Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om komplettering av reglerna för arealuttag.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av regelsystemet för arealuttag.
Ett sätt att kombinera modernt lantbruk med föredömlig miljövård är att verka för införande av ”beträdor” inom EU:s regler för arealersättning inom jordbruket. I stora delar av skånska slättbygden liksom i andra delar av landets slättbygder är tillgången på allemansrättslig mark starkt begränsad. Det innebär att det råder brist på mark för allmänheten att kunna använda bland annat till rekreation. I Staffanstorps kommun finns ett exempel på en lantmästare och hans son som på ett föredömligt sätt försökt att göra något åt saken. För tolv år sedan, 1987, införde de begreppet ”beträdor”. ”Beträdor” innebär att mark som skulle läggas i träda gräsbesåddes i fyra meter breda remsor längs fältkanter och uppläts för bland annat ridning och promenader. I dag uppgår dessa remsor till cirka 13 km, eller fem hektar. Dessa ”beträdor” uppfyller på ett föredömligt sätt modern miljövård. De är i stor utsträckning placerade längs våtmarker och vattendrag, runt gårdens skiften och längs allmänna vägar.
Fördelarna är flera, men jag vill gärna peka på några speciella punkter: kväveurlakningen minskar, igenslamning av vattendrag minskar, besprutning och gödsling sker ej intill våtmarker, vattendrag samt allmänna vägar. Landskapet blir tillgängligt för promenader och viltet får skydd och föda. ”Beträdorna” har dessutom ett mycket stort rekreationsvärde för medborgarna i närheten, eftersom de öppnar naturen för bland annat promenader, ridturer och cykelturer, och de används mycket flitigt. Jag vill med denna motion få till stånd en förändring av reglerna för hur EU:s arealersättning beräknas. Enligt reglerna kan mark endast räknas som uttagen (i träda) och berättiga till arealstöd om den är minst 20 meter bred. Det betyder att nuvarande regler inte kan användas för denna mark.
För att rädda detta ”pilotprojekt” har Landstingets Naturfond och kommunen bidragit med ersättning. Efter år 2005 saknas finansiering varför ”beträdorna” riskerar att bli upplöjda. Det vore en mycket stor förlust för Staffantorps kommunmedborgare och för miljön. En spridning av ”beträda”-idén till fler platser, inom och utom Sverige, är synnerligen önskvärd. Detta skulle vara både möjligt och troligt om ersättningsreglerna för arealstödet ändrades så att ”beträdor” kunde räknas som uttagen areal och därmed åtnjuta arealersättning från EU. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att se över programmet för arealuttag då ett system med ”beträdor” skulle leda till betydande miljövinster inom slättbygdernas odlingslandskap.
|
Stockholm den 15 oktober 2002 |
|
|
Carl-Axel Johansson (m) |