Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell strategi för tillgång till rent dricksvatten.
Sammantaget finns flera anledningar att oroa sig för dricksvattenkvaliteten i Sverige under kommande år. Forskningsbehovet är stort på många områden, t ex skydd av vatten, vattentillgången över huvud taget, reningsmetoder, hot mot vattenkvaliteten och påverkan av naturliga gifter i orter där dricksvatten utvinns ur sjövatten.
Dricksvatten är nödvändigt för människans överlevnad. I Sverige är vi bortskämda med dricksvatten av hög kvalitet och tillgång till vatten i stort sett i obegränsad mängd. Så ser det inte ut i andra delar av världen. Tillgången till rent vatten kommer att bli en av de stora konfliktfrågorna i framtiden och kanske t o m orsaka krig.
Vattentillgångar förstörs av utsläpp av farliga ämnen liksom av allmän miljöförstöring. Snabb tillväxt av t ex blågröna alger i nordiska vatten skapar också gifthalter som inte är nyttiga vare sig för människor eller djur.
Världen slösar också med vatten i otrolig mängd. I Sverige tillåter vi spolning av toaletter med rent dricksvatten också i nybyggda bostäder. Kina lider både av en accelererande vattenbrist och en grov miljöförstöring som förstör vattnet. I Östeuropa ger miljöförstöringen kontinuerligt sämre vatten. I stora delar av Västeuropa har övergödning i lantbruket medfört att dricksvatten inte bör ges till barn under två år. I USA kloreras vatten i de stora städerna till en nivå som inte skulle accepteras i svenska badhus.
Senast har ökningen av blågröna alger i Mälaren medfört att alggiftet microcystin påträffats i Stockholms dricksvatten. Det naturliga alggiftet microcystin kan ge magbesvär, influensaliknande symptom och leverskador, medan längre tids utsatthet kan bidra till tumörbildning. De halter som påträffats ligger under WHO:s gränsvärden men är ändå inte bra. Frågan är också om man kan vänta sig en försämring av värdena under kommande år. Det faktum att algerna nu påträffas på större djup än tidigare i Mälaren gör att frågan är befogad. Det har också tidvis funnits stora mängder av kiselalger i Stockholmsvattnet, något som ger vattnet dålig lukt och smak. Enligt Livsmedelsverkets studie i fyra vattenverk klarar idag ingen ordinarie reningsmetod att helt få bort alggifter i blommande vatten.
Naturlig rening av grundvatten sker i våra stora grusåsar, men de är kontinuerligt hotade av exploatering för utvinning av naturgrus.
Det borde mot bakgrund av detta göras en samlad nationell analys av hoten mot framtida tillgång till dricksvatten liksom vattenkvaliteten. Ett bra sätt att få samlad kunskap och en genomgång av åtgärdsbehov är att regeringen utarbetar en nationell strategi för tillgång till rent dricksvatten.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Lena Ek (c) |
|
|
Lars-Ivar Ericson (c) |
Roger Karlsson (c) |