Motion till riksdagen
2002/03:MJ296
av Agne Hansson (c)

Villkoren för jord- och skogsbruket i Kalmar län


Sammanfattning

Hela Sverige är bäst betjänt av levande bygder året om. Vårt svenska jordbruk är den bas som skapar de levande bygderna. Det är viktigt att det ges utvecklingsmöjligheter. Med politik för livskraft i hela landet kan förutsättningar skapas för ett livskraftigt jordbruk och levande bygder året runt. Det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin är framtidsnäringar, som har och kommer att ha fortsatt stor betydelse för regional balans, landsbygdens utveckling, ökad sysselsättning och uthållig tillväxt.

Jordbruket har också stor betydelse för regional utveckling. Kalmar län och inte minst Öland har mängder av gäster som besöker vår bygd under sommaren. Det ger möjligheter att knyta kontakter och skapa utveckling. Turistnäringen är en typisk småföretagarnäring och ett bra exempel på hur tillväxt skapas underifrån. Men det får inte stanna vid en turistverksamhet under några snabbt försvinnande sommarveckor. En blomstrande turism behöver levande samhällen, ett livskraftigt jordbruk och ett rikt näringsliv under hela året. I den här motionen föreslår jag en rad åtgärder för att stärka jordbrukets utvecklingskraft med speciella förutsättningar för Kalmar län.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre villkor för jord- och skogsbruket i Kalmar län.

Kalmar – ett jord- och skogsbrukslän

Kalmar län är ett jord- och skogsbrukslän. Mer än vart tredje arbetstillfälle genereras ur lantbruket. På Öland emanerar mer än 40 % av arbetstillfällena från jordbruket, som också omfattar flera specialgrödor. En jordbrukspolitik som ger näringen förutsättningar till utvecklings- och expansionsmöjligheter kommer således att bidraga till fler arbetstillfällen inom lantbruksnäringen, men även inom länets vidareförädlings-, transport- och handelssektor.

Skogs- och mellanbygdernas jordbruk med inriktning på små enheter med kombinationen jord och skog har speciella förutsättningar som det bör tas hänsyn till i utformningen av jordbrukspolitiken. Skogs- och mellanbygdernas jordbruk bygger på mjölkproduktion med stor andel vallodling.

Jordbruksproduktionen i skogs- och mellanbygd behövs ur sysselsättningshänseende och som ett framtida bidrag i den globala livsmedelsförsörjningen. Åkermarken kommer att spela en dominerande roll då vårt samhälle ska inordnas i ett kretslopp med bl a biologisk nedbrytning.

Bättre konkurrensläge

Efter EU-inträdet agerar det svenska jordbruket på en fri EU-marknad för livsmedel. För att denna konkurrens ska fungera krävs så likvärdiga villkor som möjligt i förhållande till andra EU-länder, särskilt de som ligger nära oss. De skatteregler som i dag gäller för jordbruket är till nackdel för svenska bönders konkurrenskraft. Det gäller främst dieselskatten men också skatten på handelsgödsel och elskatten. En harmonisering inom EU för att stärka svenskt jordbruk är angeläget.

Mindre byråkrati

Administrationen av EU:s jordbruksstöd har fått en byråkratisk utformning inom landet som är till stort hinder för ett rationellt jordbruk. Administrationen får inte orsaka onödiga kostnader för jordbrukarna. Enkelhet måste vara målet i utformningen av administrationen. Den enskilde jordbrukaren skall kunna vända sig till en myndighet i alla ärenden som rör EU:s jordbruksstöd på regional nivå så nära jordbrukaren som möjligt.

Viktiga åtgärder för att stärka jord- och skogsbrukets villkor i Kalmar län är bl.a. följande:

Vad som ovan anförts om åtgärder för bättre villkor för jord- och skogsbruket i Kalmar län bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 20 oktober 2002

Agne Hansson (c)