Motion till riksdagen
2002/03:MJ280
av Anna Ibrisagic (m)

Regler för strandskyddet


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strandskyddslagen.

Motivering

Sedan urminnes tider har människor valt att bosätta sig vid stränder. Samhällen och städer har grundats invid vattendrag, som med dagens gällande bestämmelser skulle vara omöjliga att bebygga.

Den nuvarande lagstiftningen innebär ett generellt förbud mot att bygga intill 100 meter från hav, insjö eller vattendrag. Länsstyrelsen kan utvidga denna gräns till 300 meter, och dispens ges endast i undantagsfall. Mot bakgrund av att Sverige är rikt utrustat med stränder längs åar, sjöar och hav ter sig detta omotiverat. Totalt finns t.ex. 92 409 sjöar större än en hektar i Sverige.

Förbudet mot strandnära bebyggelse har medfört svårigheter för människor som vill bosätta sig nära en insjö eller ett vattendrag. Det finns i Sverige mycket obebyggd tillgänglig strandmark med de restriktioner för byggande. Detta är ett problemen för stora delar av glesbygden, där ägare av strandnära mark inte kan nyttja sin mark på ett sätt som han/hon finner bäst. Möjligheten att bygga om eller bygga nya bostadshus hindras i dag av strandskyddsbestämmelserna. En ökad möjlighet till bebyggelse i strandnära områden skulle kunna skapa bättre förutsättningar för glesbygden. För många människor skulle, om de fick en chans att bygga sitt hus vid en sjö, föredra att pendla till sitt arbete i stället för att flytta därifrån.

Min uppfattning är att lagstiftning behövs för att skydda känslig fauna och flora samt för att garantera tillgång till bad- och friluftsliv, särskilt i befolkningstäta områden. Utgångspunkten för lagstiftningen bör dock vara den motsatta mot i dag. Jag anser att det skall finnas en generell rätt att bebygga sin mark nära stränder och vattendrag. Varje enskild kommun skall bestämma hur denna rätt begränsas, men endast där så kan motiveras med hänsyn till känsligt djur- och växtliv eller för att garantera allmänhetens tillgång till bad- och friluftsliv. Detta skall då ske genom antagande av detaljplan. Då ges de bästa förutsättningarna för en god sammanvägning av olika intressen.

Stockholm den 21 oktober 2002

Anna Ibrisagic (m)