Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om aggressiva hundar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att 19 a § djurskyddsförordningen överförs till lagen om tillsyn över hundar och katter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det räcker att ett eller två av kraven i 19 a § djurskyddsförordningen uppfylls för att ett förbud skall kunna meddelas.
Under senare år har det förts en livlig debatt om s.k. kamphundar eller som det mer riktigt bör benämnas aggressiva hundar. Diskussionen har förts i vårt land liksom i ett flertal andra europeiska länder. I Storbritannien har man infört den så kallade Dangerous Dogs Act som på ett tydligt sätt begränsar möjligheten att äga vissa utpekade hundraser. I Tyskland har diskussionen förts på både nationell nivå och på delstatsnivå. Vissa delstater har infört bestämmelser om förbud för ägande av vissa utpekade hundraser medan man på nationell nivå diskuterat införandet av en typ av ”körkort” för hundägare. I Frankrike har man på motsvarande sätt försökt hantera problemet med aggressiva hundar.
Även i vårt land har problemet med aggressiva hundar varit uppenbart. Åtskilliga är de fall där både människor och djur blivit attackerade och där skadorna blivit allvarliga. Tydliga tecken finns på att oansvariga människor föder upp hundar endast i syfte att använda hundarna som kamphundar. I vissa bostadsområden har problemen blivit så akuta att bostadsbolagen tvingats införa begränsningar i nya hyresavtal vad gäller innehav av aggressiva hundar. Kommuner försöker införa kompletteringar i de lokala ordningsföreskrifterna för att hjälpligt kunna hantera frågan.
Samtidigt som det är viktigt att ta alla de tragiska händelser som inträffat på allvar, så måste vi med tydlighet ändå framhålla att de allra flesta hundägare följer de bestämmelser som finns och ser till att deras hundar mår bra och fungerar i samhället.
De lagar som reglerar hundinnehavet är lagen om tillsyn över hundar och katter som föreskriver att ”hund som visat benägenhet att bita människor eller hemdjur må ej vara lös utomhus, såframt den icke hålles inom område, som är betryggande inhägnat och till vilket utomstående ej äga tillträde”. ”I djurskyddsförordningen anges i 19 a § att ”det är förbjudet att inneha eller genom avel frambringa hundar som har extremt stor kamplust, blir lätt retade och biter, bara med svårighet kan förmås avbryta ett angrepp och har benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar”. År 2000 instiftades lagen om märkning och registrering av hundar. Den föreskriver att om en hund påträffas utan märkning eller inte har en ägare registrerad skall polis kunna omhänderta hunden om den utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller andra djur.
Regeringen har i år tillkallat en särskild utredare för att kartlägga och utreda de problem som finns med hundar i samhället. Detta är bra och förväntningarna är höga kring vad utredaren kommer fram till. Utredaren skall föreslå åtgärder för att avhjälpa de problem som uppstår vid bristande ägaransvar. Utredaren skall också utvärdera dagens testmetoder för identifiering av farliga hundar, kartlägga vilka egenskaper som karakteriserar dessa hundar och utreda de bakomliggande orsakerna till problemen. I uppdraget ingår även en översyn av den svenska lagstiftningen som gäller hundar och hundhållning med syfte att se till att hundägare tar sitt ansvar. Utredaren skall kartlägga hur det befintliga regelverket tillämpas och föreslå eventuella författningsändringar. Utredaren skall särskilt väga in djurskydd och allmänhetens säkerhet. Uppdraget skall redovisas senast den 1 januari 2003.
Problemet med aggressiva hundar är inte en djurskyddsfråga primärt utom i de fall där den aggressiva hunden angriper ett annat djur. Det är inte heller det som är det omfattande problemet idag utan det är hundarnas angrepp och hot mot människor. Därför vore det naturligtvis mer logiskt och ändamålsenligt att överföra 19 a § djurskyddsförordningen till lagen om tillsyn över hundar och katter. Samtidigt med denna förändring vore det rimligt att lätta på kraven i denna paragraf. För att ett förbud skall kunna meddelas idag krävs att samtliga kriterier uppfylls. Det har inneburit att det varit näst intill omöjligt att använda lagparagrafen. Genom att endast kräva att ett eller två av kriterierna uppfylls kan lagen få en större verkningskraft i de ärenden som motionen behandlar.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Lars Wegendal (s) |
|
|
Tomas Eneroth (s) |
Carina Adolfsson Elgestam (s) |