Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av upphovsrättslagens tredje kapitel och särskilt frågan om upphovsrätten i anställningsförhållanden.
En fundamental och viktig princip inom upphovsrätten är den ensamrätt att förfoga över ett upphovsrättsligt verk som tillkommer den som skapat verket, innebärande att denne t.ex. kan mångfaldiga, sprida, visa eller framföra verket. Ett annat förfogandesätt är att i större eller mindre omfattning överlåta rätten till verket till någon annan.Ensamrätten vilar på tanken om upphovsmannen som en fristående person som självständigt, oberoende och med egna resurser skapar sina verk. Det är då en självklarhet att denne också skall ha förfoganderätten däröver.
I ett anställningsförhållande är premisserna delvis annorlunda. Det är där istället arbetsgivaren som står för produktionskostnaderna för det som framställs i anställningsförhållandet, liksom för lön, semesterersättning och andra sociala förmåner till den anställde upphovsmannen. Därutöver är denne – till skillnad från den fristående upphovsmannen – tillförsäkrad anställningstrygghet. Därför bör upphovsrätten till vad som framställs i ett anställningsförhållande innehas av arbetsgivaren.
Så är emellertid inte fallet i Sverige. Upphovsrättslagen gör ingen skillnad mellan den fristående upphovsmannen och den anställde upphovsmannen, trots att förutsättningarna alltså skiljer sig åt. Den för ett anställningsförhållande grundläggande principen om att frukterna av arbetet skall komma arbetsgivaren tillgodo får här inte genomslag. I takt med utvecklingen på IT-området har detta förhållande blivit ett allt mer besvärande problem för bl.a. de medieföretag som har anställda medarbetare. Användningen av och förfogandet över det material som framställts i olika medieformer kräver ständigt nya godkännanden från de anställda medarbetarna och framkallar inte sällan krav på ersättning utöver den lön som den anställde redan är tillförsäkrad. Nya produkter och användningsformer som inte kunnat förutses och uttryckligen avtalas om vid anställningsförhållandets tillkomst kan inte tas i bruk utan förhandlingar och ofta kostsamma särregleringar rörande upphovsrätten. Detta sker samtidigt som det står helt klart att moderna medieprodukter är resultatet av ett gemensamt arbete som involverar betydligt fler personer än den som i upphovsrättslig mening betraktas som upphovsman.Inom EG-rätten finns i direktivet om rättsligt skydd för datorprogram en regel om att upphovsrätten till datorprogram, t.ex. dator- och videospel, som framställs i ett anställningsförhållande skall tillkomma arbetsgivaren. Denna regel har sedermera införts i upphovsrättslagen (40 a §). Självfallet bör dock medieprodukter behandlas lika i detta avseende, varför en generell reglering av upphovsrätten i anställningsförhållanden är påkallad.
I Upphovsrättsutredningens slutbetänkande (SOU 1990:30) lämnades inga förslag i fråga om regleringen i upphovsrättslagens tredje kapitel om upphovsrättens övergång. Utredningen hade att överväga frågan om upphovsrätten i anställningsförhållanden, men slutförde aldrig sitt arbete.
I proposition 1992/93:214 s. 45 instämde föredragande statsrådet i remissinstansernas synpunkt om att tredje kapitlet borde ses över. En sådan översyn förutskickades på nytt av regeringen i proposition 1994/95:58 s. 21 och ett år senare uttalade riksdagen att man utgick från att den planerade översynen skulle komma till stånd inom kort (bet. 1995/96:LU1 s. 27).
Ytterligare några år senare kunde ånyo konstateras att ingenting ännu hänt i frågan. Riksdagen uttalade därför (2000/01:LU8 s. 14) att det är angeläget att det utlovade arbetet sätts igång och att man förutsatte att så kommer att ske senast i samband med att direktivet om upphovsrätten i informationssamhället skall genomföras i svensk rätt. I Regeringskansliet förbereds nu ett förslag till genomförande av direktivet. Något arbete med frågan om upphovsrättens övergång och upphovsrätten i anställningsförhållanden har däremot inte inletts.
Av skäl som ovan redovisats är det angeläget att en översyn nu kommer till stånd, framför allt med inriktning på upphovsrätten i anställningsförhållanden.
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
Anders Björck (m) |