Motion till riksdagen
2002/03:MJ411
av Roger Karlsson (c)

Odlingslandskap i Mälardalen


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att låta svenska bönder konkurrera på samma villkor.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning med uppdrag att förenkla det regelverk som kan underlätta för djurhållare med betesdjur att bevara naturbetesmark.

Motivering

Södermanland har ett mycket vackert kulturlandskap som formats av människor och djur under århundradena. Det finns stora värden i att bevara det öppna sörmländska landskapet, såväl för oss som bor i länet som för alla de turister och fritidsboende som söker sig till Södermanlands smultronställen för att koppla av.

Det finns egentligen inga genvägar till att bevara ett öppet landskap. Det behövs djur som betar och bönder som kan få sin utkomst av att hålla dessa djur. I Södermanland och Mälardalen har antalet betesdjur minskat kraftigt under 90-talet – t ex har antalet kor under tioårsperioden minskat från 22 800 till 14 000 – vilket gör det svårt att nå målet. Det är ett problem eftersom naturbetesmarkerna spelar stor roll för att ge landskapet dess speciella karaktär.

Grundläggande för att bevara det sörmländska kulturlandskapet är därför att det finns goda förutsättningar för att driva jordbruk såväl i Södermanland som i resten av landet. Jag anser därför att den extra skattebörda som svenska bönder bär, exempelvis i form av högre dieselskatt, måste lyftas av. Svenska bönder måste ges möjlighet att konkurrera på lika villkor.

I både det nationella och det regionala miljömålet Rikt odlingslandskap pekas naturbetesmarkerna ut som angelägna att bevara. För att nå målet är det nödvändigt med tillräckligt många betesdjur. Ett viktigt komplement till generellt goda förutsättningar att bedriva jordbruk är därför de olika EU-stöd som kan stimulera lantbrukare att hålla betesdjur.

I Sveriges miljö- och landsbygdsprogram som omfattar de EU-stöd till jordbruket som har nationell medfinansiering finns ett miljöstöd för betesmarker och slåtterängar. Stödet är ett bra styrmedel. Lönsamheten för uppfödning av djur på naturbetesmarker har inte försämrats under de senaste åren – snarare tvärtom. Det är sannolikt andra faktorer som gör att man inte ser någon förändring. Goda möjligheter till annan försörjning, svårigheter att få personal, besvärliga regler för slakt och för etablering av gårdsbutiker kan vara några förklaringar.

Den speciella företagsstrukturen i jordbruket gör det till en intressant bransch att börja genomföra förändringar som syftar till att gynna tillkomsten av mycket små företag eftersom man sannolikt väljer att antingen ha betesdjur eller att inte ha det alls. Det är inte som i vanlig näringspolitik att företagen behöver stimulans för att växa utan de behöver stimulans för att bli till eller låta bli att lägga ner.

Länsstyrelsen i Södermanland kommer i mån av resurser att göra en översiktlig studie om orsakerna till att djurhållare i länet slutar med djurhållning. Med resultatet av en sådan studie som grund bör Jordbruksdepartementet få i uppdrag att undersöka på vilket vis man med förenklat regelverk kan underlätta för nya djurhållare att etablera sig. Genom en översyn av regelverket skulle man dessutom kunna visa att framgångsrik miljöpolitik inte behöver kosta pengar utan i stället kan leda till generellt enklare regler.

Stockholm den 21 oktober 2002

Roger Karlsson (c)