Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i livsmedelslagen så att förskolebarn kan delta i den naturliga matlagningsprocessen.
Livsmedelslagen måste ändras så att det blir möjligt för förskolebarn att delta i den naturliga matlagningsprocessen vid ett daghem.
Den mest grundläggande kunskapen bör vara kännedomen om vår föda, var maten kommer ifrån, varför vi äter och vad vi äter. Det bör vara en kunskap som förvärvas tidigt i livet. Köket bör vara hjärtat i daghemsverksamheten, där barnen deltar i den livsviktiga matlagningsprocessen, där de får vara med och odla, skörda, bereda och tillaga och därmed se matens väg i det naturliga kretsloppet.
Så var det på Kroggärdets dagis i Smedby i Kalmar ända tills livsmedelstillsynen med hänvisning till den nuvarande livsmedelslagen satte stopp för denna mycket rekommendabla verksamhet, dessutom uppskattad av barnen och dagispersonalen. Enligt livsmedelslagen skall matlagningsprocessen i en förskola jämföras med reglerna för allmänna samlingslokaler eller offentliga lokaler där tillredningen av maten och serveringen skall ske i avskilda utrymmen med krav på särskild ventilation.
Med tillsynsbeslutet för förskolan upphörde lärandet om det naturliga och självklara vardagsarbetet i ett hem, där barnen t.ex. fick lära sig att tvätta sig noga före matlagningen efter skördandet i kökslandet, vikten av att inga jordbakterier finns på fingrarna när kött och fisk ska hanteras.
Kunskapen om vår föda och varför vi äter är ett viktigt förebyggande arbete mot bulimi, anorexi och andra ätstörningar. Det här är ett exempel på att en kantig detaljreglering hindrar god pedagogisk verksamhet. Det är inte rimligt. Därför måste livsmedelslagen ändras så att det blir möjligt för barnen att delta i den naturliga matlagningsprocessen i förskolan. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Agne Hansson (c) |