Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. opt in-system för e-postreklam.
De allra flesta svenskar får dagligen reklam i sin e-postlåda. I många fall är det, för användaren, oönskade meddelanden som fyller inkorgen. EU-kommissionen gjorde för en tid sedan en studie som beräknade att s.k. junk-mail kostar ca 10 miljarder euro om året för användarna.
Sverige tillämpar en s.k. opt out-modell, som innebär att det är tillåtet att skicka sådana meddelanden så länge inte mottagaren uttryckligen sagt ifrån att han inte vill ha dem.
Opt in-modellen innebär istället att det är förbjudet att skicka kommersiella meddelanden om inte mottagaren i förväg har begärt det eller i varje fall accepterat detta. De EU-länder som lagstiftat om e-postreklam har alla antagit opt in-lösningen.
Enligt det s.k. e-handelsdirektivet är medlemsstaterna fria att själv välja system. Det anges i artikel 7:2 att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att tjänsteleverantörer som sänder icke begärda kommersiella meddelanden via e-post regelbundet konsulterar och respekterar det opt out-register som tillhandahålls.
Det är oerhört svårt att få tjänsteleverantörerna att kontrollera sina sändlistor mot ett register. Därmed är det nästan omöjligt att avsäga sig e-postreklam.
Enligt det nu antagna kommunikationsdataskyddsdirektivet förordas ett opt in-system, om än i vaga ordalag. Av dessa anledningar bör även Sverige se över nuvarande lagstiftning och överväga ett opt in-system. Det skulle ge tydligare regler för tjänsteleverantörerna och en enklare hantering för e-postanvändarna.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Susanne Eberstein (s) |
Agneta Lundberg (s) |