Riksdagen begär att regeringen kommer med förslag på hur man skall öka de skogsvårdande åtgärderna i svenskt skogsbruk, för att säkra ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
Den svenska skogen har varit, är och kommer att vara viktig för svensk sysselsättning och ekonomi. Nettoexportvärdet är i dag 90 miljarder kronor årligen. Ingen annan näring kan konkurrera i detta avseende. Skogen är dessutom viktig från miljö- och rekreationssynpunkt. Sveriges stora skogsmarker kommer i framtiden att spela en allt större roll för utländsk turism. Den svenska skogen spelar i dagsläget samma viktiga roll för Sverige som oljan gör för grannlandet Norge. Den stora skillnaden är dock att våra skogar – rätt skötta – fortsätter att spela en viktig roll även när de norska oljekällorna sinat.
Det är viktigt att denna stora resurs – ur många aspekter – förvaltas på allra bästa vis. Skogsbruk är emellertid en långsiktig verksamhet – med hundraåriga omloppstider från planta till avverkningsbar stock. Kvartalskapitalismens krav på snabba vinster passar inte in i ett långsiktigt, hållbart skogsbruk. Det är också stora problem för enskilda skogsägare att ta det ansvar som fordras. De kostnader man har för återplantering, röjning (som måste göras flera gånger vid lövskog) samt den första gallringen, får man inte igen på många år – antagligen inte förrän slutavverkningen gjorts.
Enligt Riksskogstaxeringen (år 2000) är det svårt att få fart på röjningarna. Det är visserligen något olika resultat över landet – men generellt röjs knappt 30 % av det röjningsbehov som finns.
Det fordras således konkreta åtgärder för att få till stånd en godtagbar skötsel av de svenska skogarna. I Finland, där skogen spelar en minst lika viktig roll för sysselsättning och ekonomi som i Sverige, har man genom riktade bidrag till skogsskötselåtgärder fått till stånd en mycket hög verksamhet i sina skogar.
Dessa bidrag får till följd att det skapas många nya jobb i finskt skogsbruk. Det startas företag som är specialiserade på skogsvård, och man kan med säkerhet påstå att finska staten får tillbaka mer än man satsat.
Även från kvalitetssynpunkt är det viktigt att skogen vårdas redan från plantstadiet. Även om Sverige och Finland är skogsnationer ökar konkurrensen från övriga Europa. Vad gäller själva volymen skogsråvara kommer den att öka även här – den stora skillnaden blir då kvaliteten på råvaran. Där har vi ännu ett försprång, som dock hotas på sikt av den alltför bristfälliga skogsskötseln.
Det gröna guldet måste vårdas om det också i framtiden skall kunna utgöra ryggraden i svensk ekonomi, sysselsättning, rekreation och turism. Därför behövs en plan för att öka de skogsvårdande insatserna. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Lennart Beijer (v) |
|
|
Marie Engström (v) |
Siv Holma (v) |
|
Johan Lönnroth (v) |
Per Rosengren (v) |
|
Gunilla Wahlén (v) |
Kjell-Erik Karlsson (v) |
|
Sven-Erik Sjöstrand (v) |