1 Innehållsförteckning 18
2 Förslag till riksdagsbeslut 19
3 Inledning 20
4 Basnäringarna 20
5 Produktionsformerna 21
6 Sänkt dieselskatt i jord- och skogsbruket 21
7 Sänkt skatt på handelsgödsel 21
8 Yrkesmässig trädgårdsodling 22
9 Äganderätten måste värnas 23
10 Livskraftiga jordbruksföretag 23
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avregleringen av EU:s jordbrukspolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jord- och skogsbruket som basnäringar på landsbygden och vad detta innebär för kultur- och miljöbevarandet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om produktionsformerna inom jordbruket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt i jord- och skogsbruket.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handelsgödselskatten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesmässig trädgårdsodling.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värnandet av äganderätten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring i miljöbalken vad gäller allemansrätten och kommersiell verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om småskalig livsmedelsproduktion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om livskraftiga jordbruksföretag.
1 Yrkandena 4 och 5 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 6 hänvisad till SkU.
Svenskt jordbruk behöver en politik som är heltäckande och framåtsyftande. En avreglering när det gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik är i framtiden ofrånkomlig. En sådan förändring måste dock ske successivt och kombineras med andra åtgärder. En förutsättning är att andra stora livsmedelsproducerande länder utanför EU inte tillför sitt jordbruk dolda subventioner, en annan förutsättning är att de inhemska konkurrensförhållandena ändras och förbättras. Skatter och avgifter måste sänkas rejält, och regelverken får inte heller försvåra för svenska bönder i den internationella konkurrensen.
Sverige har ett rationellt och väl fungerande jordbruk med duktiga bönder, där verksamheten som mest bedrivs som familjeföretag. Ett generellt sett förbättrat företagsklimat skapar därför också bättre förutsättningar för jordbruksföretagen. Ett annat kännetecken är kombinationen jord–skogsbruk i många orter i landet. Denna kombination har visat sig vara effektiv, såväl när det gäller företagens styrka som fördelning av arbetstid och arbetsinsats. Vi anser att denna företagsform är viktig även i fortsättningen.
Inte minst under senaste tiden har det visat sig att kvalitetsproduktion, när det gäller livsmedel, är viktigt ur såväl konsument- som producentperspektiv. Svenska bönder har satt en ära i att producera livsmedel under miljömässigt och djurhållningsmässigt goda former och betingelser.
Vi anser att dessa goda insatser kommer att ha stor betydelse för svenskt jordbruk även i framtiden, och vi anser att Sverige som nation inom EU och i andra internationella fora skall var pådrivande såväl när det gäller god miljö som god djurhållning. Detta måste gälla såväl inom EU som i WTO-sammanhang, där också hänsyn måste tas till konkurrensaspekten.
Jord- och skogsbruket är basnäringar på landsbygden och inom ramen för dessa verksamheter ryms mycket stora värden. Detta gäller inte enbart produktionsmässiga värden utan även stora kultur- och miljövärden. Inom ramen för odling och bebyggelse på landsbygden kan man följa tidigare generationers arbetsinsatser och levnadsvillkor långt tillbaka i tiden. I detta ligger oskattbara värden. Samma sak gäller den biologiska miljön. Det är genom generationers odlarmöda som vi fått den rika biologiska mångfalden i vårt land. Detta är också värden som måste bevaras. Samtidigt finns det anledning att påpeka, att bevarandeambitionerna inte får innebära att man lägger en död hand över landsbygden och de areella näringarna. Det är snarare genom ett fortsatt aktivt ägande och brukande som värdena kan bevaras till kommande generationer. Bevarandekraven kan inte läggas så tungt på nuvarande aktiva generation att verksamheten kraftigt försvåras. Intrång i äganderätten som baseras på t.ex. kultur- eller miljöbevarande måste ersättas fullt ut. Kostnaderna för ett allmänt intresse kan inte enbart bäras av enskilda markägare.
Som ovan påtalats anser vi att miljöfrågorna är viktiga i samband med livsmedelsproduktionen. Vi anser samtidigt att ett miljövänligt konventionellt jordbruk är nödvändigt även i framtiden, och vi avvisar därför procentbeslut vad gäller produktionsandelen ekologisk produktion. Vi avvisar dessa anslag. Det är orimligt att t.ex. med statliga medel subventionera storhushållen och vissa organisationer. Det måste vara efterfrågan på marknaden som avgör huruvida produktionen skall ske inom ramen för ekologisk eller konventionell odling och inte politiskt styrande beslut. Det finns inte någon entydig forskning som bekräftar att ekologisk odling på det hela taget är mera miljövänlig eller ger kvalitetsmässigt bättre livsmedel än konventionell produktion som görs med beaktande av miljöhänsyn.
I utredningen ”En livsmedelsstrategi för Sverige” 1997 påtalas jordbrukets negativa konkurrenssituation, bl.a. beroende på höga produktionsskatter. Dieselskatten utgör här en tung del. Om man jämför dieselskatten i Sverige med andra viktiga konkurrentländer, så ligger vårt land högt när det gäller denna skatt. Ett bra sätt att förbättra situationen för såväl jordbruket som skogsbruket är därför sänkt skatt. Det är obegripligt att regeringen i budgetpropositionen går den motsatta vägen och höjer dieselskatten trots att man inom regeringen måste vara medveten om den ekonomiska situationen för jord- och skogsbruket, detta inte minst då regeringen enligt uppgift låtit påskina att skatten skall sänkas. Motiveringen för den höga dieselskatten anges vara miljöpolitisk. Detta är i grunden en felsyn när det gäller dessa näringar. Ingen lant- eller skogsbrukare kör traktor eller skogsmaskiner för nöjes skull, varför miljöargumentet är helt irrelevant i detta sammanhang. Vi föreslår återigen en sänkning av dieselskatten till 0:53 kronor/liter för jordbruk, skogsmaskiner och arbetsredskap.
Även den höga skatten på handelsgödsel inom jordbruket leder till internationell konkurrensnackdel. Vi har i dagens läge kommit in i en situation där medvetenheten och kunskapen om handelsgödselanvändningen inom jordbruket utvecklats på ett positivt sätt. Vi tror inte att skatteinstrumentet är det bästa sättet när det gäller miljöarbetet med att förhindra läckage från jordbruket. Till detta skall läggas att läckaget från stallgödsel faktiskt är svårare att bemästra än från handelsgödsel. Det är bl.a. detta som gör att läckaget kan vara större vid ekologisk odling än vid konventionellt bedrivet jordbruk särskilt i jämförelse till producerad enhet. Vi anser att handelsgödselskatten vad avser kväve skall slopas.
Vårt förslag om sänkt skatt på handelsgödsel innebär inte att vi negligerar växtnäringsläckaget från jordbruket. Vi menar att denna fråga angrips bäst genom andra metoder än konkurrenssnedvridande skatter. Forskning, information, ny teknik och ökad kunskap är bättre metoder när det gäller att komma tillrätta med miljöproblemen. Även bättre odlingsmetoder och andra åtgärder, som t.ex. kantzoner fria från gödsling och bekämpningsmedel längs sjöar och vattendrag, är att föredra. Inom ramen för en REKO-ersättning kan sådana åtgärder stimuleras.
Det kan också vara lämpligt att utveckla metoder för miljöbalanser och energibalanser i jordbruket, baserat på olika odlingsmetoder. Vi anser att forskningen och informationen skall intensifieras och utvecklas bättre.
Den svenska trädgårdsproduktionen omfattar ca 3 200 företag med ett sammanlagt produktionsvärde av ca 2,5 miljarder kr. Produktionen omfattar såväl växthusodling som odling på fält. Utländsk konkurrens ställer krav på den svenska produktionens effektivitet och rationalitet, vidare på att sortiment och kvalitet på frukt, bär, grönsaker samt blommor håller hög nivå. Efter den svenska medlemsanslutningen har också konkurrenssituationen skärpts betydligt och jämförande studier (se En livsmedelsstrategi för Sverige, SOU 1997:167) visar att inte minst svenska produktionsskatter utgör en betydande negativ konkurrensfaktor och belastar de svenska trädgårdsföretagen i långt högre grad än produktionen i konkurrentländerna.
Det är beklagligt att regeringen i den nu presenterade budgetpropositionen inte kunnat prestera ett förslag på en sänkning av dieselskatten på jordbrukets arbetsmaskiner. Såväl för jordbruket som för trädgårdsodlingen är dessa nämnda skatter kraftigt betungande och hämmande på konkurrensförmågan. Det är som vi ser det mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte visat lyhördhet för de krav på en rättvisare och en med konkurrentländerna mer jämlik beskattning av växthusodlingens bränsle för uppvärmningsändamål som trädgårdsnäringen begärt under en lång följd av år och som vi från vår sida ställt oss bakom i ett flertal riksdagsmotioner. Vi menar att jordbrukets och trädgårdsnäringens produktionsskatter måste ses i ett gemensamt sammanhang där även beskattningen av växthusodlingens fossila bränsleanvändning ingår och stäms av efter växthusodlingens konkurrenssituation.
Genom att under den följd av år som detta krav framställts hela tiden hänvisa till pågående utredningar låter regeringen den snedvridna konkurrensen tära på de svenska växthusodlarnas ekonomi och lönsamhet. Samtidigt ställer man stora krav på att branschen skall kunna göra energieffektiviseringar och andra miljö- och lönsamhetsförbättrande investeringar och utvecklingsåtgärder. Detta menar vi är en politik som missgynnar och äventyrar en utveckling av en svensk trädgårdsproduktion. Detta kan inte vara i de svenska konsumenternas intresse.
Det fria, privata ägandet är en viktig grundpelare i vår demokrati, och här utgör den självägande bonden en symbol sedan generationer tillbaka. Det är också inom ramen för detta enskilda ägande som vårt agrara kultur- och naturlandskap formats. ”Det man äger det vårdar man” har varit ledstjärna för Sveriges bönder. Det är angeläget att äganderätten skyddas även i framtiden. I dag är det många intressen som gör sig gällande gentemot de areella näringarna, intressen som separat och var för sig kan te sig väl motiverade, men som inte minst gemensamt kan utgöra en stor belastning för enskilda markägare. Detta kan gälla skydd och inskränkningar i äganderätten utifrån bl.a. kultur- och miljölagstiftningen. Vi anser att stor hänsyn måste tas till den enskilda äganderätten vid tillämpning av lagstiftningen. Vi vill också understryka vikten av samråd och information till enskilda markägare i ett tidigt skede och då redan vid inventeringen av intressanta markområden. Innan man från myndighetshåll påbörjar en inventeringsverksamhet utifrån ett visst intresse, så skall markägaren informeras om detta.
Andra områden där markägarintresset måste respekteras gäller undersökningar enligt minerallagen. Likaså anser vi att miljöbalken skall ändras så att kommersiell verksamhet på annans mark utifrån allemansrätten inte skall få förekomma utan markägarens tillstånd. Miljöbalken bör ändras på denna punkt. Även principen för miljösanktionsavgiften måste ses över.
Jordbruksföretagen måste ses som enskilda företag med sin styrka just i produktionsuppgiften. Jordbrukspolitiken måste därför utformas och renodlas så att detta är möjligt. De enskilda företagen skall således inte generellt sett vara beroende av regionalpolitiska eller miljömässiga beslut. Vi anser att en sammanblandning av olika politiska åtgärder är mindre lyckat för jordbruket. Däremot är det viktigt att jordbrukarna får ersättning för utförda tjänster som baseras på allmänt intresse, och här utgör miljöersättningarna ett bra exempel på sådant utfört miljöarbete i det allmännas tjänst. Dessa ersättningar är viktiga även i framtiden för bevarande av öppet kulturlandskap och biologisk mångfald.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Per Westerberg (m) |
|
|
Lars Lindblad (m) |
Bengt-Anders Johansson (m) |
|
Cecilia Widegren (m) |
Jan-Evert Rådhström (m) |
|
Anders G Högmark (m) |
Patrik Norinder (m) |
|
Ola Sundell (m) |