Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett enkelt skydd för anställds uppfinning.
För att stärka det svenska näringslivets utveckling krävs givetvis en mängd olika insatser. En av dessa är att stärka innovatörernas ställning, bland annat den anställdes skydd för egna uppfinningar. Utöver det skydd som ges i särskild ordning, bland annat patent, är det önskvärt att det också införs ett billigt och enkelt skydd som täcker in initialskedet i uppfinningsprocessen. Det skulle kunna benämnas upphovsrätt.
Man grupperar uppfinningar på tre olika sätt relaterade till uppfinnarens ställning. Grupp A är en uppfinning, som tas fram inom ramen för en anställds tjänst, inriktad på dennes normala verksamhet. På en sådan uppfinning kan inte uppfinnaren göra anspråk. Grupp B är en uppfinning, som tas fram av den anställde, ej direkt knuten till dennes tjänsteområde. Här har uppfinnaren rätt till royalty om arbetsgivaren träder in som delägare. Grupp C är en uppfinning, som ligger utanför den anställdes tjänst, som disponeras helt av uppfinnaren själv.
För att skydda uppfinnaren och uppfinningen finns möjlighet till patentering. Denna skyddsform är dock normalt inte aktuell redan i initialskedet, främst på grund av de kostnader, som är förenade med detta skydd. Det finns en enklare form som kallas för mönsterskydd och i Tyskland en variant som benämns bruksmodellskydd. Men det saknas en riktigt enkel och snabbt hanterbar form, som kan ge den anställde ett skydd i väntan på patentering. Denna form avser att utnyttjas av grupp B-uppfinningar.
Dessa uppfinnare är utsatta för stark insyn. Genom att idén utvecklas inom företaget är det naturligt att flera arbetskamrater kan ta del liksom företagets ledning. Utvecklingen har visat att idéer tyvärr stjäls till förfång för uppfinnaren. För att stärka uppfinnarens skydd och minimera risken för stöld behövs ett enkelt och billigt skydd.
Genom att till t ex Patent- och registreringsverket få insända en skriftlig redogörelse för sin uppfinningsidé skulle den kunna skyddas i väntan på den mer krävande patenträtten. Skyddet skulle kunna omfatta ett begränsat antal år och upprätthållas genom en årlig avgift.
På Europanivå pågår diskussioner om såväl patentsystemet som de enklare formerna av skydd. Tyvärr har denna process rört sig framåt i mycket lågt tempo. Bland annat diskuteras harmoniseringsmöjligheterna av det så kallade bruksmodellskyddet, som dock synes vara ifrågasatt i sin utformning.
Det är motiverat att få fram ett riktigt enkelt skydd i initialskedet av processen kring en uppfinning, ett skydd till stöd för den anställdes rättigheter på detta område. Det skulle lämpligen benämnas upphovsrätt. Ett sådant skydd bör för tids vinnande tas fram för svenskt nyttjande för att senare också lanseras på Europanivå.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Berndt Ekholm (s) |