Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medel liksom tidigare bör anslås till kollektiv forskning för grönytesektorn och fritidsodlingens behov och att dessa medel fullt ut bör komma berörda organisationer till del eller utnyttjas på annat sätt i samråd med dessa organisationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen även i övrigt uppmärksammar fritidsodlingens betydelse och behov av stöd i likhet med andra folkrörelser.
Intresset för fritidsodling har påtagligt ökat under senare år, vilket framgår av tidningsartiklar, bokutgivning, trädgårdsmässor etc. Koloniträdgårdsrörelsen är en gammal folkrörelse som fortfarande har ett brett stöd. De gröna miljöernas betydelse, såväl ur folkhälsosynpunkt som för bevarande av biologisk mångfald, blir samtidigt allt bättre styrkt av olika forskningsresultat. I tätorter kan trädgårdar och parker spela en viktig roll för övergången till ett kretsloppsanpassat samhälle.
Längre tillbaka var fritidsodlingen ett viktigt inslag i folkförsörjningen. Efter andra världskriget har betydelsen för den nationella födoämnesproduktionen dock avklingat. Efterhand har andra aspekter blivit alltmer betydelsefulla såsom rekreations- och motionsaspekten, uppskattningen av egenodlade produkter, intresset för ekologisk odling och den stimulans till ökad konsumtion av grönsaker och frukt som en egen odling innebär. Detta bidrar sammantaget till att fritidsodlingen kanske ännu mer än tidigare är en folkrörelse värd samhällets stöd.
I likhet med andra folkrörelseaktiviteter har även fritidsodlingen behov av stöd för informationsverksamhet och utvecklingsarbete. Detta gäller inte minst för att främja ekologiska och kretsloppsanpassade odlingsmetoder. Det finns behov av såväl kunskapssammanställningar som olika försök inriktade mot småskalig ekologisk odling. Ett alltmera akut problem är behovet av miljömässigt acceptabla sätt att bekämpa den spanska skogssnigeln, som nu är ett tilltagande hot främst mot fritidsodlingen.
I budgetpropositionen anges fem ansvarsområden för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), varav ett är ”naturresurser för landsbygdsutveckling, rekreation och fritid”. Fritidsodling, som är den näst vanligaste fritidssysselsättningen utomhus, har trots detta hittills endast i ringa utsträckning uppmärksammats inom SLU. Det är därför väsentligt att tydliga önskemål framförs till universitetet och det närmast berörda forskningsrådet Formas om betydelsen av att även fritidsodlingens behov av utveckling beträffande småskalig ekologisk odling tillgodoses.
I den forskningspolitiska propositionen år 1993 (prop. 1992/93:170) föreslogs att 11 miljoner kronor skulle avsättas för s k kollektiv forskning med inriktning på grönytesektorns och fritidsodlingens behov inom ramen för anslaget till Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Jordbruksutskottet konstaterade då (bet. 1992/93:JoU20) med anledning av ett motionsyrkande att mycket av den forskning som bedrivs vid SLU även kommer fritidsodlarna till del, men med hänsyn till odlingens speciella behov var det enligt utskottets mening av stor vikt att de informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan bibehållas och utvecklas. Utskottet ansåg det vidare vara ett samhällsintresse att de berörda organisationerna erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen och att det skapas förutsättningar för en fortsatt informations- och rådgivningsverksamhet inom hemträdgårdsområdet.
Under den nyligen avslutade mandatperioden erinrade Miljö- och jordbruksutskottet om detta uttalande och konstaterade att utskottets ställningstagande kvarstår (bet. 2000/01:MJU07). Även för den nya mandatperioden bör minst motsvarande medel anslås till kollektiv forskning för grönytesektorn och fritidsodlingens behov. Dessa medel bör fullt ut komma berörda organisationer till del eller utnyttjas på annat sätt i samråd med dessa organisationer.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Siw Wittgren-Ahl (s) |
Ronny Olander (s) |