Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av regler i miljöbalken om att avfall till förbränning skall vara så väl sorterat att de nationella återvinningsmålen uppnås.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att införa en åtalsprövningsregel i miljöbalken och avvaktar med en sådan regel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en differentiering av miljösanktionsavgifter i relation till företagens omsättning.
I propositionen föreslås nya bestämmelser för innehåll i tillståndsdomar som följer av rådets direktiv om förbränning av avfall. I domarna ska ingå uppgifter om anläggningens kapacitet, en förteckning över avfallskategorier och avfallsmängder som får förbrännas, maximalt innehåll av föroreningar m.m. Miljöbalken bör också kompletteras med att beslut om tillstånd till förbränningsverksamhet för avfall ska innehålla krav på avfallssortering. Avfallet ska vara sorterat så att de nationella återvinningsmålen uppnås, och detta kontrolleras genom stickprov med plockanalyser. Idag ökar förbränningen av avfall i snabb takt. Det är angeläget att hejda denna utveckling och minska mängden avfall till förbränning bl.a. genom att stimulera sortering och införa skatt på förbränning av avfall.
Åtalsprövningsregeln bör inte införas nu. Vi är inte helt emot åtalsprövningsregeln, men vill invänta övriga förslag från Miljöbalkskommittén och ta ställning till dem i ett sammanhang.
Innebörden i regeln gör att det framstår som osannolikt att åklagarna kommer att väcka åtal om det på överträdelsen kan följa en sanktionsavgift. Då får regeln samma effekt som om brott som kan följas av miljösanktionsavgifter avkriminaliseras. Enligt vår mening bör avkriminalisering av miljöbrott ske med största försiktighet, bl.a. beroende på de signaler som detta kan ge till allmänhet och olika samhällsaktörer. Införande av åtalsprövningsregeln kan komma att leda till att benägenheten att lämna rapporter minskar jämfört med idag. Det finns också en risk för att de polis- och åklagarresurser som frigörs kan tas i anspråk för andra arbetsuppgifter än miljöbrott.
Det är inte rimligt att sanktionsavgifterna är lika höga för småföretag med låg omsättning som företag som omsätter miljardbelopp. Därför bör miljösanktionsavgifterna differentieras i förhållande till företagens omsättning.
Elanders Gotab, Stockholm 2003
|
Stockholm den 27 mars 2003 |
|
|
Gunnar Goude (mp) |
Claes Roxbergh (mp) |