Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av bestämmelserna för bevarande av skyddsvärda biotoper.
Den svenska skogsnäringen svarar för cirka 20 % av landets export och är därmed Sveriges största nettoexportör. I det perspektivet är det viktigt att skogens betydelse synliggörs för en större allmänhet. Även i riksdagens arbete bör skogens betydelse framhållas. En markering skulle kunna vara att ansvarig minister för jord- och skogsbruk i likhet med förhållandet i andra länder får titeln jord- och skogsbruksminister samt att beredande utskott även får likartad benämning. Ministerns och utskottets ansvarsområden blir därmed tydligare för det svenska folket.
Skogsmarken har förutom skogsproduktion stor betydelse för friluftslivet. Skogen måste skötas med hänsyn till växt- och djurliv. Detta får dock inte leda till att tillsynsmyndigheten lägger en ”död hand” över stora områden. Skogsägaren måste ha möjlighet att sköta sin skog med rationella metoder. Det allmännas intresse att bevara t.ex. kärr och örtrika skogsområden måste hanteras så att även markägarens synpunkter beaktas.
Nyckelbiotoper innehåller ofta äldre och mycket värdefull skog. De ekonomiska konsekvenserna för den enskilde skogsbrukaren kan därför bli allvarliga när krav ställs på att dessa biotoper skall sparas.
Vid en inventering av skyddsvärda biotoper påträffas dessa inte sällan hos enskilda markägare. Skogsvårdsstyrelsen kräver då såväl avverkning som bevarande av skog för att säkerställa de skyddsvärda biotoperna och markägaren åläggs att åtgärda dessa insatser även utan ekonomisk ersättning.
Många lantbrukare har en kombination av skogs- och åkermark. De måste få sin utkomst av den jord de äger. Det är orimligt att kräva att en skogsägare skall avstå mark utan ersättning. I Sverige har vi betonat äganderätten mycket starkt och den är därför skyddad i grundlagen. I grundlagen sägs även att markägaren har rätt till ersättning för den skada han lider när det allmänna tar mark i anspråk. Om intrånget är mindre ges dock ingen ersättning.
För den mindre och medelstora företagaren/markägaren kan det som staten bedömer vara ett mindre intrång vara av stor betydelse för markägarens fortsatta verksamhet.
Det finns anledning att ifrågasätta behovet av en fortsatt uppifrån styrd skogsreglering av skyddsvärda biotoper, inte minst då det idag finns stora skillnader mellan privat skogsbruk och de stora bolagens skogsbruk. Dessa skillnader bör belysas i översynen av bestämmelserna för bevarande av skyddsvärda biotoper.
Vad som ovan anförts visar att det är nödvändigt att regeringen gör en översyn av de nu gällande bestämmelserna för bevarande av skyddsvärda biotoper.
|
Stockholm den 9 oktober 2002 |
|
|
Rigmor Stenmark (c) |