Riksdagen begär att regeringen lämnar förslag på lagstiftning för att förbjuda import, avel, export, hantering och försäljning av nötkreatursrasen Belgian Blue.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett klarare och tydligare märkningssystem av kött.
Den 28 oktober 2000 försvann allt vad humanitet heter i den svenska djurpolitiken. Det handlar om vad vi väntas stoppa i oss och hur djurhållning tagit det sista steget på vägen mot djurindustri. Den 28 oktober 2000 sålde Gunnar Nilsson i Viken utanför Helsingborg kött från korasen Belgian Blue, belgisk blå, i skånska Röstånga. Det var första gången kött från belgisk blå såldes i Sverige. Den 28 oktober 2000 var en svart dag för medborgarna, ekosystemet och djuren. Belgian Blue är i princip bannlyst i Sverige, de flesta slaktare vill inte ta i köttet, Nilsson är relativt ensam om att föda upp rasen, LRF har fördömt rasen och 99 procent av alla konsumenter skulle säkerligen tacka nej. Belgian Blue är framavlad till bristningsgränsen och de värsta monstertjurarna har dubbla uppsättningar av vissa muskler, har ben som inte kan bära kroppen mer än mycket sporadiskt och måste födas med kejsarsnitt. Allt för att ge maximalt med kött. Nilssons kor har kommit av insemination av Belgian Blue-sperma i vanliga svenska kor och är därför inte riktigt lika bestialiska som sina renrasiga belgersläktingar. Men det kött som såldes i Röstånga kommer likväl från monsterdjur som tvingas leva hela sitt liv i lidande och som inte hör hemma i ett etiskt tänkande, ekologsikt hållbart, humanistiskt eller djurvänligt samhälle.
Det fanns en gång de som sa att humanismen aldrig kunde innefatta slavar. De fanns de som sa att demokratin inte lämpade sig för kvinnor. Idag finns det de som säger att djur inte har några rättigheter. Djur kan inte tala för sig, inte kräva bättre levnadsförhållanden eller demonstrera. Vi människor har därför ett enormt ansvar i att tillgodose djurs rättigheter i största möjliga mån. För mig handlar inte rätten att slippa lidande om huruvida någon kan tänka eller tala. Det handlar om huruvida någon kan lida, och den gåvan har djur utrustats med precis som vi människor. Etiskt kan aldrig köttmaximerande biffkor eller monstertjurar av Belgian Blue-typ accepteras. Inte heller kan vi vara säkra på att ekosystemet klarar all konkurrens från den mänskliga manin som Belgian Blue är ett typexempel på. Naturens heliga samspel är knappast skapat för att kunna balansera upp gigantiska monstertjurar.
För vår egen, i betydelsen människans, del finns också goda skäl att motsätta sig Nilssons nötkreatur. Galna ko-sjukan borde ha lärt oss ett och annat. Ingen kan helt berätta vad som blir konsekvensen av allt för mycket mixtrande med naturens allra innersta (det handlar lika mycket om genmanipulering som den för långt gånga avel Belgian Blue ger prov på). Då utvecklade sig en mänsklig sjukdom för att djur tvingats bli kannibaler. De penicillinresistenta bakterierna som vi fortfarande inte vet hur man ska få bukt med tros vara ett resultat av bland annat Belgian Blue. Djur som föds upp i en sådan miljö, eller som naturligt på grund av hur de blivit avlade löper sådan risk för att bli sjuka att de måste ha antibiotika i förebyggande syfte är givetvis aldrig bra. Om de, som Belgian Blue, proppas helt fulla med tillväxthormoner och antibiotika är det ännu värre. Att äta sådant kött känns som att be om resistens mot penicillin.
Det kan tyckas som om detta inte är mycket att orda om då konsumenten har den fulla rätten att välja att inte köpa kött från Belgian Blue, men inte heller det är helt sant. Ännu finns inget bra kontrollsystem som kan garantera mig exakt vad som ligger i charkdisken. Hitintills har ursprungsmärkning som säger Sverige varit en bra garanti för att man slipper äta kött från Belgian Blue. Efter försäljningen i Röstånga är det inte så. Inte heller kan man väl få garantier för vad storköken, skolans matsalar, restaurangerna och sjukhusen serverar.
EU hindrar oss från att förbjuda Belgian Blue. Unionen som vi gick med i under löften att ”de skulle följa oss på miljöområdet” och där ”Belgian Blue aldrig någonsin skulle komma till Sverige” visade sig inte existera. Världen behöver ett exempel som går före och förbjuder företeelser som den belgiska blå. Den 28 oktober 2000 var en svart dag för medborgarna, ekosystemet och djuren. Men det är ingen naturlag att vi ska fortsätta strunta i djuren, etiken och vår egen hälsa. Vi har valet att bry oss. Vi har valet att utmana EU-makten och lagstifta mot import, avel, hantering och försäljning av Belgian Blue.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |