Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hönsen snarast skall bli fria.
Det är nu hög tid att Sverige infriar löftet och födelsedagspresenten 1987 till Astrid Lindgren om att hönsen skall bli fria.
Riksdagen beslöt 1988 att hönor för äggproduktion inte skulle få hållas i bur efter den 1 januari 1999. År 1997 ändrade riksdagen burförbudet till att omfatta enbart existerande traditionella burar utan inredning. Hösten 2000 godkände Jordbruksverket den första ”alternativa” buren, en modifierad bur som innehåller ett värprede, en sittpinne och ett sandbad. Ytan per höna har dock inte ökats. Värprede och sandbad är stängda stora delar av dygnet. Jordbruksverket har också under åren beviljat dispens på dispens, vilket har gjort att omvandlingen från burhöns till fria höns fördröjts.
Eftersom hönorna inte kan erbjudas ett gott hönsliv i modifierade burar anser jag att detta inte är rätt väg att gå för att hönsen skall bli fria. Rättsläget är just nu osäkert. Nyligen fick en av landets största äggfabriker genom en dom i länsrätten rätt att fortsätta hålla sina hönor i trånga burar. Länsrätten ansåg att regeringen försummat att anmäla reglerna om burförbud till EU.
Jag vill med detta visa att det ännu tycks vara en lång väg till att hönsen skall bli fria. Jag anser att det verkligen är dags för regeringen att bli tydlig i hönsfrågan och att den en gång för alla bestämmer sig för om den vill infria löftet till Astrid Lindgren om att hönsen skall bli fria.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |