Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konsekvenser av förändringar i skogsvårdslagen.
Förändringen av skogsvårdslagen 1993 har inneburit att skogsbrukets förhållanden har förändrats. Det statliga stödet för skogsvårdsinsatser har upphört. Detta har lett till stora konsekvenser för kommunerna i Norrbotten och Västerbotten.
Den nya lagstiftningen innebär ökad frihet, men också ett ökat ansvarstagande för skogsägarna. De goda insatser i skogsvård som utfördes under 1980-talet måste följas upp av kraftfulla insatser under de närmaste åren.
Om vi i Norrbotten och Västerbotten fortsättningsvis ska kunna bedriva ett rationellt skogsbruk, är vi i behov av statligt stöd till skogsvård för att trygga återväxten. Skogsbruket i våra län är betydelsefullt inte minst ur sysselsättningssynpunkt. Bara i Norrbottens län avverkas cirka 4 miljoner kubikmeter skog årligen.
En möjlighet att lösa frågan är upprättande av en skogsfond, vartill avsättes förslagsvis 1–2 kronor per såld kubikmeter skog, för att möjliggöra tilldelning av stöd för åtgärder för återväxt och röjning m.m. Skogsvårdsstyrelserna med sina stora erfarenheter och utbyggd administration skulle kunna vara lämpliga att administrera ett sådant system.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Kristina Zakrisson (s) |
Karl Gustav Abramsson (s) |