Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avlysningsjakt på varg.
Det kan finnas en rimlig anledning att tillåta en vargstam i Sverige. Det kan dock inte vara acceptabelt att inom vissa områden få en sådan hög koncentration av vargar att människors livsvillkor i glesbygden hotas. I dag har Gävleborg två stycken stora vargflockar som i snabb takt förökar sig och troligen även kommer att bilda nya revir.
Djurägare och jägare i berörda områden känner stor ilska och vanmakt inför den faktiska situationen. Dessa människor måste få en reell möjlighet att freda sin egendom, en möjlighet som paradoxalt nog är till gagn för rovdjursstammarna, vilket också Rovdjursutredningen konstaterat i sitt delbetänkande SOU 1999:50 s. 41, 44.
Trots av Naturvårdsverket beviljad skyddsjakt på varg för att förhindra angrepp på tamdjur, har inte djurägarna lyckats avliva vargarna i fråga. Därför behövs nu en avlysningsjakt på varg som beslutas av den lokala myndigheten länsstyrelsen.
Till följd av ett mycket snävt och komplicerat formulerat lagrum – 28 § jakförordningen; JF – är möjligheterna till skyddsjakt för den enskilde utan föregående myndighetsbeslut i praktiken oerhört små. Risken för att den enskilde gör en felaktig bedömning är överhängande, vilket kan föranleda att den enskilde riskerar att dömas till minimum sex månaders fängelse. Mot bakgrund härav bör Rovdjursutredningens med hänsyn till alla intressen väl avvägda förslag till lydelse av 28 § JF antas. Förslaget lär enligt rovdjursutredningen inte få någon avgörande betydelse för vargstammens utveckling.
Förslaget
Ägaren eller vårdaren av ett tamdjur får döda en björn, järv, lo eller varg som är under direkt angrepp på tamdjuret.
Riksdagen bör även ge uttryck för sin uppfattning att då Naturvårdsverket medger skyddsjakt efter varg med stöd av 27 § JF, större faktiska möjligheter till skyddsjakt – en skyddsjakt av avlysningskaraktär – måste ges än vad som hittills beslutats om. Länsstyrelsen bör vara beslutande instans. Dagens skyddsjaktsbeslut ger endast marginellt större möjligheter till skyddsjakt än vad som följer av 28 § JF.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Patrik Norinder (m) |