Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett mera ekologiskt baserat jordbruk i Östersjö-
regionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av basresurser till forskning kring ekologisk odling med biodynamisk inriktning.
Riksdagen beslöt i enlighet med betänkandet 2001/02:MJU2 s. 66 följande: ”Forskningsprogrammet för ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion för perioden 2001–2003 har som mål att skapa förutsättningar för att uppnå såväl riksdagens ambition om en 20-procentig ekologisk produktion till år 2005 som att de övergripande fyra miljökvalitetsmålen kan uppnås inom en generation.”
Biodynamisk odling är en metod för ekologisk odling med stark inriktning på hushållning med ändliga naturresurser, minskad miljöbelastning och hög livsmedelskvalitet genom lokala kretslopp, balans mellan växtodling och djurhållning samt gödselvårdande åtgärder med bland annat kompostering.
Den biodynamiska odlingen har en lång tradition i Järna, Södertälje kommun. De första odlingarna kom igång redan på 1930-talet. I dag finns här samlat sju biodynamiska lantbruk och flera biodynamiska trädgårdsföretag i anslutning till dessa, med en samlad areal på ca 500 hektar samt lokal förädling med bland annat kvarn, bageri, mejeri och förädling av grönsaker.
I området finns en unik samlad erfarenhet av ekologisk och biodynamisk odling, som betyder mycket för omställningsprocessen mot ett miljövänligare jordbruk och som måste tas till vara för att uppnå det uppställda målet att 20 % av odlingsarealen skall vara omlagd till ekologisk odling år 2005.
Sedan 1950-talet bedrivs det en forskning i nära samverkan med de biodynamiska verksamheterna i Järna. Det är forskning som varit banbrytande för den ekologiska odlingen i Norden. Arbetet bygger på grundläggande ekologiska principer, kretslopp, förnybar energi och vården av den biologiska mångfalden och syftar till en uthållig försörjning av livsmedel med en hög näringskvalitet.
Forskningsinstitutet med dess försöksgård Skilleby i samverkan med övriga biodynamiska gårdar i Järna är särskilt inriktat på kretsloppsfrågor, resurshushållning och miljö inom jordbruket och ligger nära den praktiska tillämpningen.
Relationen mellan jordbruk och samhälle med studier av miljövinster genom lokal försörjning med livsmedel inbegripet lokala förädlingsverksamheter, kretslopp och bioenergi inom Järnaregionen som ett praktiskt exempel är föremål för studier. En gårdsbaserad biogasanläggning är under uppförande av institutet i samverkan med Södertälje kommun med hjälp av lokala investeringsstödspengar. Den avses kunna fungera som prototyp för omställning till ökad lokal självförsörjning med energi och mer slutna växtnäringskretslopp. Kontinuerlig uppföljning sker också av kvaliteten på biodynamiskt odlade livsmedel och en vidareutveckling sker av metoder för detta.
Resultat från institutets forskningsarbete blir kontinuerligt tillgängliga för praktik, rådgivning och undervisning genom kurser, föredrag, exkursioner samt olika former av skriftligt rådgivningsmaterial som distribueras genom Jordbruksverket och via egna publikationer och tidskrifter.
Forskningsarbetet finns redovisat i ett stort antal nationellt och internationellt publicerade rapporter (senast uppmärksammat i Vetenskapsakademiens tidskrift AMBIO), och ligger också till grund för de läroböcker som användes i ekologisk odling i Sverige och övriga Norden.
Forskningsresultaten från Biodynamiska forskningsinstitutet visar på nödvändigheten av ett ekologiskt baserat kretsloppsjordbruk inom hela Östersjöregionen för att få en minskning av den allvarliga närsaltbelastningen på Östersjön. En förändring av jordbruket i länderna på östra sidan av Östersjön enligt de metoder som för närvarande tillämpas i stora delar av det mer intensiva konventionella jordbruket skulle innebära en ökad belastning på miljön i Östersjöområdet.
Ett EU-projekt rörande jordbruket och Östersjöns miljö är under planering med samarbete med andra Östersjöländer för att studera hur näringsläckaget kan minska och metoder för omläggning. Också samverkan mellan producenter och konsumenter samt lokal förädling samt lokal och regional distribution ingår i Östersjösamarbetet med liknande initiativ i Finland, de baltiska länderna, Polen, Tyskland och Danmark. Ett tvärvetenskapligt samarbete sker med forskare och institutioner vid SLU och motsvarande verksamheter i andra länder inom de i projektet berörda ämnesområdena. Ett konsortium har bildats med 13 forskningsinstitutioner, 35 utvalda typgårdar i åtta länder med Biodynamiska forskningsinstitutet som koordinator. Det inledande planeringsarbetet har senaste året finansierats av Nordiska ministerrådet inom ramen för Baltic 21 samt från European Regional Development Fund, Baltic Sea Region INTERREG IIIB.
Pluralism och mångfald är en förutsättning för en positiv utveckling inom all forskning. Det fortsatta arbetet vid forskningsinstitutet och dess omfattning begränsas nu av bristen på ekonomiska medel till basresurser. Basresurser bör därför tilldelas Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet.
Först i slutet av 1980-talet var det möjligt att genom en förändrad inställning vad gäller miljöfrågorna och jordbruket att över huvud taget få forskningsmedel till ekologisk odling. Fortfarande råder dock stor oförståelse för projekt som är ämnesöverskridande och som gäller miljö och resursfrågor i hela system. Därför behövs särskilda medel till en fri oberoende forskning som kan driva utvecklingen vidare.
Sedan 1998 leds arbetet vid Biodynamiska forskningsinstitutet av docent Artur Granstedt som tidigare som statskonsulent i ekologisk odling varit ansvarig för forskningsinformation och forskningsledning inom ekologiskt lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet och som därefter som forskningsprofessor varit ansvarig för uppbyggnaden och ledningen av det statliga forskningsprogrammet i ekologisk odling i Finland. Artur Granstedt är numera docent vid både Helsingfors universitet och Sveriges lantbruksuniversitet med inriktning på växtodling, växtnäring och ekologiskt lantbruk.
Verksamheten vid Biodynamiska forskningsinstitutet är en i Sverige unik resurs med dess anknytning till praktik och med årtiondens erfarenheter samlade. Institutet har skapat en egen forskningsprofil med en tonvikt på lokala och regionala kretslopp, samhällsekologi samt kvalitetsfrågor som utgör ett viktigt komplement till den forskning kring ekologisk odling som bedrivs på annat håll. Detta arbete bör tagas till vara i den samhällssatsning som nu sker för att öka den ekologiska odlingsarealen i Sverige och mot bakgrund av de förändringar som behöver ske ur miljösynpunkt av jordbrukets inriktning inom Östersjöregionen.
En förutsättning för att Biodynamiska forskningsinstitutet skall kunna konkurrera på lika villkor med universitetsanknutna forskningsinstitut om tillgängliga forskningsmedel är att man, i likhet med dessa, har vissa basresurser.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Sven Bergström (c) |
Åsa Domeij (mp) |