Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydligare nödvärnsrätt i jaktlagstiftningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyddsjakt på varg i vargtäta områden.
En djurägare ska aldrig behöva tveka om rätten att skydda och försvara sin egendom. Därför måste en tydligare och omedelbar nödvärnsrätt införas i jaktlagstiftningen.
Den nödvärnsrätt som riksdagen beslutade om förra året är alldeles för otydlig och tandlös för att kallas nödvärnsrätt. Där tillåts du skjuta först vid en återupprepad attack av ett rovdjur efter att först utan vapen ha försökt avvärja attacken. I en nödvärnssituation måste du omedelbart få agera och skydda djur och egendom.
Öppna landskap förutsätter betande djur och en livskraftig näring som bygger på djurhållning. Ska den näringen kunna leva vidare måste den också ha rimliga villkor och utvecklas i samklang med naturen. Vargar och andra rovdjur som förlorat sitt naturliga beteende är ingen betjänt av, varken av hänsyn till en livskraftig näring eller en naturlig viltvård.
Ett djur som aldrig tillåts bli jagat förlorar sitt naturliga beteende att vara skygg för människor och tamdjur. Därför bör också skyddsjakt på varg tillåtas i vargtäta områden. Det innebär att den typ av strövvargsbeteende som vi har sett förekomma också i Kalmar län försvinner. Detta står inte på något sätt i strid med att behålla en vargstam i Skandinavien om 200 vargar. Vad som ovan anförts om tydligare nödvärnsrätt och tillåtelse av skyddsjakt i vargtäta områden bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Agne Hansson (c) |