Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte fatta ensidiga beslut om svensk pälsdjursnäring innan EU:s kommande regelverk på området är på plats.
Svensk pälsdjursuppfödning har under sjuttio år successivt byggts ut till en omfattande och seriös näring. Pälsdjursuppfödningen har stor anknytning till och betydelse för näringslivet på landsbygden. Fram till mitten på nittiotalet utgick statligt stöd till de pälsdjursfarmare som utökade sin verksamhet i sysselsättningssyfte. På senare tid har det dock kommit nya signaler, vilket innebär att förutsättningarna för näringen försvåras. Det talas nu om ett ensidigt näringsförbud gentemot näringen, vilket stridet mot svensk rättstradition.
EG-kommissionen avser att utfärda ett gemensamt regelverk för samtliga medlemsländers pälsdjursuppfödning. Att dessförinnan ensidigt utfärda inhemska förbud eller regler som är direkt konkurrenshämmande eller som syftar till att få bort näringen innebär bara att produktionen ökar i andra länder. Därmed har man inte gjort någon djurskyddsinsats. Tvärtom är den svenska näringen angelägen om att ta till sig de forskningsrön som finns om djurens välbefinnande och det vore stor skada att ersätta denna verksamhet med verksamhet i länder som har sämre djurskyddsbestämmelser.
Pälsdjursuppfödningen har även betydelse för andra glesbygdsnäringar, vilka kommer att drabbas av ett eventuellt näringsförbud. På sikt hotas mellan 600 och 800 arbetstillfällen på landsbygden. En naturlig följd av detta är ökad avfolkning och sämre service då någon naturlig alternativ sysselsättning saknas. Kostnaderna för arbetslöshet och kompensation för de nedlagda verksamheterna kommer att vara omfattande.
Debatten under senare år får anses som ett angrepp på enskilda företagare och familjer och medför en psykiskt ohållbar situation. Ständiga hot om näringsförbud skapar osäkerhet hos hundratals företagare som bedriver pälsdjursuppfödning, varför en positiv markering från statens sida är väkommen, för att inte säga nödvändig, för fortsatt verksamhet. En sådan markering är till exempel ett tydligt besked om att avvakta EU:s kommande regelverk innan några förhastade beslut fattas i frågan om pälsdjursnäringen.
|
Stockholm den 15 oktober 2002 |
|
|
Jeppe Johnsson (m) |
|
|
Elizabeth Nyström (m) |
Carl-Axel Johansson (m) |
|
Bengt-Anders Johansson (m) |
Bertil Kjellberg (m) |