Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett stärkt skydd för djur inom nöjesbranschen.
Allt oftare förekommer artiklar i tidningar om djur som farit illa i samband med TV‑inspelningar, vid cirkusföreställningar och i andra sammanhang där djur används i syfte att underhålla oss människor. Det har i samband med filminspelningar i Sverige förekommit att griskultingar har vanskötts och svälts för att regissören skulle få de scener som han önskade. Det har vidare förekommit att en vuxen gris tvingades gå fram och tillbaka på en slaktplats med blod och inälvor med hjälp av så kallad trynsnara. I en annan film som Svensk Filmindustri deltog i försökte man tvinga ett antal islandshästar utför ett stup. Hästarna vägrade dock och panik utbröt, varvid flera hästar skadade sig.
Det har också förekommit minst sagt tveksam och olustig användning av djur inom kulturlivet. Som exempel på det kan nämnas en installation med kanariefåglar som satt ensamma i var sin bur. Konstnären ville visa ensamhet och isolering. Museiledningen utgick ifrån att någon eller några fåglar skulle dö av stress och hade därför andra i beredskap.
Under de senaste åren har vi också fått se en ökad användning av djur i olika TV-program. Flera av inslagen har åtalsanmälts av djurskyddsorganisationer och av veterinärförbundet. Det har handlat om får som fått motta sparkar och där slakt förmedlas som ”nöje”. Även en statlig myndighet har producerat TV-reklam som blivit åtalsanmäld. I det fallet rörde sig om ”grisridning”.
Det är min bestämda uppfattning att skyddet för de djur som tvingas att medverka inom nöjesbranschen måste stärkas avsevärt. Ett rimligt krav att ställa är att all användning som inte är förenlig med det enskilda djurets normala beteende borde vara otillåten.
Lika rimligt är det att tydliga krav ställs på nöjesindustrin. Djuren skall hanteras av personal med adekvat utbildning.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |