Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företagarperspektivet i landsbygdspolitiken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en långtgående avreglering av jordbruksproduktionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att större satsningar bör göras inom miljö- och landsbygdsområdet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en större kompetensutveckling inom skogssektorn bör ske.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning avseende skatt på kväveläckage från jorden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skötselplaner för naturreservat.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett jämställdhetsperspektiv i jordbrukspolitiken.
En levande landsbygd är lika viktig för storstadens människor som för dem som väljer att leva på landsbygden. Det är fel att ställa stad mot land och land mot stad.
Den öppna, brukade landsbygden är vårt gemensamma kulturarv. Navet i en väl fungerande landsbygd är företagsamma människor. Ett förenklat regelverk och en minskad byråkrati gynnar småföretagsamheten och har oerhörd betydelse inte minst för att ge förutsättning för nystartade företag samt för utvecklingen av småföretagsamheten på landsbygden. Folkpartiet är negativt till den uppsjö av olika stöd och bidrag som indirekt kan styra verksamhet och produktion efter stödmöjligheter. En renodling borde ske för att minska byråkratin. Vi tycker att det är viktigt att en marknadsanpassning sker, som innebär att produktionen styrs av varor och tjänster som konsumenterna efterfrågar.
Det hävdas ibland att valfrihet i kommunal service framför allt är en storstadsföreteelse. Vi delar inte den uppfattningen. Vi tror att det är en viktig del i en strategi för att göra glesbygdskommuner attraktiva att valfrihet och mångfald utgör ledstjärnor. Glesbygds- kommuner är ännu mer än städer beroende av kreativa lösningar, samarbete och ideella insatser. Allt det främjas om kommunens attityd är öppen mot alternativa driftformer. För att få en levande landsbygd krävs bl.a. livskraftiga jordbruk och fungerande infrastruktur. Infrastruktursatsningar nämns med några få rader i regeringens skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik – resultatredovisning. Folkpartiet vill starkt betona vikten av ett fungerande vägnät samt satsning på snabb IT-kommunikation i landsbygden. Det är en förutsättning för livskraft att alla har goda kommunikationer och vägar som är farbara året om på landsbygden. För vissa tjänster där kommersiellt underlag saknas måste staten genom koncessionsgivande eller upphandling säkerställa rimlig likvärdighet.
Lantbrukare är företagare och av den anledningen skall lantbrukarna uppfattas som en del av den allmänna företagarpolitiken. Det är av den anledningen mycket viktigt att Sverige byter perspektiv i jordbruksfrågorna från producentintresse till konsumentintresse. Det är inte producenternas utan konsumenternas intressen som måste vara styrande när jordbrukspolitikens diskuteras.
Vi vill avveckla den traditionella jordbrukspolitiken och ersätta den med en politik som ger effektivt stöd åt jordbruk som är viktiga för att hålla landskapet öppet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden. Den kraftigt specialiserade jordbruksproduktionen i Europa har medfört stora negativa konsekvenser på miljön och i vissa fall även äventyrat människors hälsa. Metoderna har också rest allvarliga etiska frågor om förhållandet mellan människa och djur. Den gemensamma jordbrukspolitiken är utöver detta djupt osolidarisk och måste i grunden reformeras. Det kanske viktigaste instrumentet är en samlad svensk satsning på en total förändring av Europeiska unionens jordbrukspolitik, och därmed också en förändring av regionalpolitiken.
Folkpartiets grundläggande uppfattningen att vi skall gå mot en långtgående avreglering av den egentliga produktionen men att bönderna skall betalas för s.k. allmänna nyttigheter såsom biologisk mångfald, kulturarv och öppna landskap. Folkpartiet är öppet för en större satsning på miljö/landsbygdsåtgärder. Sverige som nation är helt beroende av att vi har såväl livskraftiga ”kluster” av forskning, kreativitet, entreprenörskap och allt sådant som behövs för att konkurrera i en alltmer kunskapsbaserad och internationaliserad värld som att det lever människor på landsbygden.
Folkpartiet anser att arbetet med allmänna nyttigheter som bevarandet av öppna landskap, biologisk mångfald samt bevarande av kulturhistoriska värden är viktigt. Folkpartiet anser att det är viktigt att man tillvaratar de naturliga förutsättningarna som finns vad gäller odlingsbetingelser i Sverige. Att med stödformer styra spannmålsodling till norra Sverige kan vara tveksamt med tanke på att vall och betesdrift kan åstadkomma öppna landskap. Annan odling behöver dock emellanåt bryta vallodlingen. Folkpartiet är frågande till att så liten del satsats på kompetensutveckling inom skogssektorn. De projekt som genomförts är långt ifrån tillräckliga.
Folkpartiet delar inte regeringens uppfattning att man bör koppla miljöskatter, t.ex. skatt på kvävegödning, med direkta återföringar av pengarna till näringen. Grön skatteväxling bör istället innebära att man tar bort skadliga skatter. De åtgärder man vill göra inom landsbygdsutveckling skall istället vägas samman med utgifter i stadsbudgeten för övriga åtgärder.
Vidare anser vi att man borde pröva en ny metod för avgifter på kväve från jordbruket, d.v.s. att beskatta läckaget från åkrarna och inte kvävepåförseln. Detta är i enlighet med vår grundsyn om att förorenaren skall betala. Därför anser vi att en skatt skall utgå utifrån vad jorden släpper ifrån sig. Vi vill införa en utsläppsavgift, enligt den modell som utformats i bl.a. Danmark och Holland. Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en sådan utsläppsavgift skulle kunna utformas.
Folkpartiet är positivt till att naturreservat inrättas. Vi anser dock att skötselplaner skall inrättas snabbare. I Västra Götalands län saknar exempelvis 88 av 315 naturreservat skötselplaner. Detta riskerar att undergräva förståelsen och acceptansen för nyinrättningar av naturreservat. Det är därför av stor vikt att skötselplaner inrättas så fort ett naturreservat bildas.
Folkpartiet ser positivt på den utveckling som ekologisk odling och djuruppfödning haft. Måluppfyllelsen med 20 % ekologisk odling och 10 % djuruppfödning ser ut att uppfyllas fram till 2005. Man kan dock notera den regionala skillnaden som råder vad gäller genomslag för ekologisk odling. Efterfrågan av ekologiska produkter i Skåne och Halland har exempelvis sjunkit. Det framkommer inte i regeringens skrivelse vilka orsakssamband man ser till dessa stora regionala skillnader. Folkpartiet anser att ekologisk odling och miljömässigt hållbar konventionell odling kompletterar varandra. De miljömässiga satsningar som nu görs vid konventionell odling genom exempelvis Greppa Näringen och Odling i balans bör i större utsträckning uppmärksammas. Oberoende forskning och uppföljning inom dessa områden är av stor vikt. För att nå miljömålen är det därför viktigt att 80 % av bondekåren, som är konventionella odlare, stimuleras att gå i en mer miljömässigt hållbar riktning. Folkpartiet anser att konsumenternas kvalitetskrav skall styra produktionen.
En intressant iakttagelse man gjort vad gäller erfarenheten av 3 års genomförande av miljö/landsbygdsprogrammet och mål 1-programmet är att kvinnorna har en nyckelroll i de förändringar och den utveckling som sker på landsbygden. Regeringens bedömning är att man ytterligare vill förstärka den rollen under de kommande fyra åren, och det är en uppfattning som Folkpartiet delar.
För att kunna förstärka företagande, såväl kvinnligt som manligt, kan en förenkling vad exempelvis gäller F-skattsedel underlätta mycket. I genomsnitt tjänar kvinnor drygt 80 % av vad män gör. En av förklaringarna till detta är att många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, vården, omsorgen och skolan. Vi vill att kvinnor skall ha fler arbetsgivare att välja mellan. Detta skulle vara ett bra sätt för kvinnor att få upp sina löner. Att även på landsbygden kunna välja mellan olika arbetsgivare inom exempelvis vård, skola och omsorg kan inte minst lönemässigt betyda mycket.
Vidare är det speciellt viktigt både från ett jämställdhets- och landsbygdsperspektiv att man undviker att koppla samman makars försörjning. Ett exempel på detta är reglerna för fåmansföretag som gör att make eller maka inte får del av arbetslöshetsersättning om den andra parten driver ett företag. Det är inte självklart att den andra parten i ett äktenskap per automatik skall vara anställd i den andra partens företag.
En avsevärd förenkling och decentralisering borde kunna ske från Jordbruksverkets sida. Hushållningssällskapet och Lantbruksskolorna har exempelvis stora resurser som i många sammanhang skulle kunna utnyttjas mer. Vi ställer oss negativa till att bidrag ges till avsalu av jordbruksprodukter. Det bör vara en uppgift och drivkraft för en företagare att söka marknad för sina produkter.
Det är också viktigt för landsbygden att reglerna för småföretagare förbättras. En viktig del av detta är att förbättra det sociala skyddsnätet för egenföretagare, både vad avser sjukdom och arbetslöshet. Socialförsäkringssystemet är t.ex. inte anpassat för de personer som kombinerar eget företagande med anställning eller studier. Detta är ett stort problem framför allt för de företag som har säsongsbetonad verksamhet, vilket är vanligt inom landsbygden. För att socialförsäkringssystemet skall kunna komma alla till del är det nödvändigt att reformera systemet. Under tiden detta sker är det nödvändigt att göra förändringar som tar bort de ojämlikheter som framför allt drabbar egenföretagare.
|
Stockholm den 11 juni 2003 |
|
|
Anita Brodén (fp) |
|
|
Lennart Fremling (fp) |
Sverker Thorén (fp) |
|
Marie Wahlgren (fp) |