Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om uthållig tillväxt på landsbygden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att landsbygdspolitiken måste styras av långsiktig miljömässighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa enklare regler för dem som deltar i de olika programmen för landsbygdsutveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att stödja kvinnligt företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om betydelsen av kultur, nöjen och fritidsaktiviteter på landsbygden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen skall vara pådrivande för att EG-kommissionen skall godkänna de beslutade höjningarna av stödet till mjölkproduktion i region 1.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge svenskt lantbruk lika konkurrensvillkor som övriga EU-länder genom att ”ryggsäcken” lyfts av.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om startstöd till nystartande av lantbruksföretag.
Regeringens skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik – resultatredovisning, är ett smärtsamt bevis på hur Sverige ser ut idag. Istället för att få en redovisning av hur politiska satsningar har kunnat bidra till människors möjligheter att förverkliga sina livsprojekt även på landsbygden, får vi en gedigen redovisning av lantbruksnäringens minskade miljöpåverkan. Det tål tydligen att upprepas – landsbygdspolitik handlar inte bara om jord- och skogsbruk. Landsbygdspolitik handlar om lika villkor för dem som väljer att bo och verka på landsbygden. Det handlar om kultur, idrott, högre utbildning, infrastruktur, turism och så mycket mera.
Det övergripande målet för politikområdet landsbygdspolitik är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Regeringens resultatredovisning handlar mest om olika stödinsatser till den gröna näringen och den gröna näringens åtgärder för att Sverige skall nå upp till miljömålen. Visserligen hänvisar man till berörda myndigheters årsredovisningar, men skrivelsen är ändå alltför tunn när det gäller politikens påverkan på framtidstron och tillväxten på den svenska landsbygden. Landsbygdspolitiken måste bygga på en helhet för att uppnå en uthållig tillväxt på landsbygden. Det är ett lågvattensmärke på regeringens landsbygdspolitik att dess resultatredovisning inte direkt berör den uthålliga tillväxten på landsbygden. Landsbygden är inte någon stereotyp museiverksamhet utan är, liksom städerna, källan till framtidens uthålliga tillväxt och människors välmående. Vad som ovan anförts bör ges regeringen till känna.
Även om regeringens skrivelse till stor del behandlar miljöfrågor och jordbrukets resultat när det gäller att nå upp till miljömål, så saknas en redovisning av landsbygdspolitikens långsiktiga miljöhänsyn. Sveriges miljömål berör oss alla, också den gröna näringen. Det var därför intressant att få en redogörelse för hur det går för jordbrukarna i deras ansträngningar för att uppfylla miljömålen. Detta bör vi dock kunna läsa om på till exempel Miljömålsportalen på Internet. I denna skrivelse borde vi istället ha fått en redovisning av långsiktigheten i politiken. Den långsiktigt hållbara utvecklingen på landsbygden får man när människor ges möjlighet att bo och verka där. Utan människor som sköter djur eller på annat sätt hävdar markerna, kan vi aldrig bibehålla ett öppet kulturlandskap. Utan turistnäring på landsbygden är det svårt för andra människor att kunna uppleva naturen och inse behovet av bevarandet av mångfalden. Vad som ovan anförts bör ges regeringen till känna.
Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Det är i dessa dynamiska miljöer jobben skapas, och det är där tillväxten tar fart. Centerpartiet anser att förutsättningen för tillväxt är att människors skaparkraft och vilja att förverkliga drömmar tas till vara. Därför vill vi att varje människa ska ges F-skattsedel från födseln. Det vore ett sätt att tydliggöra att det är människor som skapar tillväxt, inte strukturer och system i sig själva.
Att det behövs fler företagare gäller såväl i staden som på landsbygden. För att landsbygdspolitiken skall ha effekt och inte cementera dagens bidragstänkande, krävs att människor inte hindras från att förverkliga sina företagardrömmar, enbart på grund av krångliga regler.
Regeringens, sedan tidigare, inställning att reglerna inom Jordbruksverkets ansvarsområde skall förenklas enbart om de är statsfinansiellt neutrala är ett kortsiktigt synsätt. Förenklade regler kan förbättra möjligheterna för företagen att nå lönsamhet och på så sätt bidra med högre skatteinkomster för staten. Reglerna bör förenklas för företag även om det kortsiktigt kan innebära minskade direkta statliga inkomster.
De olika programmen som berörs av regeringens redovisning har en sak gemensamt – det är krångliga regler för dem som deltar i programmen. Det får inte vara så att människor väljer bort att delta i program för att stärka landsbygden enbart därför att myndigheternas regelverk tar för mycket kraft och tid att ta sig an. Detta bör ges regeringen till känna.
Andelen företag i Sverige som startas av kvinnor är låg, ca 29 procent enligt NUTEK. Andelen kvinnliga företagare är låg i Sverige även i ett internationellt perspektiv. Centerpartiet vill se ett jämställt företagande och föreslår beprövade och framgångsrika insatser som affärsrådgivare för kvinnor, resurscentrum för kvinnor och att allt företagsstöd och tillväxtskapande arbete, t.ex. regelförenklingsarbetet, skall ha ett tydligt genusperspektiv.
Det är diskriminerande att de största hindren för eget företagande finns inom de områden där kvinnor har de flesta jobben – inom offentlig sektor. Möjligheten för många att pröva på företagande genom t.ex. egenanställning förhindras av ålderdomliga regler för F-skattsedel, som gör att ansökan för t.ex. sjuksköterskor ofta avslås. Vad som ovan anförts bör ges regeringen till känna.
Människors välbefinnande beror på så mycket mer än bara tak över huvudet. Kulturens och fritidsaktiviteternas betydelse för en socialt hållbar utveckling på landsbygden kan inte nog betonas. Ändå berör regeringens skrivelse inte alls kulturens och idrottens roll och möjligheter för landsbygdsutveckling.
Centerpartiet har tidigare i sina kulturmotioner pekat på vikten av lika villkor för ung kultur i hela landet. Vi vill återigen påpeka att stödet till ungdomars egen kulturverksamhet skall ske på ungdomars egna villkor och oberoende av vuxnas idéer och ambitioner. Att på detta sätt göra resurser mer tillgängliga för unga människor kan vara ett bra sätt att stimulera till initiativ och engagemang. Man visar en tilltro till ungdomars förmåga att utveckla och ta ansvar för sin fritid. Vad som ovan anförts bör ges regeringen till känna.
De av riksdagen beslutade höjningarna av stödet till mjölkproduktion i region 1 har ännu inte godkänts av Europeiska kommissionen. Anledningen till detta är enligt vår mening en mycket senfärdig hantering från den svenska regeringens sida. Vi anser att det är av stor vikt att för svenskt lantbruk konkurrensstärkande åtgärder inte förhalas. Detta bör ges regeringen till känna.
Under budgetposten ”Stöd till jordbrukets rationalisering m m” ingår framför allt pengar till igångsättande av omarronderingsprojekt i Dalarnas län. Det är välkänt att det i Dalarna råder en exceptionell situation med stor ägosplittring. Denna ägosplittring utgör ett stort hinder för ett rationellt brukande av jord och skog. Det finns stora vinster att göra genom en bättre arrondering. De samhällsekonomiska vinsterna skulle med stor säkerhet överstiga kostnaderna för detta projekt. Regeringen har i vårpropositionen gjort sådana inskränkningar i den statliga delfinansieringen att redan satsade medel riskerar att gå förlorade. Detta är att dåligt hushålla med samhällets resurser, vilket bör ges regeringen till känna.
Ett livskraftigt lantbruk utgör ryggraden i en levande landsbygd. Lantbruket har stor betydelse för service och kringverksamheter. Lantbruksnäringen är stora kunder t.ex. till lokala hantverkare och transportsektorn. För att fortsatt kunna vara en viktig motor på landsbygden krävs att lantbruket ges rättvisa konkurrensvillkor jämfört med övrigt europeiskt lantbruk. Centerpartiet menar att dagens system med kväveskatt på handelsgödsel med återföring i olika former inte är effektivt. Det absolut enklaste är att helt slopa skatten, vilket medför att den administration av det slag som regeringens modell ger upphov till inte behövs. I syfte att inte förlora den miljöstyrning som återföringen medför, avsätter vi istället medel för att förstärka arbetet med odling i balans. Även dieselskatten försämrar svenskt lantbruks förutsättningar att konkurrera på lika villkor med våra grannländer. Att jord- och skogsbruksmaskiner idag påförs en ”vägtrafikavgift” är inte rimligt. Vi återupprepar därför kravet på att dieselskatten skall sänkas för dessa maskiner. Vad som ovan anförts om att lyfta av lantbrukets s k ryggsäck bör ges regeringen till känna.
Företagande i den gröna sektorn präglas av ett stort kapitalbehov. Särskilt tydligt blir detta vid nystartande av lantbruksföretag. Den svenska lantbrukarkåren är idag ett åldrande släkte. Vi anser att storleken på startstödet inte får urholkas. Startstödsnivån bör höjas till den nivå som finns i konkurrentländerna. Detta bör ges regeringen till känna.
Elanders Gotab, Stockholm 2003
|
Stockholm den 12 juni 2003 |
|
|
Jan Andersson (c) |
|
|
Roger Tiefensee (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Birgitta Carlsson (c) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Håkan Larsson (c) |
Birgitta Sellén (c) |