Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett livskraftigt skånskt jordbruk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse för en framgångsrik jordbruksnäring. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att värna skånsk livsmedelsproduktion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa reglerna för småskalig livsmedelsproduktion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs gällande betydelsen av konkurrensneutralitet.1
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en översyn av expropriationslagen i enlighet med vad som anförs i motionen.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värnandet av äganderätten.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra miljöbalken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om djurskydd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om god väghållning.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnader för drivmedel och milersättning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att leva och bo på landsbygden.4
1 Yrkandena 2, 5 och 11 hänvisade till SkU.
2 Yrkandena 6 och 7 hänvisade till BoU.
3 Yrkande 10 hänvisat till TU.
4 Yrkande 12 hänvisat till NU.
Jordbruksproduktionen är vital för Skåne. I Skåne produceras nära en tredjedel av värdevolymen i det svenska jordbruket, och motsvarande siffra för livsmedelsindustrin är 45 procent. Över 90 000 skåningar är för sitt jobb direkt eller indirekt beroende av den produktion som sker i jord och skog. Till detta kommer den potential som i övrigt finns i dessa företag, liksom den betydelse ett levande lantbruk har för en livskraftig och levande landsbygd.
Skånskt jordbruk har goda förutsättningar att bli en än viktigare framtidsnäring. Här finns många duktiga lantbrukare och lantbruksföretag som gör att livsmedelsproduktionen bedrivs med en hög miljöambition och med en god djurhållning. Det ger i sin tur livsmedel, som kännetecknas av hög kvalitet. För att få till stånd detta krävs både ett hårt arbete från alla inblandade, en positiv samverkan nationellt såväl som internationellt samt insikt, kunskap och inställning från olika myndigheters sida, men inte minst en vilja och förståelse från regering och riksdag. Konsumentperspektivet kräver förutom hög kvalitet också rimliga villkor, långsiktighet och en möjlighet att konkurrera på lika villkor.
Som företagare påverkas jordbrukaren av det allmänna företagsklimatet och här krävs en rad förbättringar.
* Slopa arvs- och gåvoskatten
* Förändra och sänk reavinstskatten
* Slopa förmögenhetskatten
* Sänk skatten på arbete
Jämte framgångsrika lantbruksföretag krävs en framgångsrik livsmedelsindustri. Denna samverkan, som finns mellan företagen och t.ex. Skånes Livsmedelsakademi, Lantbruksuniversitetet på Alnarp och universiteten i Öresundsregionen, är starka drivkrafter för skånsk livsmedelsproduktion. Forskningen inom livsmedelsindustrin måste få möjligheter att utvecklas ytterligare och den samverkan som numera finns i Öresundsregionen stimuleras för att ge kraft åt denna tillväxtnäring.
Konkurrensneutraliteten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken är en grundpelare. Det visar sig nu att svenska bönder har klara konkurrensnackdelar bl.a. beroende på de svenska produktionsskatterna. Därför måste beslut fattas om att snarast sänka dessa skatter. Vi vill sänka jordbrukets produktionsskatter så att näringen kan konkurrera på lika villkor med övriga lantbrukare i EU. Det är därför nödvändigt att skatten på den diesel som används i arbetsmaskiner sänks till 53 öre litern. En skånsk lantbrukare får betala 2 kronor och 82 öre mer för en liter diesel i jämförelse med den danske kollegan tvärs över sundet. Det innebär att den skånska bonden tvingas betala ca 300–500 kronor mer – enbart i skatt – varje gång han tankar.
Skatten på handelsgödselns kvävedel skall tas bort fullständigt. I stället skall man satsa på information och rådgivning. En avreglering och marknadsanpassning när det gäller EU:s jordbrukspolitik är nödvändigt. Dessutom skall det inte vara möjligt för länderna att inom ramen för en sådan avreglering tillföra produktionen dolda subventioner.
* Sänk dieselskatten till 53 öre litern
* Slopa kväveskatten på handelsgödsel
Äganderätten och intrång utifrån s.k. allmänna intressen skall ge ersättning till enskild ägare. Som ett exempel kan nämnas den intensiva utbyggnaden av bredband som nu pågår. Frågan om ersättning till markägare för intrång i samband med bredbandsdragning är viktig. En översyn av expropriationslagen, som bl.a. mynnar ut i nya regler om att markägaren skall får ersättning för intrång, bör regeringen snarast lägga fram för riksdagen.
* Värna äganderätten
* Översyn av expropriationslagen
* Slopa rätten att bedriva kommersiell verksamhet på annans mark enligt allemansrätten – utan markägarens tillstånd.
Stora budgetmedel har lagts på olika statliga miljöbidrag med mycken liten effekt på miljön. Många exempel finns på hur miljöbalken hindrar företag – inte minst på landsbygden – att växa och detta endast genom stelbent byråkrati och ibland ett rent felaktigt regelverk. Miljöbalken måste förändras för att säkerställa rättssäkerheten för enskilda och företagare både vad gäller äganderättsfrågor och sanktionsavgifter. Det måste vara rimliga proportioner mellan överträdelse och straff/sanktioner.
En annan pålaga som ofta drabbar både hårt och orättvist är miljösanktionsavgifterna. Därför måste avgifterna sänkas kraftigt och reglerna förändras.
* Reformera miljöbalken
Ett god miljö för djuren innebär oftast också en god arbetsmiljö för den som är verksam i produktionen. Att tro att en ny myndighet alltid skall lösa problem är fel. En lokalt förankrad tillsyn, som känner till lokala förhållanden och som dessutom har en nära dialog med djurägaren måste vara en bättre väg att gå för att skapa en bättre djurhälsa än en ny myndighet på annan ort. Kommunernas tillsyn kan i stället förbättras ytterligare och därmed ge en än bättre tillsyn.
* Verka för bättre djur- och miljötillsyn lokalt
När statsministern i den senaste regeringsförklaringen nämnde lantbruksnäringen kom betydelsen av denna så viktiga produktion att inrymmas på två rader. Regeringen betonade enbart vikten av ett ekologiskt jordbruk men menade också att svenskt jordbruk är konkurrenskraftigt. Vi anser dock att den ekologiska produktionen måste få utvecklas i takt med efterfrågan och vad gäller konkurrenskraften är vi inte lika övertygade om denna som regeringen. Detta visar inte minst det faktum att regeringen valde att mörka en ytterligare höjning av dieselskatten och därmed öka den ryggsäck som redan är tung att bära för den näring som genom sin produktion skall tillföra oss konkurrenskraftiga livsmedel av högsta kvalitet.
I sin politik bortser regeringen helt från den kraft och potential som skånskt jordbruk och därmed livsmedelsproduktion utgör. Vi menar att detta är både en felaktig väg att gå och ett enormt slöseri med nationella tillgångar.
Om landsbygden skall vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter förutsätter detta att det finns en acceptabel nivå av service. Arbetstillfällen måste uppstå även inom andra områden än jordbruk, skogsbruk eller närliggande produktion. Det handlar också om vikten av kommunikation, att fler har möjlighet att starta eget men också om att det finns barnomsorg och skola för att nämna några viktiga områden. Det är verksamheter som mycket väl lämpar sig att driva i mindre enheter i alternativ regi.
Genom en skattesubvention av hushållsnära tjänster kommer också äldre att klara av att kunna bo kvar hemma längre samtidigt som fler arbetstillfällen skapas. Genom att bryta upp Apotekets monopolställning möjliggör detta att fler försäljningsställen kan saluföra läkemedel också på kvällstid och under helger. Avstånden krymper och tillgängligheten ökar. Detta är betydelsefullt inte minst för alla äldre på landsbygden.
Postens monopol och ensamrätt till denna service är ett annat exempel som måste ifrågasättas, då man som enskild kund inte har annat att välja på än att acceptera försämringar i tillgänglighet och närhet.
Många gånger är vägen till arbetet lång och barn som skall lämnas/hämtas till och från barnomsorg, kompisar eller skolskjuts förutsätter ett aktivt planerande och flera bilar.
Vägar av god kvalitet är många gånger avgörande för om det skall vara möjligt och ekonomiskt försvarbart att bosätta sig långt från tätorten. Vägnätet måste förbättras. Också i Skåne är vägnätet på sina håll eftersatt både vad gäller underhåll och nysatsningar. I stora delar av Skånes inland finns stora behov att satsa på vägnätet men också underhåll på de enskilda vägnätet. På landsbygden börjar eller slutar en resa ofta på en enskild väg. Kostnaden för drivmedel är en stor utgift och därför måste skatten på drivmedel sänkas märkbart och reseavdragen höjas.
Förutsättningar för en socialt hållbar utveckling på landsbygden måste ges för att göra det möjligt att kunna bo kvar på landet, men är också avgörande för om fler skall attraheras av landsbygden och vilja flytta dit. Nytänkande och alternativa verksamheter är många gånger det som är avgörande.
Att servicen fungerar väl också på landsbygden är en förutsättning för att det skånska jordbruket skall fortsatt kunna finnas och därmed en livsmedelsproduktion i världsklass att vara stolta över.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |
|
|
Anne-Marie Pålsson (m) |
Tobias Billström (m) |
|
Peter Danielsson (m) |
Lars Lindblad (m) |
|
Margareta Pålsson (m) |
Carl-Axel Johansson (m) |
|
Carl-Axel Roslund (m) |