Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av tillämpningar av den svenska djurskyddsförordningen om vad som är en farlig hund.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stifta en tydlig lag vad gäller omhändertagande av hundar, gällande både märkta och omärkta kamphundar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa importstopp för kamphundar.
Att människor hotas, skadas och till och med dödas av kamphundar får aldrig accepteras. I Sverige har många blivit skadade till följd av angrepp från kamphundar och i Tyskland, Storbritannien och USA har flera människor dött till följd av angreppen.
Kamphundar är vanligast i förorterna till storstäderna. Uppsala har t ex tidigare haft få kamphundar. Men från och med 2001 ser polisen i Uppsala en kraftig ökning av kamphundar bland kriminella.
Polisen i Västra Götaland gjorde en kartläggning 1989 som visade att 90 procent, 101 av 111 av ägarna till kamphundar, också förekom i polisens register. Av de 111 personer som vi hittade var 70 födda 1970–79. Sammanlagt förekom 81 anmälningar om brott med kamphundar. Brotten var exempelvis rån, misshandel, olaga hot och djurplågeri.
Låt oss titta på hur man gjort i andra länder: I Belgien och Spanien krävs det licens för att inneha vissa hundraser. I Frankrike finns lagstiftning som kräver att alla pitbullhundar måste steriliseras. Sedan år 1991 finns en lag i England mot farliga hundar, Dangerous Dogs Act, vars syfte var att snabbt få ett stopp på de händelser med svåra personskador som orsakats av s.k. kamphundar.
Mest fakta har jag från lagstiftningen i Tyskland. Följande fakta kommer från riksdagens utredningstjänst: Tyskland ligger ansvaret för åtgärder mot farliga hundar i första hand på delstatsnivå. De sexton delstaterna har således egna bestämmelser om krav på t.ex. munkorgar, koppel och registrering. Det federala inrikesministeriet tog dock i juli 2000 ett initiativ till ny förbundslag som den tyska Förbundsdagen antog den 20 april 2001. Lagen om farliga hundar, Gesetz zur Bekämpfung gefährlicher Hunde, innebär i princip ett förbud mot införsel av farliga hundar, möjlighet att förbjuda uppfödning av aggressiva hundar samt straffbestämmelser. I den tyska lagen definieras begreppet farliga hundar genom ett uppräknande av olika hundraser:
Pitbull-Terrier, Amerikansk Staffordshire-Terrier, Staffordshire-Bullterrier, Bullterrier och dess korsningar.
I några delstater, t.ex. Hamburg, får bara de som har hundkörkort inneha kamphundar.
Det exakta antalet kamphundar som finns i Sverige är inte känt eftersom de vanligen inte är registrerade. Men polisen bedömer att det rör sig om drygt 2 000.
Vad behöver göras? Följande punkter vore en bra start:
Man bör bättre tillämpa den svenska djurskyddsförordningen om vad som är en farlig hund. Det är redan idag förbjudet att avla fram kamphundar. Men lagen är enligt polisen verkningslös eftersom det är svårt att få exempelvis en pitbullterrier att uppfylla samtliga fyra kriterier som anges.
Så här lyder djurskyddsförordningens paragraf 19 a: Det är förbjudet att inneha eller genom avel frambringa hundar som har extremt stor kamplust, blir lätt retade och biter, bara med svårighet kan förmås avbryta ett angrepp och har en benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar.
Polisen måste få en klar och tydlig lag vad gäller omhändertagande av hundar. Polisen ska snabbt kunna ingripa vid misstanke om att hundägaren använder hunden i hotsyfte eller vid misskötsel och omhänderta hunden och låta hunden genomgå ett mentaltest. Detta ska gälla både märkta och omärkta kamphundar.
I likhet med Tyskland anser jag att vi bör införa importstopp på kamphundar.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Mikael Oscarsson (kd) |