Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppdelning av låneskuld efter en skilsmässa.
Giftermål stadgar egendomsgemenskap mellan makar. Lagstiftaren har genom äktenskapsbalken åstadkommit ett regelpaket som ger trygghet makar emellan. En skilsmässa löser upp denna gemenskap.
En skilsmässa drabbar också ofta de inblandade parterna mycket hårt. Efter år av social och ekonomisk gemenskap ska de gå åt var sitt håll. Om det finns barn ska överenskommelse träffas om vårdnad och umgänge. All egendom ska delas på papperet och i verkligheten.
Det kan finnas många anledningar till att skilsmässoförfarande inleds. Det lägger sig lagstiftaren numera inte i. Däremot finns detaljerade regler om hur ansvaret för barnen ska fördelas och om hur egendom ska delas. Ändå finner sig många makar även efter genomförd skilsmässa vara i den situationen att de har egendomsmässig gemenskap med sin förra maka/make. Det gäller fall då makarna har haft gemensamma lån i bank och där vissa banker vägrar dela upp lånet i två hälfter.
När bankerna vägrar dela tidigare gemensamt tagna lån tvingar de därmed rättsenligt skilda makar att ta fortsatt ekonomiskt ansvar för varandra, trots att andan i tillämpliga regler i äktenskapsbalken säger något annat. Det kan ge katastrofala effekter för en grupp människor, oftast kvinnor, nämligen då den f.d. maken använder låneförhållandet för att hämnas på den andra parten. Genom att låta bli att betala sina räntor och amorteringar försöker man komma åt sin f.d. hustru eller man. Den ordentliga personen får då av banken hela ansvaret för hela skulden vilket kan ge svåra problem för honom eller henne. Samma ansvar drabbar ena parten om den andra t ex har drogproblem eller avlider efter skilsmässan. Denna risk upplyser bankerna inte om när parterna skriver under låneavtalet.
Det naturliga är att banker efter skilsmässa ska vara tvingade att dela upp lånet på de båda låntagarna så att de tar var sin halva av skulden och därmed var sin halva av ansvaret, om inte makarna själva avtalar annat i samband med skilsmässan. Bankerna bör kunna klara av en sådan delad risk och har ju redan vid avtalets ingående godkänt båda parter var för sig. Reglerna för bodelning med anledning av skilsmässa bör därför ändras så att en make kan kräva en sådan uppdelning av gemensam skuld. På så sätt försvinner också den ekonomiska bindningen mellan parterna.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Lena Ek (c) |
|
|
Kerstin Lundgren (c) |
Viviann Gerdin (c) |