställdes i kommissionsbeslut 97/557/EG. År 2000 understeg den sammanlagda nationella ersättningen denna nivå med nästan 16 miljoner kronor. Motsvarande siffra år 1999 var 10 miljoner kronor. Detta tyder på att lönsamheten är fortsatt svag. En översyn av systemet med den nationella ersättningen till jordbruket i utsatta områden bör komma till stånd, i syfte att låta hela ersättningsnivån komma de areella näringarna till del. Detta bör ges regeringen till känna.