Motion till riksdagen
2002/03:MJ336
av Jörgen Johansson (c)

Jakt på lodjur


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka jakten på lo i län där arten blir dominant.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt länsstyrelserna att besluta om jakt av lo när arten blir alltför dominant.

Motivering

Sveriges rika fauna innefattar många arter. Här inryms såväl rovdjur som övriga djur. Mångfalden i den svenska faunan är av godo och skall värnas. Detta innebär dock att en aktiv rovdjurspolitik förs så att alla arter garanteras sitt fortbestånd. För gruppen björn, varg, järv och lo har riksdagen beslutat om vilka numerärer arterna skall ha i landet. För lodjuret har den sparsamma avskjutningen inneburit att arten för närvarande är större än det antal djur riksdagen beslutat om. Dessutom har arten koncentrerats till de områden i landet där det ännu finns bytesdjur.

Riksdagen har beslutat att arten lo skall finnas till en numerär om 1.500 djur. Enligt Länsstyrelsen i Västmanland och Svenska Jägareförbundets beräkningar finns i Västmanland mer än 75 djur. Det är en väsentligt högre andel än vad länets areal kan bära. Följden har blivit att andra arter reducerats till ett minimum i stora delar av länet, och den biologiska mångfalden har därmed utarmats.

I Västmanland beviljades en avskjutning av lo med fyra djur. Detta trots att arten idag har sådan numerär att den kan anses vara en fritt jaktbar art. En sammanvägning mellan naturvårds-, jakt- och samhällsintressen torde visa att ingen har som mål, att som nu, utarma den biologiska mångfalden i Västmanlands län. En mer flexibel rovdjurspolitik, som är anpassad efter de reella förhållandena, är därför att önska.

Förhållandet i Västmanland, för närvarande, torde innebära att jakt på lo kan släppas fri. Detta innebär dock inte att arten utrotas då jakten i sig är komplicerad. En mer öppen attityd mellan myndigheter och jägare torde dock kunna innebära att man gemensamt kan lösa de problem som den överrepresenterade arten av lo medfört i länet.

Stockholm den 17 oktober 2002

Jörgen Johansson (c)