Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reformering av EU:s jordbrukspolitik.
EU:s jordbrukspolitik bygger idag framför allt på att gynna producenterna. Konsumentperspektivet saknas nästan helt. Detta har fått negativa konsekvenser i form av massproduktion med kemiska tillsatser, konstgödsel och oetisk djurhållning. Så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt till så låg kostnad som möjligt är målet.
Effektivitetsvinsterna äts emellertid upp av överskottet i produktionen. Detta överskott dumpas på världsmarknaden med enorma förluster och slår ut tredje världens egen jordbruksproduktion. Samtidigt som EU är den viktigaste biståndsgivaren till u-länderna bidrar EU till att undergräva deras möjligheter att bli självförsörjande och därmed mindre beroende av u-hjälp. Detta är självklart mycket destruktivt och något som såväl tredje världen som EU förlorar på.
Även EU:s befolkning förlorar på den bedrivna politiken. Priserna på jordbruksprodukter hålls uppe inom EU genom tullmurar mot resten av världen. Allt för att garantera EU:s bönder avsättning för sina produkter.
Vidare lider djuren svårt i dagens system. Det är inte lönsamt för bönderna att ta särskild hänsyn till djuren. Därför fortsätter djurplågeriet. Om bönderna tjänar på att föda upp djuren i ett land och sedan frakta dem till ett annat land för slakt, då fortsätter de att göra så. Tjänar transportörerna på att inte göra några pauser under transporten, då kommer de att fortsätta med det. Detsamma gäller vissa framavlade husdjursraser, som exempelvis Belgian blue. Det är lönsamt att kalven växer snabbt så att den ger maximalt med kött. Att kalven föds så stor att den måste tas fram med kejsarsnitt påverkar kons livskvalitet, inte bondens. Detsamma gäller de gäss som tvångsmatas med rör i halsen för att levern ska svälla upp och därmed väga mer.
Miljön tar stor skada av bekämpningsmedel och konstgödsel som sprids över åkrarna för att skördarna ska bli maximala. Alla dessa gifter tränger ner i grundvattnet och bidrar till att störa den ekologiska balansen.
Folkhälsan är i fara med dagens jordbrukspolitik. Av ekonomiska skäl har man under lång tid utfodrat djur med kadavermjöl och antibiotika. Kadavermjölet har visat sig överföra BSE och antibiotikabehandlade djur gör bakterier resistenta, vilket kan medföra att människor därmed blir försvarslösa mot infektioner.
Ytterligare en negativ aspekt av dagens jordbrukspolitik i EU är att den utgör en bromskloss i utvidgningsprocessen. Nära hälften av EU:s budget går till jordbrukspolitiken, trots att bara 5 procent av EU:s arbetsföra befolkning utgörs av jordbrukare. I ansökarländerna är det en långt större andel av arbetskraften som utgörs av jordbrukare – i vissa av ansökarländerna så många som en tredjedel. Dagens subventionssystem till jordbruket kommer inte att fungera om dessa ansökarländer blir medlemmar i EU utan att jordbrukspolitiken förändras radikalt.
EU:s jordbrukspolitik gynnar inte bara producenterna på konsumenternas bekostnad. Den gynnar också de storskaliga producenterna på de mindre producenternas bekostnad. Småbönderna tjänar betydligt sämre på sitt jordbruk och tvingas ändå ägna sig lika mycket åt administration som de stora.
Om EU:s jordbrukspolitik anpassas efter konsumenternas intressen istället för producenternas skulle det kunna få en rad positiva effekter:
Vi får lägre priser på jordbruksprodukter för EU:s konsumenter när tullmurarna mot omvärlden rivs.
Produktionsöverskottet försvinner när subventionerna upphör och jordbrukarnas inkomstkälla från överproduktion försvinner.
Miljön och djuren vinner på småskalig produktion i harmoni med naturen.
Spridningen av gifter för att maximera skördarna kan minska när producenten ändå inte kan sälja det överskott som produceras.
Både djur och människor mår bättre när djurhanteringen är etiskt försvarbar och avarter som foder av kadavermjöl och antibiotika förbjuds.
Som bonus får man ett rättvisare system där stordrift förlorar sitt försprång framför ekologisk och småskalig produktion.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Hillevi Larsson (s) |